LEKTIONSFÖRSLAG: Bildpromenad, frågorna, delat ordförråd med författarna, och fantasin Nu ska vi göra en bildpromenad. Varsågoda. Här är illustrationen: Det är att sätta ord på det faktiska. Jag ser en flicka. Jag ser ett hus. Jag värderar inte det barnen benämner. Jag ser 18 fönsterrutor. Detta moment innehåller våra tankar och vår fantasi. Jag förbereder mig alltid med många öppna frågor: Hur läser vi titeln på boken? VILL NI SÅ GÖR NI SAMMA LEKTION PÅ ENGELSKA/TYSKA/SPANSKA eller vilket språk ni vill! Lärarens förhållningssätt vid moment två: Läraren ska låta eleverna få uttrycka sina tankar om det de ser. När ni har gjort en bildpromenad, det tar tid jag lovar, men oj så eleverna lär sig att lyssna till varandra, upptäcka ord och detaljer, skapa inre föreställningar och berätta om det de tänker om det som ska hända. då… kan du öppna första sidan i boken och börja med att ge eleverna några ord … som exempelvis: ”snarkningar”ungsluckanmörkretRosalindahotfulltköksklockanplåtfyrtio Du kan gärna skriva dem på någon slags tavla!
Nya Språket lyfter Ibland känns det som om det är jag som lär mig mest på mina kurser! I måndags på ”Nya Språket lyfter”-kursen fick jag några riktigt bra tips. Ett heter Austins butterfly och handlar om hur responsarbete med de yngsta eleverna kan ge fantastiska resultat. En liten video på runt sex minuter visar hur Austin med hjälp av sina kamraters respons utvecklar sin teckning av en fjäril till ett riktigt litet mästerverk. Här ser du stegen i Austins teckningsprocess. Tack Lotta för tipset om filmen! Det jag funderar över är hur vi kan arbeta med ett likartat processinriktat responsarbete runt våra elevers läsande och/eller skrivande?! Här kan du se hela filmen om Austins butterfly. Dags att skynda iväg till Hässelbygårdsskolan som börjat titta på Nya Språket lyfter.
Lektionsförslag: Två texter skönlitteratur, två texter facklitteratur Då vi ska genomföra textsamtal är det väldigt spännande att ha två texter som får samtala med varandra, eller jämföras med varandra. Det kan handla om att text korresponderar med text. Författare som besvarar en annan författare. Om vi använder flera texter i undervisningen kan eleverna lära sig om författares sätt att beskriva, synliggöra genrer och ur vilket perspektiv berättelsen har. Jag har valt två berättelser om blod. Låt oss titta på inledningen till två texter: ”Blod! Han stirrade på den röda fläcken genom förstoringsglaset. Ur Astrid Lindgren Mästerdetektiven Blomkvist, LiberLäromedel, 1967, Stockholm Ur ”Här ligger jag och blöder” av Jenny Jägerfeld, Gilla Böcker, 2010: ”Klockan var kvart i ett torsdagen den tolfte april, dagen före den internationellt inbillade olycksdagen, och jag hade just sågat av den yttersta toppen av min vänstertumme med en elektrisk sticksåg. ”Om man slår sig eller skär sig, kan det gå hål på huden och på blodådrorna. Vad tror vi kan ha hänt?
Sunnanäng | Astrid Lindgren Ingen sida om Astrid Lindgren skulle vara komplett om det inte gick att läsa lite ur böckerna. Här laddar vi upp nya kapitel varannan månad för dig som älskar att läsa. Välkommen till Astrid Lindgrens fantastiska bokvärld – fast nu i din dator. Sunnanäng För länge sen i fattigdomens dagar var det två små syskon som blev ensamma i världen. ”Jag får visst aldrig mer något roligt i mitt barnaliv”, sa Anna och grät, där hon satt på mjölkpallen. ”Nej, här i Myra är alla dagar grå som sorkarna i lagårn”, sa Mattias. I fattigdomens dagar var det ont om mat i gårdarna, och bonden i Myra trodde heller inte att barnmagar behövde något annat än potatis doppad i sillake. ”Mitt barnaliv blir inte långt”, sa Anna. ”Med potatis och sillake lever jag inte till vintern.” ”Nog måste du leva till vintern”, sa Mattias. ”Till vintern får du gå i skolan, och då blir dagarna inte längre grå som sorkarna i lagårn.” ”Bara jag levde till vintern och fick börja skolan”, sa Anna.