background preloader

Bedömning och betyg utifrån Lgr11 - den 17 november 2014

Bedömning och betyg utifrån Lgr11 - den 17 november 2014
Läraren ska följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt. Bedömningarna hänger samman med undervisningen och ska kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisningen. – Skolverket Att arbeta för en gemensam förståelse för bedömning och betyg utifrån Lgr11. Program 8.30 Inledning och information om dagen 9.00 Kaffe och frukt 9.15 Arbete i ämnesgrupper med uppgift 1 ”När vet vi att en elev kan?” 10.00 Arbete i ämnesgrupp med uppgift 2, ”Bedömning – Vad gäller?” 12:00 Lunch 13.00 Arbete i ämnesgrupp med uppgift 3, ”Planera för bedömning” 15.00 Kaffe och kaka 15.15 Skolkonferens Inför konferensen ska ni se filmen Betyg – så funkar det! Uppgift 1 (9.15-10) Läs och diskutera ett autentiskt bedömningsdilemma Hej Idag på so-konferensen fastnade vi i en mkt intressant diskussion. Lärare som väljer att bedöma denna text kommer självklart kunna sätta höga betyg! Vilket sätt tycker ni är det rätta? Related:  Bloggar med bra tips.

Seg iPad? Har den hängt med länge? dags att fixa till den lite…. | iPad i Östersund Har man en iPad som varit med länge så kan man uppleva att den blir seg och trött. Sedan brukar man uppleva att det är slut på minne direkt, man raderar bilder, filmer och appar men det är ändå fullt på iPaden. Men man behöver inte köpa en ny i det läget utan börja med att säkerhetskopiera iPaden till iTunes på din dator. i iTunes ser man vad det är som tar plats och efter ett tag så är det mest med övrigt (gult) på iPaden som tar plats vilket man måste ta bort. Jag vet inte hur man rensar det förutom att man återställer iPaden och sedan hämta tillbaka en säkerhetskopia. För det är ju så att man inte bli av med allt som man har på iPaden så därför är det bra att säkerhetskopiera ibland. Börja som sagt med att koppla in iPaden till datorn, öppna iTunes och välj säkerhetskopiera. När det är raderat så koppla in iPaden till datorn och starta upp iTunes om du tagit ut sladden. Här väljer man att återställa den som en kopia och du hittar igen din säkerhetskopia i rullisten. Före: Efter: /Monica

Betygsskalan A-E Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F. A-E är godkända betyg till skillnad från F som står för ett icke godkänt resultat. Att sätta betyg är att bedöma med vilken kvalitet en elev gör och visar det som beskrivs i kunskapskraven. I kunskapskraven beskrivs vad som krävs för olika betyg. Betygsstegen B och D För betygen B och D ska eleven ha uppnått det underliggande kunskapskravet i sin helhet och till övervägande del det som beskrivs i överliggande krav. Läs mer om betygsstegen B och D I den här bedömningen utgår läraren från tre frågor. 1. En aspekt att ta hänsyn till är hur omfattande delar av det överliggande kunskapskravet som elevens kunskaper motsvarar. 2. Allt som står i kunskapskraven väger inte alltid lika tungt. På samma sätt kan läraren komma fram till att elevens kunskaper i överliggande kunskapskrav motsvarar mindre betydelsefulla delar och att det inte är till övervägande del uppfyllt. 3. Stödmaterialet Betygsskalan och betygen B och D (reviderat i oktober 2016)

Arbetsgång Lgr 11 eller din skolforms läroplan, Få syn på språket och Greppa språket är underlag som bör finnas med under arbetets gång. Det är en fördel om deltagarna i arbetet har läst dessa dokument i förväg. Möte 1 Enskilt arbete inför mötet Läs del 1 och 2 (sidan 2-6) i diskussionsunderlaget Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Välj ut en text som du har använt i undervisningen för att ha som utgångspunkt i diskussionen med dina kollegor. Under mötet Titta på de två filmerna Språk i alla ämnen del 1 och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Möte 2 Använd ämnesspecifika texter i undervisningen och pröva en eller flera av de stöttningsstrategier ni kommit överens om. Berätta om era erfarenheter av att använda tydliga stöttningsstrategier i undervisningen. Möte 3 Ta reda på elevernas erfarenheter, föreställningar och ämnesspråkliga förkunskaper i undervisningen inför ett nytt undervisningsinnehåll eller ämnesområde. Berätta om era erfarenheter av den genomförda undervisningen. Möte 4

”Förbättra resultaten i skolan genom att kasta ut datorerna från lektionerna” I mer än två decennier har politiker sett datorisering som en avgörande åtgärd för att förbättra skolans resultat. Avsevärda ekonomiska medel har avsatts. Redan på 1990-talet hämtades stora summor ur löntagarfonderna till IT i skolan och senast i påskhelgen gick moderaterna ut med förslaget att programmering ska bli obligatoriskt redan från första klass. Under de senaste åren har allt fler skolor valt att ge varje elev en egen dator, främst inom gymnasiet men även på högstadiet. En direkt, och kanske oavsiktlig, följd är att elever i dag använder datorn inte bara i situationer där dessa möjliggör nya arbetsmetoder eller ny pedagogik, utan också som ersättning för penna och papper. Under de senaste åren har det presenterats flera vetenskapliga undersökningar som studerat hur prestationerna förändras med datorn som anteckningsblock. Datorn fungerar förödande dåligt som anteckningsblock. I denna studie hade datorstudenterna inte tillgång till Internet eller andra datorprogram.

"Att planera och strukturera undervisning" Vilka elever planerar du för? ”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” (ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap) Låt oss utgå ifrån att det finns olika prestationsgrupper i våra klasser. Hur kan vi då använda denna kunskap till vår fördel när vi planerar vår undervisning? Alla lärare vet att de har elever som har olika lätt för att nå målen och vilka dessa elever är, men varför planerar vi inte undervisningen utifrån den kunskapen? ”24 av 40 skolor i kvalitetsgranskningen anpassar inte eller bara delvis undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. Mer tid för planering låter som en frestande lösning på problemet men medför inte per automatik någon förändring. (Vilka elever planerar du för? Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever.

Yetis in need of Alvik Höstterminen 2015 Naverlönnskolan #arbetsmaterial | Kvutis Att ge alla elever förutsättningar och möjlighet att nå goda resultat är en stor utmaning för skolan. /—/ I forskningen definieras framgångsrika skolor bland annat som skolor där eleverna gör större framsteg än andra skolor med liknande socioekeonomiska förhållanden. Den brittiske forskaren Pamela Sammons har granskat skolor med stor andel elever från socioekonomiskt utsatta områden. Hon visar att socialgrupp är en betydelsefull faktor för om elever lyckas med sin utbildning. Men hon visar också att skolan och undervisningens utformning har stor betydelse. Några slutsatser som kan dras utifrån forskningen om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer och som Skolinspektionen tar fasta på lyder: En framgångsrik undervisning som leder till att eleverna når goda studieresultat kan inte beskrivas i endimensionella termer. Trevor Dolan, vad kännetecknar framgångsrika skolor (8:03) Läs Pedagog Stockholms Tolkningen av resultaten är viktigare Titta på animation Synligt lärande

principalpersson

Related: