En litteratur som synliggör de osynliga Det finns en mening i nyligen framlidna Birgitta Stenbergs genombrottsroman ”Chans” (1961) som jag inte kan släppa. Raggartjejen Mari har precis blivit utsläppt från en ungdomsanstalt och rymt till Stockholm. Trots rädslan för att bli tagen av polisen söker hon sig in till city. Hon har ingenstans att ta vägen, driver runt och spanar efter bekanta. På ett dammigt järnräcke skriver hon sitt namn: ”Jag skriver Mari med ett finger, bokstäverna på varann.” Det är bara ett par ord men med dem levandegör Stenberg klassorättvisornas själva kärna. Genren intar en central position inom den svenska litteraturen och den arbetarlitterära traditionen har alltsedan början av förra seklet en starkare ställning i Sverige än i de flesta andra europeiska länder. Arbetarlitteraturen är en viktig del i den kulturella produktionen av klass och klassidentitet. Palms LM-böcker skrevs däremot i en helt annan politisk och litterär miljö.
untitled Om att prova ”sitting drama” och mer Astrid Roe | Strategier för lärande Varför ”sitting drama” i kursen Svenska 3? Som jag har berättat om i tidigare inlägg arbetar jag med romanen Kallocain i min klass Ek3b. Läsningen ska mynna ut i att de skriver en kortare vetenskaplig text där de jämför romanen med Brave New World, som de har läst utdrag ur i engelska, och med en valfri dystopisk film. Till lektionen häromdagen skulle eleverna ha läst ut Kallocain. De gjorde det mesta av läsningen hemifrån även om vi under tiden tagit ytterligare ett lektionspass till att diskutera och bearbeta texten. Eleverna hade också fått med sig lite frågor att fundera på under läsningen och skrivit på egen hand i sina portföljer. Innan det är dags att skriva PM ville jag göra något kreativt kring läsningen och genom detta dels få ytterligare bedömningsunderlag och information om vad eleverna nu hade fått ut av romanen, dels fördjupa förståelsen av boken tillsammans. Jag brukar passa på att ”samla underlag” både muntligt och skriftligt om eleverna har läst en hel roman. Åsa
Skola | lararmalin Vi arbetar just nu med beskrivande text i åk 4. Hur gör vi då? I Genrepedagogiken betonas vikten av att stötta eleverna genom hela arbetsprocessen från insamlande av fakta till eget producerande av text. Såhär beskrivs den kortfattat: I arbetet med dessa olika texttyper använder vi oss utav Cirkelmodellen. Den i kort uppbyggt på detta sätt: Nu är vi inne i fas 2 som handlar om att: läsa och visa förebilder inom texttypen samt uppmärksamma texttypens struktur och språkliga drag. Arbetet mynnar ut i att alla skriver en individuell text om ett av Sveriges landskapsdjur. Idag började jag lektionen med att skriva följande ord på tavlan: klassificeringfödalivscykelkänneteckenförekomst Eleverna fick först fundera själva kring orden för att sedan prata med en kamrat och slutligen lyfte vi upp orden till samtal i helklass. Den här typen av övning rekommenderar jag alla att pröva. I slutet av lektionen skrev alla elever på sina mini-whiteboards svaret på frågan: Vad betyder kännetecken? Renen
Om att utveckla elevers språk och skrivande i kursen Svenska 2 – så här gör j... Hej på er! Utmaningar i klassrummet Tycker ni som jag att det blir lite mer utmanande att som lärare i svenska undervisa i språk skrivande i Svenska 2? Hur kan jag då konkret arbeta med språkövningar tillsammans med eleverna så att de kan röra sig mot ett språk som är ”träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar”? Tio tips till dig som vill utveckla ditt skrivande Hur går jag då tillväga? Att läsa andras texter med fokus på språket och att göra gemensamma språkövningar på tavlan Som jag har twittrat om lite gjorde vi i samband med debattartikelarbetet en hel del övningar kring Martin Ahlstedts och Ann-Christine Normans text ”Stärk svenskans och litteraturens roll på yrkesprogrammen!” Detta är omskrivningar av ord som förekommer i debattartikeln som vi sedan skulle läsa och arbeta med. Framför er har ni delar av meningar! Mini-whiteboardtavlor istället för handuppräckning I en av mina grupper arbetade eleverna parvis men skrev enskilt i sina digitala portföljer. Åsa
Astrid, Läsfixarna och Cirkelmodellen - en oslagbar kombination i ett språkutvecklande arbete Äntligen har vi startat upp vårt fantastiska tema som skall sträcka sig långt in på vårterminen. Eleverna fick för ett par veckor sedan vara med om att öppna en resväska med lite olika saker som tillsammans var ledtrådar som skulle leda fram till en person. I väskan fanns en flaggstång,en soppskål, en spik, en gris, en råtta, en polkagris och en ärta. Tillsammans kunde vi klura ut att dessa saker var hämtade från Astrid Lindgrens fantastiska värld. Fas 1 Efter att vi konstaterat att den person vi sökte var Astrid Lindgren såg vi två filmer om Astrid som person och författare. Eftersom vi under denna första introduktionsvecka skapat en gemensam plattform kring vår förförståelse och förkunskap kring Astrid Lindgren som person och författare och lite kring hennes böcker var det nu dags att sätta på pränt vad vi faktiskt vet om Astrid Lindgren. Eftersom vi har en 1-3:a är det några elever som är precis i början av sin läs- och skrivinläsning.
Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning Skönlitteraturen och samhället Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så läser en av mina klasser i årskurs två på samhällsprogrammet just nu Thérèse Raquin eller Den unge Werthers lidanden. Nu har vi kommit ganska långt i romanerna och som avslutande uppgifter ska eleverna längre fram dels delta i ett boksamtal, dels hålla ett försvarstal (”En författares försvar”) där de ikläder sig rollen av författaren och skriver och framför ett tal där de försvarar sitt verk och sitt syfte inför en kritisk samtida publik. ”relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.” … och detta tycker jag att jag kom åt under dagens lektion när vi gemensamt närläste inledningen/företalet i romanerna i mindre grupper. diskutera ”stil, innehåll och bärande tankar” samt ”samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället”. Lektioner med stationer skapar variation
VÖL främlingen svenska 2 och 3 Den sanna historien om Alex Dogboy Den första fråga jag får från unga läsare är alltid, är det sant? Den här boken bygger på långa samtal jag haft med en pojke som levde med sina hundar på gatorna i Honduras huvudstad Tegucigalpa. Jag mötte honom på ett märkligt sätt. Under hösten 2001 var jag i Honduras som reporter för tidningen Globen. Vårt uppdrag var att bl. a. intervjua gatubarn som bodde på ett speciellt barnhem. När vi gick ut från föreställningen sade ett av gatubarnen till mig: – Den där pjäsen handlade ju om Nahin Samuel. – Vem är det? – Det vet du väl. Då kom jag ihåg att jag sett ett gatubarn som låg och sov på en trottoar med två hundar sovande tätt intill sig. Jag började leta efter pojken med hundarna. De andra pojkarna i gänget var trasiga och mycket smutsiga, men pojken som hade två hundar med sig såg ovanligt ren ut. – Vem har tvättat din skjorta? – Den har fru Leti gjort, sade han och pekade på ett stånd lite längre bort på gatan. – Att min mamma kommer och hämtar mig. Resan tillbaka Men Dogboy då? Kärleken
Att läsa Albert Camus Främlingen - OBS Den fransk-algeriske författaren och dramatikern Albert Camus föddes och växte upp i Alger och dog i en bilolycka 1960 blott 46 år gammal. Ändå hann han bli en av de mest inflytelserika intellektuella i sin tid, i paritet med Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir och fick Nobelpriset 1957. Men till skillnad från Sartre och de Beauvoir kom Camus från en enkel arbetarklassmiljö i det som kallades ”L´Algérie française” alltså ”franska Algeriet” som inte var en koloni utan en del av Frankrike. ”Främlingen” som kom 1942 är Albert Camus mest berömda roman, med en given klassikerstatus och läses ständigt av nya generationer, just nu spelas den dessutom på Stockholms stadsteater. Maria Edström har, med hjälp av Ingmar Simonssons biografi ”Fransk-algeriern Albert Camus” och idé-historikern Michael Azars ”Frihet, jämlikhet, brodermord”, läst om Camus roman och inleder sin essä bokens berömda första meningar. Mamma dog i dag.
spelar det någon roll ”En författares försvar!” – Om arbetet med skönlitteraturen och samhället i k... Hej! I det här inlägget tänkte jag berätta lite mer om hur jag arbetar med skönlitteraturen i kursen Svenska 2. Som flera av er redan vet skrev jag och Charlotta Aspelin en artikel i Svenskläraren som handlade om dramatik och dramatisering i gymnasiets svenskkurser. Epokerna romantiken, realismen och naturalismenFörfattarna Goethe och ZolaRomanerna Den unge Werthers lidanden och Thérèse RaquinRetorik (argumenterande tal) Kanske är någon sugen på att prova något liknande nästa läsår? Litteratur och retorik I artikeln i Svenskläraren berättar jag under rubriken ”I Åsas klassrum” lite kort om en övning där vi i klassen dramatiserar utifrån författarens perspektiv (se urklipp till vänster). Den här klassen har fått två retoriska uppdrag tidigare i kursen så det här blev deras tredje tal. Introduktion till epokerna Jag delar upp eleverna i par och säger att halva klassen (en i varje par) ska blunda helt och hållet en stund. Vad föreställer konstverket? Introduktion till författarna Åsa Edenfeldt