background preloader

Aktuella exempel för källkritisk diskussion

Aktuella exempel för källkritisk diskussion
Det förändrade medielandskapet, de ekonomiska drivkrafternas växande betydelse och det virala nyhetsflödet i sociala medier ställer högre krav än någonsin på källkritik och kritiskt tänkande. Här har inte minst skolan en viktig roll att spela. I det här andra inlägget i serien kommer jag att ge aktuella exempel på missförstådda skämt, felaktiga eller förvanskade uppgifter, politisk propagande och vandringssägner i nyhetsflödet. I mitt förrra inlägg nämnde jag att minskad trovärdighet för medierna på sikt kan vara en fara för demokratin, vilket har börjat uppmärksammas av både forskare och medier. Redaktionen granskar nyhetsvirus för att ta reda på om de verkligen stämmer och presenterar sedan vad de kommer fram till. Viralgranskaren nöjer sig inte med att konstatera att informationen är felaktig, utan tar också på sig en viktig pedagogisk uppgift. Ett vanligt fel är att journalister och allmänhet inte uppfattar att det rör sig om satir eller om ett skämt. Related:  Källkritikkällkritik

om källkritik i skolan - Källkritik - konspirationsteorier Nationelencyklopedin förklarar begreppet konspirationsteori så här: "icke styrkt föreställning eller teori som söker förklara en viktig historisk, politisk eller social händelse med en bakomliggande hemlig komplott av ett antal makthavare." Själva begreppet började användas efter Kennedymordet på 1960-talet. Några exempel på konspirationsteorier från modern tid är utsagor om att att det fanns en bomb ombord på Estonia, att prinsessan Dianas död inte var en olycka, att presidenterna Bush och Clinton var fjärrstyrda för att kunna svara på frågor och att månlandningen aldrig har ägt rum. Claes Svahn, författare till en bok om konspirationsteorier, berättade om detta under ett panelsamtal på Källkritikens dag i mars 2017. Han menade att anledningen till att människor söker sig till konspirationsteorier är att vi inte litar på det enkla. Exempel på konspirationsteorier (tips via Skolbiblistan) Artiklar om konspirationsteorier Böcker (tips via Skolbiblistan)

KÄLLKRITIK I UNDERVISNINGEN I dagens samhälle har vi ständig tillgång till ett aldrig sinande informationsflöde. Hur kan det användas i skolan? Hur kan vi ge våra elever verktyg att hantera informationen med kritiska ögon? Här följer fem förslag som jag tycker fungerat i min undervisning: 1. 2. 3. 4. 5. Maria Becker

om källkritik i skolan - Källkritik - bilder Så viralgranskar du bilder i fyra enkla steg (Metro 2016-07-18) Testa att källkritiskt granska bilder.Fotografiet behöver uppfinnas på nytt (SvD 2015-12-29) Läs en mycket intressant artikel av Håkan Lindgren om vad den digitala tekniken innebär för fotografiet. Modern teknik gör det möjligt att retuschera hur som helst, visa bilder på saker som faktiskt aldrig hänt.Bilder (Lär mer om medier, Statens medieråd) Det här avsnittet av MIK-rummet diskuterar hur vi påverkas av bilder. Till texten hör reflektionsfrågor, lektionstips och kopplingar till läroplanen.Bli bättre på källkritik (filmomediepedagogik.se) "Ett av de bästa sättet att ta reda på om en historia är falsk är att undersöka bilder som sprids i samband med storyn" skriver filmomediepedagogik.se och ger några praktiska tips på hur du kan göra.Att fuska med bilder (UR-programserie Är det sant?) Exempel på fejkade bilder, fotobluffar mm Boktips bildmanipulering Falska kort ?

”Svenska elever måste få bättre utbildning i källkritik” Demokrati. Skolinspektionens granskning visar att elevernas förmåga att värdera källor brister. ­Lärarna har en nyckelroll, men var fjärde lärare i grundskolan arbetar inte alls med ­elevernas förmåga att källkritiskt granska information på internet, skriver Mikael ­Halápi, Skolverket, Helena Lindberg, MSB, och Ewa Thorslund, Statens medieråd. Aldrig tidigare har det varit så angeläget att eleverna får goda kunskaper i källkritik som nu. Den svenska skolans demokratiuppdrag slås fast i både skollagen och läroplanerna. Utvecklingen på internet och i sociala medier innebär att behovet av kunskap om källkritik aldrig varit större än i dag. Sociala medier och sökmotorer ger oss nya sätt att kommunicera och närmast oändliga möjligheter att hitta information. Den här utvecklingen är en utmaning för ett demokratiskt samhälle, och särskilt aktuell mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget. - Skolverket har precis startat en utbildning i källkritik på nätet.

Källövningar Här samlar jag olika källövningar som kan användas i historiekurser. Vad kan vi veta om Caesars sexliv? Svenska uppslagsböcker om afrikaner Nazismens tankar Mänskliga rättigheter i historien Kinesisk filosofi Att vara kvinna i det kejserliga Kina Kvinnosyn i Handynastins Kina Kommentera E-postadressen publiceras inte. Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. en historiebok på internet Simple, Effective Search Challenge Lessons One of my favorite ways to reinforce the use of good search strategies to students is to show interesting pictures and have students try to make a long list of questions about what they see. Then I let the students try to find the answers to those questions. When they get stuck, I intervene to remind them of one of the search strategies that they have been taught. (Google's search education page has great lesson plans for teaching core search strategies). Creating image-based search challenges: 1. My "Big Truck" example: Some of the most common questions that are asked when I show this picture to students or adults. All four of the questions above can be answered by using various search strategies and tools.

Lektionsförslag: Tio källkritiska övningar - Stockholmskällan Ämnen: HistoriaÅrskurs: 9 och Gymnasiet. Hur förvandlades Järvas lantliga miljö till stora bostadsområden? Vad kan man lära sig om livet för 1100 år sedan genom att studera en gammal grav? Och hur kan en dagbok från 1800-talets Tensta användas som historisk källa? Den här uppgiften går ut på att undersöka och granska bland annat filmer, brev och dagböcker som historiska källor! Till lärarenDet här är huvudsakligen en källkritisk uppgift där eleverna får fundera över hur man kan använda en särskild typ av historiskt material. Kunskapsmål, HistoriaUppgiften ger eleverna förutsättningar att utveckla följande (Gy 11): Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. Innehåll Författare

Käll- och sökkritisk verktygslåda – Digidelat – Medium På den här sidan samlar vi tips på verktyg och informativa sidor som hjälper dig att avslöja falska nyheter, hitta information om bilder, söka utanför filterbubblan och lära ut smart sökmetodik. Syftet är att skapa en aktuell verktygslåda som kan komma till konkret användning i referensarbetet på ditt bibliotek. SIDAN ÄR UNDER UTVECKLINGVill du bidra? Mejla till digitalabiblioteket@stockholm.se Här är några filmer från Viralgranskaren om hur nyheter sprids på nätet och vad som kan hända om en inte faktakollar innan en delar: Nedanstående infografik publicerades i dagarna av IFLA. Här kan du ladda ner den på (i dagsläget) 10 olika språk: Här är ett läsvärt blogginlägg från IFLA om “alternativa fakta” och falska nyheter:

”Många elever tycker Wikipedia är en wow-grej” I Lärarnas Riksförbunds monter på SETT-mässan avlöser föreläsningarna varandra. Först ut på onsdagen var Sara Mörtsell, tidigare gymnasielärare, numera verksam som utbildningsansvarig på Wikimedia Sverige. Hon föreläser och fortbildar om hur man kan använda Wikipedia som en del i arbetet med internet och källkritik. Wikipedia är ett fritt uppslagsverk där vem som helst kan redigera och lägga till artiklar. Den transparensen och det faktum att det digitala uppslagsverket också har många förhållningsregler för att skapa trovärdighet gör att det kan användas i skolan när man arbetar med källkritik, säger Sara Mörtsell – Alla uppgifter som kan ifrågasättas ska ha en källhänvisning till en trovärdig källa. – Om jag hade haft elever i samhällskunskap till exempel så hade jag funderat på, vad kan mina elever om Wikipedia, känner de till hur Wikipedia funkar. Till exempel kan man göra granskningar av en Wikipediaartikel. – Många elever känner det som en wow-grej.

Søgsmart visar vägen i Danmark – Omvärldsbloggen Hösten 2014 trädde reformen av den danska grundskolan i kraft och samtidigt infördes en ny läroplan. Målet med reformen är att skolan ska bli bättre på att hjälpa eleverna att utveckla de förmågor som är nödvändiga i ett globalt och digitalt samhälle. Det innebär bland annat att undervisningen blir mer inriktad på ett undersökande, skapande och samarbetsinriktat lärande, där eleverna hjälper varandra att lära och utvecklas. Skolan ska också sträva efter att samverka med andra delar av samhället. Den nya läroplanen rymmer tre tvärgående teman som ska ingå i all ämnesundervisning: innovation och entreprenörskap, it och digitala medier samt språklig och kommunikativ utveckling. Ett av målen i temat it och medier är att eleverna ska lära sig att undersöka världen på kritiskt sätt. Det är också nödvändigt att eleverna lär sig att referera och citera sina källor, så att det är möjligt för andra att verifiera att informationen stämmer.

Ulf Danielsson, Christina Moberg, Christer Sturmark och Åsa Wikforss: ”Skolans och mediernas syn på källkritik är problematisk” Vi drabbas nu dagligen av ett flöde av hårt vinklade historier och påhittade ”nyheter” i sociala medier och så kallade ”alternativa” medier. Och faktaresistensen breder ut sig. USA har med Donald Trump fått en president som inte bryr sig om huruvida det han säger är sant och kallar massmedier för ”det amerikanska folkets fiende”. Vi ser liknande tendenser i Sverige. Nyligen försökte Sverigedemokraterna sprida desinformation om klimatfrågan genom att, kanske, medvetet misstolka en rapport från Kungliga Vetenskapsakademien. Det är lätt att beklaga sig, men det är inte bara populistiska rörelser som drabbats av farsoten. För att hantera situationen krävs två typer av insatser: Vaccinera och korrigera. Dålig faktakontroll är i detta perspektiv direkt skadlig. Den elev som väljer två polariserade och ”subjektiva” källor får betyg A. För ett par veckor sedan förfasade sig Trump över något som skulle ha hänt i Sverige. Men det helt avgörande på längre sikt är vaccinering.

Related: