En litteratur som synliggör de osynliga Det finns en mening i nyligen framlidna Birgitta Stenbergs genombrottsroman ”Chans” (1961) som jag inte kan släppa. Raggartjejen Mari har precis blivit utsläppt från en ungdomsanstalt och rymt till Stockholm. Trots rädslan för att bli tagen av polisen söker hon sig in till city. Hon har ingenstans att ta vägen, driver runt och spanar efter bekanta. Det är bara ett par ord men med dem levandegör Stenberg klassorättvisornas själva kärna. Genren intar en central position inom den svenska litteraturen och den arbetarlitterära traditionen har alltsedan början av förra seklet en starkare ställning i Sverige än i de flesta andra europeiska länder. Arbetarlitteraturen är en viktig del i den kulturella produktionen av klass och klassidentitet. Nilsson ägnar sig främst åt modernare arbetarlitteratur och visar bland annat hur dess utveckling alltid har varit nära knuten till svängningar i både det politiska och kulturella klimatet, vilka påverkat sättet på vilket man skriver om klass.
untitled Skola | lararmalin Vi arbetar just nu med beskrivande text i åk 4. Hur gör vi då? I Genrepedagogiken betonas vikten av att stötta eleverna genom hela arbetsprocessen från insamlande av fakta till eget producerande av text. Såhär beskrivs den kortfattat: I arbetet med dessa olika texttyper använder vi oss utav Cirkelmodellen. Nu är vi inne i fas 2 som handlar om att: läsa och visa förebilder inom texttypen samt uppmärksamma texttypens struktur och språkliga drag. Arbetet mynnar ut i att alla skriver en individuell text om ett av Sveriges landskapsdjur. Idag började jag lektionen med att skriva följande ord på tavlan: klassificeringfödalivscykelkänneteckenförekomst Eleverna fick först fundera själva kring orden för att sedan prata med en kamrat och slutligen lyfte vi upp orden till samtal i helklass. Nästa steg av lektionen var att eleverna fick en text i stycken i oordning om Anakondan och uppgiften var att i par klippa och lägga texten i en fungerande ordning gällande beskrivande text. Jag längtar!!! Renen
Kan du skillnaden på de och dem? Nyheter Efter att ha sett det här klippet kan du. De såg dem eller dem såg de? Brukar du också trilla dit och skriva fel lite för ofta när det kommer till de och dem? LÄS MER: Folkpartiet vill satsa på stavning efter eget stavningshaveriDet här klippet, av universitetslektorn Maia Andréasson vid Göteborgs universitet, från augusti i fjol förklarar så pedagogiskt att ingen inte kan förstå. Och här är delar av redaktionens bästa tips: 1. Vi = två bokstäver = De Oss = tre bokstäver = Dem 2. "Känner du jag?" "Känner du mig?" 3. Exempel: De sprang ikapp katten – Hon sprang ikapp katten. Exempel: Skurken letade efter dem – Skurken letade efter henne. App lär dig skillnaden Som om varken tipsen eller videon vore nog så finns det även en app som lär dig skilja på de och dem. LÄS MER: Var och vart – kan du skillnaden?
Om att prova ”sitting drama” och mer Astrid Roe | Strategier för lärande Varför ”sitting drama” i kursen Svenska 3? Som jag har berättat om i tidigare inlägg arbetar jag med romanen Kallocain i min klass Ek3b. Läsningen ska mynna ut i att de skriver en kortare vetenskaplig text där de jämför romanen med Brave New World, som de har läst utdrag ur i engelska, och med en valfri dystopisk film. Till lektionen häromdagen skulle eleverna ha läst ut Kallocain. De gjorde det mesta av läsningen hemifrån även om vi under tiden tagit ytterligare ett lektionspass till att diskutera och bearbeta texten. Innan det är dags att skriva PM ville jag göra något kreativt kring läsningen och genom detta dels få ytterligare bedömningsunderlag och information om vad eleverna nu hade fått ut av romanen, dels fördjupa förståelsen av boken tillsammans. Jag brukar passa på att ”samla underlag” både muntligt och skriftligt om eleverna har läst en hel roman. Förberedelser inför dramatiseringen Hur gjorde jag då på lektionen? Klassen enades om att gästerna skulle bli: Sitting drama-dags Åsa
Skrivprocessen7 Astrid, Läsfixarna och Cirkelmodellen - en oslagbar kombination i ett språkutvecklande arbete Äntligen har vi startat upp vårt fantastiska tema som skall sträcka sig långt in på vårterminen. Eleverna fick för ett par veckor sedan vara med om att öppna en resväska med lite olika saker som tillsammans var ledtrådar som skulle leda fram till en person. I väskan fanns en flaggstång,en soppskål, en spik, en gris, en råtta, en polkagris och en ärta. Fas 1 Efter att vi konstaterat att den person vi sökte var Astrid Lindgren såg vi två filmer om Astrid som person och författare. Eftersom vi under denna första introduktionsvecka skapat en gemensam plattform kring vår förförståelse och förkunskap kring Astrid Lindgren som person och författare och lite kring hennes böcker var det nu dags att sätta på pränt vad vi faktiskt vet om Astrid Lindgren. Fas 2 Eftersom det tyvärr är omöjligt att få besök av Astrid letade vi fram de böcker och texter vi kunde hitta på skolan och på biblioteket kring henne som person och författare.
Välkommen till SvD Läs & Skriv SvD Läs & Skriv är sajten för lärare, skolelever och föräldrar. Här hittar du reportage om skolans vardag och verklighet, boktips för barn och unga, artiklar om läslust och skrivarglädje samt undervisningsmaterial som får användas fritt! Allt för att bidra till en ökad läs- och skrivförståelse i den svenska skolan. SvD Läs & Skrivs redaktör Cecilia Burman svarar på frågor om hur man kan använda sajten och vad i en bra berättelse som fångar henne. Vad finns på SvD Läs & Skriv i dag? – Massor! Vad kommer att publiceras på sajten framöver? – Vi kommer att fortsätta att skriva om svenska skolan och tipsa om kvalitativ läsning för barn och unga, samt lyfta fram idéer på hur man får igång läs- och skrivlusten. Hur kan man använda SvD Läs & Skriv i undervisningen? – Dels har vi vår guide till journalistik som förklarar skillnaden mellan olika sorters artiklar som en tidning innehåller. Vad fångar dig i en bra bok? – Hmm, svår fråga. Vilken är din favorit bland svenska ungdomsböcker? – "Cirkeln"!
Om att utveckla elevers språk och skrivande i kursen Svenska 2 – så här gör j... Hej på er! Utmaningar i klassrummet Tycker ni som jag att det blir lite mer utmanande att som lärare i svenska undervisa i språk skrivande i Svenska 2? Kraven på den språkliga uttrycksförmågan i skrift blir högre och jag som undervisar på studieförberedande program möter elever som i många fall i årskurs ett kommer med erfarenheten att de alltid har haft lätt för att skriva och uttrycka sig. I Svenska 2 händer något, tycker jag. Texttyperna och allt som hör därtill blir lite mer utmanande och innehållet i texterna likaså. Hur kan jag då konkret arbeta med språkövningar tillsammans med eleverna så att de kan röra sig mot ett språk som är ”träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar”? Tio tips till dig som vill utveckla ditt skrivande Hur går jag då tillväga? Att läsa andras texter med fokus på språket och att göra gemensamma språkövningar på tavlan Detta är omskrivningar av ord som förekommer i debattartikeln som vi sedan skulle läsa och arbeta med. Åsa
Skrivprocessen6 VÖL Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning Skönlitteraturen och samhället Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så läser en av mina klasser i årskurs två på samhällsprogrammet just nu Thérèse Raquin eller Den unge Werthers lidanden. Nu har vi kommit ganska långt i romanerna och som avslutande uppgifter ska eleverna längre fram dels delta i ett boksamtal, dels hålla ett försvarstal (”En författares försvar”) där de ikläder sig rollen av författaren och skriver och framför ett tal där de försvarar sitt verk och sitt syfte inför en kritisk samtida publik. Inför uppgifterna är det inte bara viktigt att eleverna läser romanen utan också förstår romanens plats i litteraturhistorien. I det centrala innehållet i kursen Svenska 2 står det att kursen ska behandla… ”relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.” I övrigt brukar jag i dessa sammanhang använda UR:s serie ”Hej Litteraturen!”. Åsa
Skrivprocessen5 Den sanna historien om Alex Dogboy Den första fråga jag får från unga läsare är alltid, är det sant? Den här boken bygger på långa samtal jag haft med en pojke som levde med sina hundar på gatorna i Honduras huvudstad Tegucigalpa. Jag mötte honom på ett märkligt sätt. Under hösten 2001 var jag i Honduras som reporter för tidningen Globen. När vi gick ut från föreställningen sade ett av gatubarnen till mig: – Den där pjäsen handlade ju om Nahin Samuel. – Vem är det? – Det vet du väl. Då kom jag ihåg att jag sett ett gatubarn som låg och sov på en trottoar med två hundar sovande tätt intill sig. Jag började leta efter pojken med hundarna. De andra pojkarna i gänget var trasiga och mycket smutsiga, men pojken som hade två hundar med sig såg ovanligt ren ut. – Vem har tvättat din skjorta? – Den har fru Leti gjort, sade han och pekade på ett stånd lite längre bort på gatan. Efter några dagar stötte jag på Nahin igen och då var han inte drogad utan vi kunde prata med varandra. – Att min mamma kommer och hämtar mig. Resan tillbaka