Lgr11-poesi för att tydliggöra mål, förväntningar och att bli ägare av sin eg... Har du haft kylskåpspoesi vet du vad jag menar med Lgr11-poesi. Ni vet färdiga magneter med små ord på som man flyttar runt på kylskåpet så bildar det små dikter eller meningar. Min tanke med nedanstående ”poesi” är för att slippa sudda tavlan varje gång utan ge eleverna samma ord – varje gång du arbetar med samma förmåga. Jag förklarar vidare nedan. På min skola jobbar vi med BlackBoard Configuration. Ibland skriver jag själv till: Startuppgiften är till för att få igång metareflektionen och tänka efter vad man gjorde förra lektionen och vad man lärde sig. formulera sig och kommunicera i tal och skrift,läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, ochsöka information från olika källor och värdera dessa. Läxa skriver du om du har och vad. Du hittar Lgr11-poesi här! Du kanske är intresserad av hur mina elever arbetar med respons.
Ett halvt ark papper – Svenska som andraspråk 2 De pedagogiska planeringarna har samlats i grupper utifrån de centrala målen. Du får dem som wordfiler genom att klicka på länken. Först finns alltid en ruta med det centrala innehållet, en beskrivning av vad kunskapskraven lägger fokus på och infallsvinklar från Skolverkets kommentarmaterial som kan ha bäring för just dessa lektionsförslag. Sedan följer lektionsupplägg med fokus på det centrala innehållet men med en uttalad ambition att verkligen använda det rika materialet som finns på webbplatsen. Ord, bild, ljud – här finns resurser! Materialet är nedladdningsbart som wordfiler som du kan redigera, för att ge dig som lärare både inspiration, utmaningar och möjlighet att själv utveckla och gå vidare. Muntligt arbete (ladda hem PDF) (ladda hem Word-fil) Författarporträtt, Argumentera med Strindberg! Skrivande (ladda hem PDF) (ladda hem Word-fil) Argumenterande texter, Utredande texter Alla pedagogiska planeringar för Svenska som andraspråk 2 samlade (ladda hem PDF) (ladda hem Word-fil)
Naturvetare löser grammatikproblem I årskurs två (naturvetarprogrammet) går 24 elever med 20 olika nationaliteter. Flertalet elever behöver jobba med ordföljden när de skriver. Tidigare har vi gått igenom satsschemat för både huvudsatser och bisatser med en molande känsla (tomma ansiktsuttryck) av att inte ha nått fram. Förmodligen inte ens halvvägs. Alltså hög tid att prova nytt grepp för att prata om språkriktighet. Vi introducerade ett kort grammatikupplägg med att säga till eleverna att de skulle kika på tre meningar från elevtexter i en annan klass och årskurs (för att låta sändaren stå som anonym) med olika språkfel. 1. 2. 3. Exempelmeningar 1. 2. 3. Märk nu vad som händer i klassrummet. Efter tre minuter bryter vi och ber om den första lösningen. I den första meningen frågar vi eleverna varför de har satt punkt efter någon. Till alla tre exempelmeningar får vi nya, språkriktiga meningar, men framför allt får vi en diskussion om språket! Slutligen. Vi jobbar vidare och återkommer till dig!
Skola | Litteraturbanken Litteraturbankens skola är en resurs för lärare och elever, bibliotekarier och alla litteraturläsare: den är tänkt att fungera som läsarens vägledning till det svenska litteraturarvet. Vid sidan av Litteraturbankens vanliga texter och kommentarer finns här pedagogiska introduktioner, översikter, uppgifter för eleverna och läshandledningar. Vi tror på en litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever i exempelvis samtal och loggskrivande. Samverkande arbetssätt är extra viktigt vid arbete med äldre och med mer avancerade texter. Litteraturskolan har en avdelning för prosa där exemplen är hämtade från Selma Lagerlöf, och en avdelning för lyrik där vi väljer bland många författare. Selma Lagerlöfs författarskap kan introduceras redan i skolans tidiga år. Ur Litteraturbankens rika lyrikskatt har vi gjort ett urval på cirka hundra dikter, som vi tror kan tilltala unga läsare i dag. Ta dig fram med hjälp av menyn till vänster.
IKT i vår vardag: Formativ bedömning muntligt Sidor Den här bloggen Länkat härifrån Min blogglista onsdag 30 oktober 2013 Formativ bedömning muntligt Jag var på studiebesök i Sollentuna utifrån deras heldag med temat IKTarena där dagen innehöll både studiebesök på skolor och kortare seminarier.På ett av seminarierna presenterade läraren Johan Eriksson från Runbacka skolor hur han arbetar med olika digitala verktyg.Johan visade hur han använder Movenote i Google drive för att ge varje enskild elev formativ bedömning muntligt.Gör så här för att få tillgång till Movenote i Google drive:1. Upplagd av Lotta Larsson Skicka med e-postBlogThis! Etiketter: Formativ bedömning, Google drive, Kaizena, Movenote Inga kommentarer: Skicka en kommentar Senaste inläggÄldre inläggStartsida Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)
Ordlista - grammatiska begrepp Mening En mening inleds med stor bokstav och avslutas med punkt, frågetecken eller utropstecken. Innehållet i meningen måste ha en självständig betydelse. en huvudsats eller flera samordnade huvudsatser – Maria gråter. – Eric skriver |och| John läser.en huvudsats tillsammans med en eller flera bisatser – Maria gråter |eftersom hon inte lyckades så bra med sin uppsats. – John läser |trots att han är så trött |att han nästan inte kan hålla sina ögon öppna.ett utrop eller en uppmaning – Oj! Sats En fullständig sats måste innehålla ett subjekt och ett finit verb, t.ex. Bisatser däremot kan inte stå ensamma utan är en del i huvudsatsen: ... eftersom vi inte har tillräckligt med pengar, ... trots att alla ansträngde sig hårt. Ordklasser Adjektiv Ord för egenskap, tillstånd m.m., t.ex. gul, långsam, fantastisk. Adverb Ord för plats, tid, sätt, omständighet, orsak m.m., t.ex. ute, i går, sakta. Interjektioner Känsloord och svarsord, t.ex. nej, fy, usch. Konjunktioner Prepositioner Pronomen Räkneord Verb
SprÅkhistoria språkhistoria, historisk lingvistik, studiet av språks förändringar över tiden. Talade språk förblir inte konstanta utan förändras ständigt på flera plan. Uttal av ljud förskjuts, en del ord försvinner och andra tillkommer. Även böjningsformer och satsers struktur omvandlas. I allmänhet går förändringarna inte fortare än att språket är sig ganska likt under en människas livstid. Inom språkhistoria studerar man hur och varför förändringarna sker och vilka resultat de får. Nutida språkhistoria ägnar stor uppmärksamhet åt sambandet mellan språklig variation och språklig förändring och åt samspelet mellan samhällsförändring och språkförändring.
Referat Du ska börja med att läsa, sovra och sammanställa informationen i dina artiklar i ett referat. Men hur gör man det? Vi repeterar: 1. 2. 3. Påstår anserhävdarenligtangerargumentera förredogör förredovisardiskuterarförklararbelyserunderstrykerframhäverbetonarvisar påpåtalar 4. 5. Exempel: 6. 7. Anser du att din kamrat valt ut den viktigaste och mest relevanta informationen från artiklarna? Stötta varandra med bearbetningarna och ändra era texter efter responsen från er kamrat. 8. 9. Lycka till!
Vad är attribut? | Satsdelar.se Hur använder man dem? "Attribut" är ett beskrivande ord till ett huvudord från ordklassen substantiv. Ibland kan även attributen beskriva ett ersättningsord. Det var en liten, söt flicka! Huvudordet är det viktigaste ordet i en satsdel. Orden "liten" och "söt" hämtar du från ordklassen adjektiv och de kallas attribut i satsen. Attribut är ett ord, som vi använder när vi vill berätta mer om det viktigaste i en satsdel. Attributen står för det mesta tillsammans med ett huvudord från ordklassen substantiv. I vissa fall kan även attributen beskriva ett ersättande ord: Det fanns tio barn i klassen. Attribut som består av en partikel (preposition) plus ett huvudord (substantiv) kallas prepositionsattribut. Pär renoverade köksbordet av trä. Övningsuppgift Skriv ner vad ett attribut är för något. Vilka ord kan vara attribut? Från nedanstående ordklasser och artiklar kan vi hämta ord, när vi vill bilda ett attribut till huvudordet i satsdelarna. Substantiv Exempel: Hälsa artigt på doktor Hansson. Adjektiv
”Förr eller senare exploderar jag” Hazel och Gus möts på en samtalsgrupp för cancersjuka och blir tämligen omgående kära. Den här filmatiseringen av en kioskvältande ungdomsbok med samma titel handlar om deras sockersöta relation, som kontrasteras mot deras kamp för att hitta någon slags mening med sina antagligen korta liv. Cancer på film är ingen lätt genre. Utgången är viss och risken är överhängande att vi som åskådare tvingas vada i klichéer, och våra egna tårar. Så länge den förvaltas av Hollywood är det med säkerhet så.Bäst i klassen är Isabel Coixets ”Mitt liv utan mig” med Sarah Polley som ung döende mamma, ett drama som går omvägar kring det väntade och därför hittar genvägen till hjärtat. ”Förr eller senare exploderar jag” vill också nå dit. Visst alstras en del ögonsekret. Däremot är man ansvariga för det grava charmkomplexet och den poserande tonen som förtar stor del av allvaret.Shailene Woodley och Ansel Elgort (syskon i ”Divergent”) jobbar bra men är sämre regisserade. Men ändå.