Astrid, Läsfixarna och Cirkelmodellen - en oslagbar kombination i ett språkutvecklande arbete

Äntligen har vi startat upp vårt fantastiska tema som skall sträcka sig långt in på vårterminen. Eleverna fick för ett par veckor sedan vara med om att öppna en resväska med lite olika saker som tillsammans var ledtrådar som skulle leda fram till en person. I väskan fanns en flaggstång,en soppskål, en spik, en gris, en råtta, en polkagris och en ärta. Tillsammans kunde vi klura ut att dessa saker var hämtade från Astrid Lindgrens fantastiska värld. Fas 1 Efter att vi konstaterat att den person vi sökte var Astrid Lindgren såg vi två filmer om Astrid som person och författare. Eftersom vi under denna första introduktionsvecka skapat en gemensam plattform kring vår förförståelse och förkunskap kring Astrid Lindgren som person och författare och lite kring hennes böcker var det nu dags att sätta på pränt vad vi faktiskt vet om Astrid Lindgren. Eftersom vi har en 1-3:a är det några elever som är precis i början av sin läs- och skrivinläsning.

VÖL Skola | lararmalin Vi arbetar just nu med beskrivande text i åk 4. Hur gör vi då? I Genrepedagogiken betonas vikten av att stötta eleverna genom hela arbetsprocessen från insamlande av fakta till eget producerande av text. Såhär beskrivs den kortfattat: I arbetet med dessa olika texttyper använder vi oss utav Cirkelmodellen. Den i kort uppbyggt på detta sätt: Nu är vi inne i fas 2 som handlar om att: läsa och visa förebilder inom texttypen samt uppmärksamma texttypens struktur och språkliga drag. Arbetet mynnar ut i att alla skriver en individuell text om ett av Sveriges landskapsdjur. Idag började jag lektionen med att skriva följande ord på tavlan: klassificeringfödalivscykelkänneteckenförekomst Eleverna fick först fundera själva kring orden för att sedan prata med en kamrat och slutligen lyfte vi upp orden till samtal i helklass. Den här typen av övning rekommenderar jag alla att pröva. I slutet av lektionen skrev alla elever på sina mini-whiteboards svaret på frågan: Vad betyder kännetecken? Renen

untitled Den sanna historien om Alex Dogboy Den första fråga jag får från unga läsare är alltid, är det sant? Den här boken bygger på långa samtal jag haft med en pojke som levde med sina hundar på gatorna i Honduras huvudstad Tegucigalpa. Jag mötte honom på ett märkligt sätt. Under hösten 2001 var jag i Honduras som reporter för tidningen Globen. Vårt uppdrag var att bl. a. intervjua gatubarn som bodde på ett speciellt barnhem. När vi gick ut från föreställningen sade ett av gatubarnen till mig: – Den där pjäsen handlade ju om Nahin Samuel. – Vem är det? – Det vet du väl. Då kom jag ihåg att jag sett ett gatubarn som låg och sov på en trottoar med två hundar sovande tätt intill sig. Jag började leta efter pojken med hundarna. De andra pojkarna i gänget var trasiga och mycket smutsiga, men pojken som hade två hundar med sig såg ovanligt ren ut. – Vem har tvättat din skjorta? – Den har fru Leti gjort, sade han och pekade på ett stånd lite längre bort på gatan. – Att min mamma kommer och hämtar mig. Resan tillbaka Men Dogboy då? Kärleken

spelar det någon roll Hur lär man barn att läsa? Många barn knäcker den skriftspråkliga koden på egen hand genom sina nyfikna frågor på ord och texter, medan andra barn behöver mer handfast hjälp för att komma underfund med hur skriftspråket fungerar. Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Inom läsforskningen är man internationellt någorlunda överens om att nybörjarundervisningen ska vara strukturerad, genomtänkt och innehålla ett visst mått av phonics (förstå sambandet mellan språkljud och bokstav). Den internationellt kände läs- och bedömningsforskaren John Hattie från Nya Zeeland menar att en lärare som använder sig av helordsmetod (whole language) i sin nybörjarundervisning måste vara minst tio gånger så skicklig som en lärare som använder sig av phonics (ljudmetoden).