How Barbie's body size would look in real life: Walking on all fours, missing half a liver and only inches of intestine By Nina Golgowski Published: 20:35 GMT, 13 April 2013 | Updated: 22:46 GMT, 14 April 2013 If Barbie was a real woman she'd be forced to walk on all fours and would be physically incapable of lifting her over-sized head - perhaps a far cry from what the designers of Mattel envisioned. A disturbing chart that converts the doll's body scale into a real-life human being's reveals the outrageous proportions that transforms her into something out of a Sci-Fi movie. Starting from the top down, Barbie's head would be two inches larger than the average American woman's while resting on a neck twice as long and six inches thinner. From these measurements she'd be entirely incapable of lifting her head. Mutant: The above picture shows how if Barbie's physical measurements were given to a real woman she'd only have room for half a liver and a few inches of intestine in her body, but room for a bigger brain Like her fragile 3.5 inch wrists, her 6-inch ankles would prevent her from heavy lifting.
”Barbie ska inte vara realistisk” – Det handlar främst om att det ska vara funktionellt för den lilla flickan. Att verkliga tyger ska kunna vändas och ändras. och att outfiten fortfarande ska falla snyggt på hennes kropp, säger Kim Culmone i en sällsynt intervju i designtidningen Fast Company. Det är första gången någon ansvarig på leksakstillverkaren Mattel svarar på en vitt spridd kritik mot att världens mest sålda docka helt saknar realistiska mänskliga proportioner. Vissa hävdar att barn får en orealistisk bild av det här kvinnoidealet som kan leda till framtida ätstörningar. Vill inte ändra Barbie Men chefsdesignern på Mattel Kim Culmone tänker inte göra om dockan för att blidka några kritiker. – Barbies kropp designades aldrig för att vara realistisk. Och Barbies kropp är inte likadan på alla dockorna, enligt företaget. – Hon har haft många olika kroppar genom åren, sådana som är poserande, eller skurna för prinsessskärningar, och andra som är mer realistiska. – Så är det! Tradition är viktigare
Kvinnor och män i medier | MIK-rummet Medieinnehåll påverkar normer och värderingar i samhället. Trots att samhället generellt blivit mer jämställt under det senaste seklet, finns det fortfarande många skillnader i hur kvinnor och män skildras i medierna. Det gäller allt från hur män och kvinnor skildras i film och reklam till vem som blir intervjuad i nyheterna och vad hen blir intervjuad om. En stor del av skillnaderna har sin grund i sociala normer och föreställningar om vad kvinnligt och manligt är. Diskussionen om hur kvinnor och män presenteras i medier har pågått i decennier, inte bara i Sverige utan även internationellt. När man tittar på frågor som rör medier och ojämställdhet handlar det både om en skev könsrepresentation, dvs. förekomsten av män respektive kvinnor, och om stereotypa skildringar av könen. Vilka syns och hörs i nyheterna? Kvinnor utgör hälften av världens befolkning, men förekommer bara i en knapp fjärdedel av det globala nyhetsflödet. Varför är ojämn representation ett problem? 1. 2. 3.
Lamotte: Gör inte barn könsneutrala Det utspelade sig en scen på pendeltåget. I vagnen satt en mamma och en pojke i klänning med blommor och retrofärger. Inget märkvärdigt med den saken. Pojkar i klänningar händer det att man ser ibland nuförtiden. Det som satte händelsen i annan dager var att pojken uppenbarligen inte kände sig bekväm med klänningen och påtalade detta gång efter annan till mamman. Det fick mig att tänka på de föräldrar som jag har stött på i olika sammanhang som i jämställdhetens namn ägnar en stor del av livet åt att experimentera med barnens könstillhörighet. Då jag själv har två döttrar som älskar dockor, färgen rosa och att klä ut sig till prinsessor är det svårt att inte reagera på all ängslig smörja som vissa försöker pracka på en i tid och otid. Jag kallar mig feminist, men ställer inte upp på ambitionen att sudda ut allt som identifierar flickor och pojkar för att göra dem könsneutrala. Missförstå mig inte.
Legomuren mellan pojkar och flickor Killarna har Lego Ninjago och Lego Star Wars. Nu ska tjejerna få baka cupcakes, sy modekläder och driva skönhetssalong med nya Lego Friends. Po Tidholm granskar könsbarriären i legovärlden. På den stora leksaksaffärens Legoavdelning går det mesta i mörka, dramatiska färger. De barnsligt röda och gröna byggklossarna har för länge sedan ersatts av specialbyggsatser för pojkar. 2004 uppgick Legos årliga förlust till 2,4 miljarder kronor. Detta antagande visade sig vara fel, och efter att ha satt antropologer, beteendevetare och designers på uppgiften kom man så småningom fram till att vägen till framgång skulle nås genom att appellera till små pojkars vilja att tävla, rangordna och konstruera konflikter. Det lyckades. Föräldrar är ganska sårbara konsumenter, uppfyllda av kärlek och en stark vilja att göra rätt och att skänka sina barn det bästa. Visst har jag lyckats förhålla mig rätt objektiv så här långt? Well, åt helvete med det. Aha, ren biologi alltså. – Det är klassiskt!
Ifrågasätt det som anses vara normalt För några veckor sedan var Linda Odén med en klass från språkintroduktionsprogrammet och såg den musikaliska föreställningen ”Gränslandet” som har en dansande man, klädd som en muslimsk kvinna, i en av rollerna. Uppsättningen väckte många tankar och frågor hos eleverna och Linda och hennes kollegor kände att de behövde ta diskussionen på en gång. Eleverna i klassen har bara varit i Sverige några månader och eftersom deras kunskaper i svenska är begränsade kom användningen av bilder särskilt väl till pass. – Jag visade – kanske lite fördomsfullt – en bild på Jonas Gardell och Mark Levengood och berättade att de är gifta. Hon är lärare i svenska och svenska som andraspråk på Lerums gymnasium nordöst om Göteborg och undervisar, utöver på språkintroduktionsprogrammet, även på estetiska programmet. Ungdomarnas reaktioner och diskussionerna som föreställningen förde med sig är ett bra exempel på när det som lärare är värdefullt att ha ett normkritiskt perspektiv, menar Linda Odén.
13 sexistiska reklambilder från förr i tiden Tack feminismen för att vi i alla fall har kommit lite längre nu… 1. Seriöst 2. 3. … spy 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 16 bilder som visar att jämställdheten gått för långt Allt snack om jämställdhet och så vidare har blivit överdrivet. Eller? Här är 16 bilder som visar att jämställdheten inte behövs. 1. Om allt skulle vara jämställt – hur skulle vi då veta vilket kön som ska bli läkare och vilket som ska bli sjuksköterskor? 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. Ja, nästa gång ni hör någon säga att jämställdheten gått för långt – skicka den här listan till personen
Alla barn har inte en "mamma och pappa" - LitteraturMagazinet, Sveriges största litterära magasin På mitt jobb försöker vi tänka normkritiskt. Att inte gå in och tillskriva folk vissa relationer eller egenskaper för att vi förutsätter en viss sexualitet, en viss könsidentitet, och så vidare. Det handlar om att hellre säga partner än pojkvän/flickvän/fru/make ifall vi vet att personen har en partner, men inte vet könet på denna. Vet vi inte om personen har en partner ska vi självklart inte förutsätta att så är fallet! Hen kanske har två, tre eller ingen alls. Det handlar också om att aldrig fråga efter kön ifall en vuxen vill ha boktips åt ett barn. Meningen med normkritik är även om vi människor ofta fastnar i stereotyper så finns det ingen anledning att aktivt upprätthålla dem. Det handlar också om att inte förutsätta en kärnfamilj. Barn kan också bo med andra än sina föräldrar. Jag har en gång gjort en riktig tabbe. Därför blev jag väldigt trött när jag såg Coops skylt om att barn kan ta en frukt när "mamma och pappa" handlar. Det finns olika sorters familjer. 9 november 2013 1.
NORMKRITIK | Björkmans pedagogiska Normkritisk pedagogik är ett arbetssätt som utvecklats sedan 2009 och som rekommenderas av Skolverket för att på ett långsiktigt sätt arbeta för likabehandling. Jag är en av dem som varit med och utvecklat den normkritsiak pedagogiken, detta bland annat genom mitt deltagande i den tvärprofessionella studiecirkel vars arbete summerats i antologin Normkritisk pedagogik – Makt, lärande och strategier för förändring (2009). Med hjälp av arbetet i studiecirkeln har jag utvecklat ett sätt att arbeta med normkritik i praktiken, detta beskrivs i mitt kapitel "En skola i frihet, med "misstagens hjälp". 2009 fick jag Natur & Kultuts lärarpris för mitt sätt att arbeta med normkritik i skolan. Som jag ser det har normkritisk pedagogik två delar vilka motsvarar en pedagogs dubbla uppdrag, det socialiserande och det undervisande. Båda dessa uppdrag regleras i läroplanens värdegrund respektive kursplaner. Teori Troubling Education (2002) Kevin Kumashiro (RoutledgeFalmer) Metoder BRYT!