”Fokusera på de meningsfulla uppgifterna” Effektiva bedömningar – Jag tror att nyckeln är att fokusera på de meningsfulla uppgifterna, inleder Christian Lundahl. Ett misstag många lärare gör är att de fokuserar på det som är lätt att mäta. Det som är lätt att mäta är inte alltid det som är viktigast och därmed inte heller det som bör bedömas. Några av Christian Lundahls råd för ett mer effektivt bedömningsarbete är att formulera prov med färre frågor, låta eleverna bedöma varandra samt ge kollektiv återkoppling. 1. Istället för att göra ett prov med 30-40 frågor kan du göra ett prov med 5 frågor som du tar tid på dig att formulera och som du tror kan ge dig en bra bild av hur förståelsen ser ut bland eleverna och vad som kan vara mer problematiskt. 2. För att undvika att återkopplingen kommer för sent efter ett prov kanske du inte heller behöver ge återkoppling på alla frågor utan en fyllig återkoppling på några av frågorna. 3. Ge återkoppling vid rätt tidpunkt – Grunden för en bra återkoppling är timing, säger Christian. 1. 2. 3.
Dags för betyg – glöm inte pysparagrafen! – Pedagog Malmö Det är dags för betyg och för många elever kan det bli omöjligt att nå upp till målen på grund av funktionsnedsättning, ofta osynlig sådan. Av denna anledning finns undantagsbestämmelsen som till vardags ofta kallas pysparagrafen. En anledning till att det kallas pysparagrafen är att meningen är just att vi ska ”pysa” de delar av kunskapskraven som inte kan nås på grund av funktionsnedsättningen, där det finns ett rimligt tvivel huruvida eleven inte skulle klara dessa kriterier om det inte var för funktionsnedsättningen. Detta ska självklart inte vara någon kompensation för anpassningar och åtgärder i undervisningen. Ibland räcker det ändå inte hela vägen. Tyvärr kan Skolverket tyckas vara otydlig i sina rekommendationer, de skriver att läraren ”har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven…” Självklart kan detta har möjlighet tolkas som att man i vissa fall kan bortse från enstaka mål men att det är upp till varje lärare. Anledningen till detta är enkel.
Vad skiljer ett E från ett A - sex bedömningsaspekter Vad är skillnaden mellan ett enkelt och ett välutvecklat resonemang? Det svarar Peter Wall på i den här filmen och listar sex bedömningsaspekter som stöd. Här kan du ladda ner figuren med bedömningsaspekterna. Vad är tanken med filmen om bedömningsaspekter? Bedömningsaspekterna förtydligar vad eleven skall kunna i relation till ett kunskapskrav. Står inte det här i läroplanen? I läroplanen står vad som skall bedömas och vilka så kallade värdeord som avgör om elevens kunskapsnivå skall bedömas som E, C eller A. Var kan man läsa om skillnaden mellan värdeorden enkla, utvecklade och välutvecklade? Skolverket har tagit fram bedömningsstöd där det redogörs för vad som är kännetecknande för skillnaden mellan värdeorden, t ex vad som karaktäriserar ett enkelt resonemang. Kan man säga att bedömningsaspekterna visar vad som krävs för att få högre betyg i ett ämne? Man kan säga att bedömningsaspekterna försöker definiera vad kvalitet är i förhållande till ett kunskapskrav.
Återkoppling vanligt men stödjer inte alltid lärandet Siv M Gamlem Återkoppling och dess positiva effekter på elevers lärande brukar ofta framhållas. Samtidigt har få studier gjorts om hur elever uppfattar den återkoppling som ges klassrummet. I Student perceptions of classroom feedback presenterar de norska forskarna Siv M. Gamlem & Kari Smith resultat från sin studie om just återkoppling. Verkningslöst utan förtroende En avgörande faktor för att återkoppling ska fungera är själva klassrumsklimatet. I Gamlem & Smiths artikel är elevernas perspektiv på återkoppling i fokus. – Eleverna påpekar att återkopplingen sker på många olika sätt , men långt ifrån all återkoppling stödjer lärandet, säger hon. Risk att eleverna känner sig ”misslyckade” Två övergripande attityder eller praxis fanns enligt den norska studien hos eleverna. Men det finns också en i grunden uppmuntrande strategi, som är vanligt förekommande. Elever förstår inte termer och begrepp Generellt sett verkar dock eleverna få lite tid att arbeta med den återkoppling som faktiskt ges.
Two stars and one wish Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: - Skolverket Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning. Välstrukturerade lektioner med tydlig inledning, undervisningdel och avslutning kan både bidra till trygghet, studiero och ett gott undervisningsklimat samtidigt som det möjliggör för dig som pedagog att vara flexibel och fokusera på innehåll och lärande. Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Elevaktiv helklassundervisning Elevpassiv helklassundervisning Läraraktiv handledning The Big Five 1. 2. 3.
Elevledda utvecklingssamtal | skolfröken fräken För åttonde terminen i rad arbetar jag med elevledda utvecklingssamtal. Jag skulle bara vilja säga ”Jabbadabbbadoo”! Under mina år som lärare finns det två saker som sticker ut och verkligen har förbättrat mitt yrke. 1) Digitala whiteboarden, våra active boards, som vi nu har haft i säkert sju-åtta år. 2) Elevledda utvecklingssamtal, genialiskt! Vi var några lärare som bestämde oss för att prova elevledda utvecklingssamtal och nu är vi fast. Hemligheten med elevledda utvecklingssamtal är FÖRARBETET!! Det tar ca 2 veckor att förbereda och jag avslutar förberedandet med att ta ut eleverna en och en och går igenom hela samtalet. Vi börjar med elevledda samtal redan i ettan. Det pågår två till tre samtal samtidigt i klassrummet, de sitter utspridda med ryggarna mot varandra. Lyckokänslan jag får termin efter termin i magen är svårslagen. Jag jämför med mina barns utvecklingssamtal och tidigare traditionella jag själv hållit i. Vad gör då jag under pågående samtal? Vad tycker eleverna?
Lektionsobservationer Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. Skolinspektionen har utarbetat ett observationsschema för denna typ av bedömning. Schemat används i första hand i samband med Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. Men det kan också med fördel användas av en kollega eller någon annan som sitter med under lektionen. Schemat utgår från forskning om vad som är bra undervisning. PDF-formatObservationsschema (PDF-fil, nytt fönster) Word-formatObservationsschema (Word-fil, nytt fönster)
Nyckelstrategier Nyckelstrategier för att utveckla elevers lärande I Svedala arbetar vi med bedömningsforskaren Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för att öka elevens medvetenhet, som ett stöd för att utveckla Bedömning för lärande i mötet med elever. Klicka på respektive strategi för att höra Christian Lundahl berätta om den och klicka på bilderna för att läsa om bedömningstekniker på bedomningforlarande.se: Läs om vilka strategival Svedalas förskolor och skolor gjort för BFL-arbetet 2013: BFL-strategival 2013. Enheternas val är sorterade efter strategi och efter enhet 1) tydliggöra mål och kriterier för framgång Att tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång. Skolverket: Vad ska eleverna lära sig? 2) skapa aktiviteter som synliggör lärandet Att möjliggöra effektiva klassrumsdiskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som skapar synliga tecken på elevernas lärande. Skolverket: Vad kan de redan? Skolverket: Hur ska eleven göra för att komma vidare?