Genrepedagogik och cirkelmodellen - att utmana och stötta ”Idag ska vi skriva sagor. Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Fokus låg på lust, fantasi och skrivregler, men för att kunna skriva behövs så mycket mer. Barnen ska i årskurs 1-3 möta flera olika texttyper; berättande, poetiska, beskrivande och instruerande. Cirkelmodellen består av fyra faser. I den första fasen bygger man upp förkunskaper om ämnet. I fas två studerar man texter inom genren för att få förebilder och vi laborerar med text. Vi läser på många olika sätt. I närläsningen läser vi en del av en text tillsammans på projektorn (OH-apparaten fungerar också). Nu är det dags att skriva en gemensam text och då har vi kommit fram till den tredje fasen. Vi öppnar en lucka i taget och skriver först presentationen av aktören, därefter öppnar man lucka två och beskriver miljön osv. Att diskutera: 1.
4-rutan utvecklas… ”Flerproblems-mall”. Vi fortsätter att utveckla vårt berättelseskrivande. Vi har nu jobbat med 4-rutan för att hålla vår röda tråd genom berättelserna: Eleverna har lärt sig att skriva berättelser men inledning, problem, lösning och slut. För att jobba vidare från 4-rutan utvecklade jag en 8-ruta. Där meningen var att eleverna skulle beskriva mer i sina berättelser. Vi har en tid nu jobbat parallellt med båda mallarna: Nu tycker jag att de allra flesta tänker mycket mer på att beskriva mer i sina berättelser så nu var det dags att ta nästa steg… 6-rutan tycker eleverna att vi ska kalla den men jag lutar mer åt ”Flerproblems-mallen”. För nu är utmaningen att få in fler problem i sin berättelse så att den blir fylligare och mer händelserik, kanske mer spännande? Vi startade arbetet med att läsa en bok med där det finns massor med problem efter varandra: Vi pratade om alla problem och funderad på vad som var inledningen i boken, hur allt löste sig och hur det slutade.
Argumenterande texter Rymden fortsätter På dagens lektion kring rymden så har vi, istället för faktatexter som vi gjort tidigare, jobbat med argumenterande texter. I rymd-temat handlade det den här gången om ÅRSTIDER. Målen för dagen var: Men även då språkligt att eleverna: Vi läste, tittade på bilder och pratade om de olika årstiderna. Utifrån sina kunskaper kring årtiderna fick de sedan skriva på en lapp vilken årstid just jag tycker är den bästa. De fick hjälp av en mall eftersom de bara är andra gången som vi skriver den här texttypen: Målet är såklart att inte behöva använda mallen precis som det står i matrisen, se sista raden på bilden: Sedan fick de skriva sina texter på ett papper där de också skulle måla en bildtext till. Härliga texter blev resultatet!!
Framsteg Denna första del i materialet tar fasta på elevernas förmåga att analysera ord i språkljud och omkoda dessa ljud till korresponderande bokstav. För att elevens produktion skall tolkas som korrekt förutsätts dessutom att de i orden inkluderade bokstäverna placeras i rätt ordning. I testet ingår enstaviga, tvåstaviga och tre/flerstaviga ord samt ord med en konsonantkombination i början. Med den växande ordlängden och konsonantförbindelsen blir orden stegvis svårare och provet kan på så sätt ge viktig information om det skede där eleven befinner sig i sin tidiga skrivutveckling. För att komma åt elevernas grundläggande förmåga att uppmärksamma och identifiera ljuden i ord och att koppla dem till tecken har enbart ljudenligt stavade ord tagits med i detta delprov. Speciellt med tanke på de tvåspråkiga eleverna anser vi det också vara viktigt att det i provet ingår högfrekventa ord som barnen i denna ålder sannolikt känner till och som de har kommit i kontakt med på svenska. Träningstips
Vad är genrepedagogik? Genrepedagogik - en modell ”Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk.” skriver Johansson och Sandell Ring (2012) i sin bok Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken. Det handlar bland annat om att eleverna ska bli medvetna om olika texters olika språkliga mönster och strukturer samt att olika texter har olika syften. Man brukar säga att genrepedagogiken vilar på tre ben: (Johansson & Sandell Ring, 2012, s 28) Den genrepedagogiska modellen har visat sig leda till att eleverna utvecklar sitt skolspråk i allt högre grad vilket leder till att eleverna lättare tillägnar sig kunskaper, med hjälp av språket, i skolans alla ämnen. Lär dig mer om genrepedagogik Man kan även titta på URs serie Språket bär kunskapen där man får följa hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt.
Intensiv lästräning ger flyt – Vad handlade den om? frågar Anita Kullring innan de börjar läsa. – Om Marko. Han ska ta simprov. Han trodde inte att han kunde simma, berättar Nilas och läser sedan boken från pärm till pärm. En våning upp sitter Åse Rubin med Siri Olsson som också går i tvåan. Siri sätter ihop orden i sin mening: ”Jag har träffat Erik Saade i lördags.” – Finns det några sammansatt ord i din mening? – Ja, snöboll till exempel, svarar Siri. Efter en halvtimme har hon läst både gårdagens bok och dagens bok. – Jag kan skriva och läsa mycket bättre nu, och läsa fler sidor. – Och du är bättre på att stanna när det är punkt, berömmer Åse Rubin. Siri ser stolt ut. Hennes skolkamrat Nilas en våning ned svarar nästan likadant: – Det är roligare att läsa när man kan. Både Nilas och Siri ingår i en grupp av barn i Karlskrona kommuns skolprojekt TIL – Tidig Intensiv Lästräning. Anita Kullring och Åse Rubin bildar TIL-teamet. TIL drog igång hösten 2011. Intensivläsningen pågår i åtta veckor i sträck. Åse Rubin fyller i:
Att mäta läsförståelse: utmaningar och fallgropar Hur mäter vi läsförståelse och identifierar de elever som har läsförståelsesvårigheter? Forskarna Keenan och Meenan (2014) ville jämföra fyra olika amerikanska standardiserade tester av läsförståelse och svara på (bland annat) följande frågor: Spelar det någon roll vilket test man väljer om man vill identifiera elever med läsförståelsesvårigheter? Är det någon skillnad i mellan yngre och äldre elever? Skiljer det sig mellan tester hur mycket avkodningsförmåga och arbetsminne inverkar på resultaten? Även om de specifika tester som de utvärderade inte finns på svenska så tror jag att deras resultat och diskussion kan appliceras på svenska förhållanden och de svenska tester som används i både skolan och av logopeder. LäsförståelseTESTER SOM utvärderades Eleven läser kortare stycken faktatext och berättande text högt (85-150 ord) och svarar sedan muntligt på flervalsalternativfrågor som testledaren läser upp. 995 elever ingick i studien. ENDAST 20 av 995 ELEVEr(!) Ha en fin vecka alla! Referenser
Läsförståelse, hur får vi tag i den? Att förstå texter – det är en konst som alla kan lära sig men som inte kommer av sig själv. Det behövs undervisning för att hjälpa elever att förstå vad läsförståelse är men också för att förstå hur man själv kan använda eller redan använder olika strategier för att förstå. Eleverna måste tidigt förstå varför vi läser och att läsa är ett sätt att tänka. Elever som håller på att lära sig läsa lägger ner all sin energi på att läsa orden och då får läsförståelsen ge vika. Jag har arbetat med de olika läsfixarna när jag haft högläsning och själv stannat upp och modellerat högt för att visa för eleverna, men jag kände ändå att alla inte riktigt var med i diskussionerna. Jag skrev ner en enkel text på tre meningar som jag sedan klippte sönder, numrerade och delade ut till mina elever. Första meningarna tog jag rakt från boken. Bo sitter i en gammal gungstol av trä. Han gungade fortare och fortare. Plötsligt satt han på golvet. Jag arbetade på likanande sätt vid flera tillfällen. Frågor: