Språkutvecklande undervisning Att arbeta språkutvecklande har blivit något av ett mantra i skolan. Vad innebär det då att arbeta språkutvecklande och hur kan man konkret göra? I boken "Språkutvecklande SO-undervisning - strategier och metoder för högstadiet" ger Bjerregaard och Kindenberg sina svar. 1) Höga förväntningar 2) Stöttning 3) Alignment (samstämmighet mellan mål, undervisning och bedömningsuppgift) 4) Språkliga mål 5) Förkunskaper 6) Interaktion och elevaktivitet och diskuterar deras betydelse för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Varje kapitel avslutas med en mängd konkreta tips, mallar och övningar som man själv kan använda i sin egen undervisning. Bokens sista två kapitel rör elever med svenska som andraspråk och cirkelmodellen. "Språkutvecklande SO-undervisning" är en bok som jag tänker att man kan läsa och ha glädje av oavsett stadie man undervisar på och ämnen man undervisar i. Nytt för mig var att före läsning arbeta med begreppsmoln. Jag gillade också orsakstidslinjen på sidan 101.
Tagxedo - Word Cloud with Styles 360 FREE Warmers, Ice-Breakers and Fillers For The ESL Classroom Planning a lesson is no easy task, especially if you're about to introduce a difficult topic. Sometimes, you need a little bit of something extra to really make your lesson flow. For this reason, ESL teachers usually use warmers and fillers. Warmers are used in lessons to ease the students into the topic you're going to present. The beauty of using warmers and fillers is that very little planning goes into using them. These warmer and filler worksheets can be used in several ways. Another great feature of these warmer/filler worksheets is that most can be used for all levels. Don’t worry about registering or subscribing, since all worksheets on BusyTeacher.org are free to download, and there's no limit to how many you can download! If you have some worksheets of your own that you've found useful in your lessons, why not share them with other ESL teachers to use in their lessons as well? Make BusyTeacher.org your number one online resource for worksheets by bookmarking us today.
Föräldrar – Mikaels Skola På denna sida kommer jag lägga upp en del som berör er föräldrar. Information som kan vara nyttig i att vägleda era barn (och er själva) genom skolans värld. Jag kommer också i möjligaste mån försöka länka till diverse olika artiklar som kan vara intressanta för er. Min arbetsmodell: Jag arbetar enligt en metod som kallas för ”Flippat klassrum” med stora inslag av digital teknik. En kort förklaring av hur tanken bakom modellen ser ut finner du här: Det finns också en mycket bra föreläsning om modellen, den är dock längre men för den som har intresset och tiden över är den mycket sevärd. Min egen modell bygger på följande grundkonceptet: Förförståelse skapas genom antingen en förinspelad genomgång på nätet, texter att läsa eller annan form av förförståelse.Eleverna gör en quiz online. En förklaring av begreppet peer instructions finns att titta på här: Bedömningsstrategier: Jag arbetar också utifrån modellen formativ bedömning. Om betygssystemet Read more...0 comments Om läxor Full fart bakåt?
Struktur: Karusellen | Kooperativt Lärande I denna struktur kan du använda dig av varierade uppgifter och beroende på uppgiftens karaktär kan det vara samma uppgift på varje bord – så att grupperna hela tiden tar hjälp av vad de andra grupperna skrivit för att utveckla sitt tänkande för varje steg – eller olika uppgifter där de bygger vidare på vad förra gruppen skrev. Välj en uppgift där det finns många svarsalternativ: Skriv talet 100 på olika sätt, skriv så många ord ni kan i en given ordklass, skriv ner så mycket ni kan om en person/plats/händelse. Karusellen kan användas både för att aktivera elevernas förförståelse, för att fördjupa förståelse, för att sammanfatta och repetera kunskapsområden eller för att få inspiration till nya lösningar. Inom det Kooperativa Lärandet kallas övningen Brainstorm Carousel. I boken Lyft språket Lyft tänkandet av Pauline Gibbons kallas denna övning Progressiv Brainstorming. Grundstruktur Skapa minst 3 bord som har frågor eller arbetsuppgifter på sig kring ett tema. Variant 2 Roller Skapa grupper
Kunskapsbanken Bilders Makt Förklaringsmodeller till folkmord som utgår från olika begrepp I årskurs 9 börjar det snart bli dags att avsluta arbetsområdet "Folkmord". För andra gången har jag byggt upp arbetsområdet utifrån två olika förklaringsmodeller som tar sin utgångspunkt i olika begrepp. Båda dessa modeller har jag hämtat från lärarhandledningen till Libers SOS Historia, skriven av Göran Svanelid. Vi har även använt den "vanliga" samhällsvetenskapliga analysmodellen. Arbetssättet bygger på att ge eleverna stödstrukturer i form av begrepp och förklaringsmodeller för att de sedan i slutet av arbetsområdet ska kunna föra ett självständigt resonemang: Eleven får fylla i en stödstruktur utifrån historiska exempel kring ett folkmord. Utgår från film Tre folkmord har stått i centrum: förintelsen, kommunistiska regimers brott på mänskligheten samt folkmordet i Rwanda. Förintelsen Vi började med förintelsen, då eleverna precis innan hade arbetat med andra världskriget och hade bra förkunskaper kring situationen i Tyskland under 1930-talet. Folkmordet i Rwanda Avslutning
Film i historieundervisningen – problem och möjligheter Historiedidaktisk forskning har konstaterat att visning av film är en relativt vanlig aktivitet i historieklassrummet. Det gäller både spel- och dokumentärfilm. Exemplen i artikeln tar dels upp den mer principiella frågan om filmmediets förhållande till det förflutna dels den konkreta frågan om problem och möjligheter för den historiska filmen i klassrummet. Hollywoods förhållande till det förflutna I översiktsverket Clio på bio analyserar historikern Ulf Zander en stor mängd amerikanska filmer och tv-serier med historiska referenser, registret omfattar närmare 500 titlar. Boken visar hur Hollywoods historiska gestaltningar påfallande ofta har kretsat kring den egna nationens tillblivelse, kriser och krig. I den teoretiska inledningen till boken diskuterar Zander det spänningsfyllda förhållandet mellan historievetenskapliga perspektiv och filmproducenternas kommersiella och ideologiska intressen. Den historiska dokumentären – exemplet Villius och Häger Den historiska filmen och lärarna
Anpassningar del 2- många olika språk i ett klassrum - Karin bygger undervisning Jobbar på en skola där många olika språk samsas. Vissa elever har varit här hela sitt liv, andra i tre år, några kom i mars och några kom i augusti. De flesta pratar mer än ett språk hemmavid. Språkbasen är således väldigt varierad. I samhällskunskap använder jag helst material som samhället själv har producerat. Att anpassa behöver således inte vara särskilt knepigt. I veckan så kom dock ett gupp i flytet kring språken. -Jag förstår inte det här Karin, sa eleven, vad ska jag göra? -Oj, jag trodde jag tänkt på allt. Materialet fanns inte på ryska. Hur mycket jag än försöker att anpassa och förbereda så är det så lätt att glömma något. Ropar till mig kollegan i rummet för att höra hur dennes ryska kunskaper är och även hon ler, nej det går lite utan för min kunskapsram. En elev tittar ut från en av rummen och säger glatt. -Jag kan ryska. -Kom kom sa jag, vad heter det här på ryska? -Inte vet jag svarar eleven. – Ja, jag förstår det, det här är inte enkelt. -Här Karin! Puh äntligen i hamn.