Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse
- Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Fas fyra avslutar
Lässtrategier från fyra modeller
15 lässtrategier varav två, ställa frågor och sammanfatta, finns med i alla. Föregripa finns med i tre. Kontrollera samt visualisera och organisera finns med i två. Vad säger då detta mig? Jo, att det finns många sätt att presentera och/eller kategorisera strategierna både som överordnade och underordnade kategorier. Lässtrategier från fyra olika modeller (Roe 2014). Ovanstående översiktsbild som pdf-fil: Översikt lässtrategier från fyra olika modeller Ovanstående figur tydliggör likheter och olikheter mellan de olika modellerna. Att hitta samband och dra slutsatser är varandras förutsättningar. Vi kan också läsa tabellen vertikalt och ser då att varje modell bygger på 8, 7, 4 respektive 6 huvudstrategier. Astrid Roe (2014) går igenom och utvecklar varje strategi under separata rubriker vilket förtydligar innebörden och breddar läsarens förståelse av de respektive lässtrategierna. Jag säger det igen – läs boken ”Läsdidaktik”!
Att arbeta aktivt med ordförståelse
Hur gör vi egentligen för att våra elever ska lära sig nya ord? Det pratas mycket just nu om läsförståelse och strategier för att förstå en text men vi pratar inte lika mycket om strategier för att förstå ord. Vilket är intressant eftersom vi vet att själva ordförståelsen är av yttersta vikt för att vi ska förstå den text vi läser. Jag läser just nu en Educator's practice guide som heter Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, en skrift som väcker många tankar och ger flera nya idéer. The goal of this practice guide is to offer educators specific, evidence-based recommendations that address the challenge of teaching English learners in the elementary and middle grades: building their English language proficiency while simultaneously building literacy, numeracy skills, and content knowledge of social studies and science. Den första rekommendationen, som detta blogginlägg kommer att beröra, lyder så här: I det exempel från Ms.
Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande?
Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det: Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven? Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande? Först och främst tror jag att man behöver sitta ner tillsammans och titta på vilka språkliga krav kunskapskraven ställer på våra elever. Och hur påverkar det vår undervisning? Skolverkets stödmaterial Skolverket har arbetat fram ett stödmaterial som handlar om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och de delar som handlar om språkutvecklande arbetssätt inom naturvetenskapliga ämnen och teknik finns samlat på en och samma sida. Planera språkutvecklande Att diskutera Skolverkets kommentarmaterial Få syn på språket är intressant att ha som "bokcirkel". Och med ett konkret exempel ur kursplanen i biologi: Filmer Lästips Texttyper
Språk i alla ämnen för alla elever på Släbro/Råbyskolor
Språkutvecklande arbetssätt
Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Text och publikationer Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Få syn på språket Greppa språket Film
Arbetsgång
Lgr 11 eller din skolforms läroplan, Få syn på språket och Greppa språket är underlag som bör finnas med under arbetets gång. Det är en fördel om deltagarna i arbetet har läst dessa dokument i förväg. Möte 1 Enskilt arbete inför mötet Läs del 1 och 2 (sidan 2-6) i diskussionsunderlaget Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Välj ut en text som du har använt i undervisningen för att ha som utgångspunkt i diskussionen med dina kollegor. Under mötet Titta på de två filmerna Språk i alla ämnen del 1 och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Möte 2 Använd ämnesspecifika texter i undervisningen och pröva en eller flera av de stöttningsstrategier ni kommit överens om. Berätta om era erfarenheter av att använda tydliga stöttningsstrategier i undervisningen. Möte 3 Ta reda på elevernas erfarenheter, föreställningar och ämnesspråkliga förkunskaper i undervisningen inför ett nytt undervisningsinnehåll eller ämnesområde. Berätta om era erfarenheter av den genomförda undervisningen. Möte 4
check
