Doping i samhället | Idrottslärare.se Användningen av dopningsmedel började uppmärksammas som ett samhällsproblem i slutet av åttiotalet. Idag är problemet med användningen utanför idrotten etablerad och preparaten säljs på en växande illegal marknad. Det finns mycket olika sätt att arbeta med detta på idrott och hälsa lektionerna. Har några förslag nedan. Denna skrift ger på ett enkelt sätt en grundläggande förståelse kring dopningproblematiken. Syftet med att använda dopningsmedel skiljer sig delvis från syftet att bruka exempelvis narkotika eller alkohol. Huvudsakligen finns tre syften till användning: -förbättra den idrottsliga prestationen genom bättre styrka, kraft, snabbhet, ökad muskelstorlek och explosivitet -kosmetiskt syfte för att närma sig ett önskat fysiskt yttre genom framför allt en mer muskulös kropp -öka förmågan att slåss och skrämmas genom större kroppsvolym, ökad styrka och även ofta aggressivitet.
Film: Likvärdig undervisning I filmen får du möta idrottslärare som berättar om sina utgångspunkter och förhållningssätt när de planerar och genomför en undervisning där alla elever deltar och ges möjligheter att vara delaktiga. Du får också möta en förvaltningschef och en rektor som visar hur de skapar förutsättningar för lärarna att planera och förbereda lektioner tillsammans med de elever som behöver extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. En specialpedagog berättar om hur hon samarbetar med läraren redan i planeringen för att underlätta och främja delaktighet för alla, men också för att förebygga svårigheter. Du får även möta elever som ger sin syn på hur en undervisning där alla kan delta, ska vara. Filmen är producerad i nära samarbete mellan Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Film: Likvärdig undervisning i idrott och hälsa (24 min) Kortversion av filmen (4 min)
Idrottslärarens drömmar och dilemman: Omöjligt uppdrag Vi träffar idrottsläraren Ragna Stridsberg, som undervisar nyanlända elever i idrott och hälsa. En del av eleverna har bott i Sverige i några år och andra har precis flyttat till Sverige. Hon berättar om utmaningen att anpassa lektionerna efter alla elevers individuella förutsättningar. Vi träffar också idrottsläraren Marie Graffman Sahlberg som menar att hälsoaspekten ofta saknas i ämnet idrott och hälsa. Hon har under sin nuvarande forskningstjänst utarbetat en undervisningsmodell som inkluderar hälsa. Någon som också arbetar med hälsoaspekten inom ämnet idrott och hälsa är Aldo Castillo som har bestämt sig för att börja ha teorilektioner i hälsa redan i mellanstadiet med sina elever. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac.
Undvik idrottsskador | SISU Idrottsböcker En av idrottens baksidor är skador. Allt från mindre fotledsstukningar till allvarliga överbelastningsskador utgör både oönskade och smärtsamma avbrott i många aktivas idrottande. I Tränarpasset ställer vi denna gång frågan om varför skador uppstår och om det går att undvika dem. Den mest avgörande orsaken till att en skada uppstår är en tidigare skada Vi börjar med att lyssna på vad Anna Frohm, idrottsmedicinskt ansvarig på Riksidrottsförbundet, säger om varför idrottsskador uppstår: – Den mest avgörande orsaken till att en skada uppstår är en tidigare skada. Utöver detta listar hon en mängd andra möjliga orsaker till varför idrottsskador uppstår, exempelvis: Dålig grundträningEnsidig träningAlltför tidig specialiseringOtillräcklig återhämtningDålig kosthållningÖkande och striktare internationella krav inom olika idrotterBrist på systematisk träning under lång tid En optimal träningsmiljö ställer alltså stora krav på tränare kring långsiktighet och allsidighet. Mer o
KumMilla | Lärare i IKT och Idrott och Hälsa Skol-HLR | Svenska rådet för hjärt-lungräddning Hjärt-lungräddning finns i skolans kursplan för idrott och hälsa. HLR är en central del i detta, men utbildningen måste anpassas till elevernas mognad och utvecklingsnivå. I en lärarhandledning beskrivs innehållet i 10 steg. Varje nytt utbildningstillfälle inleds med repetition av de tidigare stegen. Förskoleklass - livsfarliga lägen 1:a årskursen - kontroll av medvetande, ropa på hjälp och att öppna luftvägen 2:a årskursen - stabilt sidoläge och ringa 112 3:e årskursen - andningskontroll 4:e årskursen - mun-till-mun-andning 5:e årskursen - luftvägsstopp 6:e årskursen - mun-till-mun-andning på vuxen 7:e årskursen - pulskontroll och bröstkompressioner 8:e årskursen - luftvägsstopp på medvetslös person 9:e årskursen - HLR (filmbaserad utbildning) Det finns ingen instruktörsutbildning för att bli instruktör i Skol-HLR utan det är samma som instruktör HLR samt AED-Hjärtstarartare med komplettering av kursmaterialet för Skol-HLR
Obligatorisk (nåja) fortbildning för alla som tror sig veta allt om sambandet... På UR har det gått en serie som tydligare än tidigare försöker bena ut begreppen när det gäller fetma och de som tjänar pengar på fetman. Nedan bifogar jag en länk till det senaste avsnittet, om jakten på boten mot den epidemi av övervikt och fetma västvärlden har drabbats av. För er som har följt med i vetenskaplig forskning är det troligen ingen nyhet att det är mycket svårt att träna sig smal. Ha en trevlig stund när du ser detta program! #viktnedgång #fetma #träning #bantning Och här är länken: Videoföreläsningar - SPSM Den här filmen är ett stöd för lärare i idrott och hälsa att planera och genomföra undervisningen så att alla elever fullt ut kan delta och därmed ha möjlighet att nå kunskapskraven. Innehåll och omfattning I filmen berättar idrottslärare om sina utgångspunkter och förhållningssätt när de planerar och genomför en undervisning där alla elever kan vara delaktiga. I konkreta lektionsexempel visar lärarna hur en sådan undervisning kan se ut för elever i årskurs 7-9. Du får också möta en förvaltningschef och en rektor som visar hur de skapar förutsättningar för lärarna att planera och förbereda lektioner tillsammans med elever som behöver extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. I filmen får du också en bild av aktuell forskning inom området och av skolans uppdrag och bestämmelser i skollagen, läroplanen (Lgr11) och allmänna råd. Samproduktion Filmen är producerad i nära samarbete mellan Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Kortversion av filmen
Bästa webbsidor för att skapa egna kartor eller lägga till eget innehåll Google Maps Här kan du börja skapa din egen karta eller rättare sagt du kan lägga till eget innehåll. När du är klar med kartan kan du dela den offentligt, "alla som har tillgång till länken" eller privat. Dela din karta på samma sätt som i Google Dokument. Använd olika färger för att framhäva delar av kartan. Märk dina kartobjekt direkt på kartan. Importera adresser från ett kalkylark. Organisera dina platser med hjälp av lager. Tourbuilder Scribblemaps Här kan du skapa din egen karta. Wikia Maps Här kan du skapa egna skräddarsydda kartor genom att lägga till olika typer av markeringar och egen information i anslutning till markeringarna.
Purple Pen IOH1 Några tankar kring träningsschema | Idrottslärare.se Skapade denna lilla instruktion som ett extra komplement till eleverna då vi skapade egna planeringar vad gäller träning. Då jag märkte att många gjorde inte som min avsikt var. Delar med den här, kanske hittar ni ngt nyttigt att använda er av. Instruktion: När du skall skapa ett träningsprogram så behöver du tänka på några saker för att det skall gå vägen. När DU planerar ditt träningsschema, har vi pratat om att ha en målsättning med ditt träningsmål/hälsomål. Vi har även på lektionerna provat på att träna styrketräning på olika sätt. Några frågor att fundera på: - Vilka maskiner/övningar utför du? - Behöver du ändra något med dina övningar eller maskiner? - Vad har du för mål med träningen? - Är ditt mål med träningen i nivå med antal träningstillfällen/vecka? - Hur behöver du träna vad gäller set/reps/fria vikter/maskin/kroppen som belastning! - Har du rätt metod just nu för att uppnå ditt mål? - Hur påverkar träningen kroppen? Ett enkelt exempel på ett schema: Styrkeprogrammet Styrkelabbet
Friluftslivets ekonomi – GY11! | Idrottslärare.se Promotion och prevention med friluftsliv som grund! Förebyggande hälsovård både fysisk och psykisk. Det är viktigt att förstå den potential som ligger i att förebygga ohälsa samt främja hälsa, såväl ur ett individperspektiv som i ett samhällsperspektiv. Vi måste skifta vårt tankesätt från behandling till förebyggande insatser. Samhällets förmåga att ta hand om alla som blir sjuka på grund av sin livsstil blir allt mer otillräcklig. Naturen reducerar stress och förbättrar återhämtningen. Vistelse i naturen gör att man rör sig mer. Prioritering av samhällsinsatser? 80 % av hjärt- och kärlsjukdomarna och diabetes typ 2 kan förebyggas och 40 % av cancernförekomsten. Årligen dör 35 miljoner människor världen över av livsstilssjukdomar så som hjärt- kärl, diabetes, cancer, fetma eller psykisk ohälsa. 1,3 miljarder människor lider av övervikt. Det moderna livet och våra basala behov går inte hand i hand. Den mentala ohälsan är ett stort problem världen över. Centrala innehållet: