Vägledd läsning – så gick det!
- När lektionen är slut, kommer ni att veta mer om andra världskriget! Ungefär så sa jag när lektionen började, sedan satte vi oss vid rundabordet och jag tog fram mitt exemplar av ”Anne Franks dagbok”. Vi pratade om vad en dagbok är och jag berättade att just denna dagbok var mycket speciell och har blivit översatt till många språk. Egentligen brukar man ju inte läsa andras dagböcker ( en av eleverna hade smygläst storebrorsans dagbok…) och de diskuterade kring varför just denna dagbok blev läst av andra människor. Därefter satte vi igång att läsa. Därefter fick de turas om att inleda samtalet. När vi hade läst en stund, bad jag dem fundera på vilka strategier vi använder och de pratade en stund två och två. Därefter fortsatte de att läsa ett stycke (tyst för sig själv) och därefter turades de om att leda diskussionen: ”Jag tror att det betyder…”. dagbokvärldskrigockupationförföljdakoncentrationslägerfirmaöverleva
Nykomling i stängd ordklass skapar öppet bråk
Min kollega stormar in i lärarrummet med en fråga. – Ett jävla snack om öppna och stängda ordklasser i dag! Vad är grejen? En öppen ordklass är en ordklass som välkomnar nya ord med öppna armar. Vill du göra verb av ordspelet Ruzzle – varsågod, fritt fram att påstå att du ska ruzzla! Har du en härlig känsla av att få vara dig själv på pridefestivalen – gör ett adjektiv vetja, och känn dig prajdig! Typiska öppna ordklasser är verb, adjektiv och substantiv. Mina elever i svenska för invandrare skulle verkligen välkomna en ny och allmängiltig preposition. Pug tanke pug att vi kan skapa nya ord hejvilt och prata pug både snippgympa och fäbodifiering, borde vi inte ha några problem pug att uppfinna en ny preposition. Men det har vi. En annan sluten ordklass är räkneorden. Det är inte bara ordklasser som kan vara slutna, utan också grupper inom ordklasserna. Bland verben, till exempel, är det bara konjugation ett som är riktigt välkomnande. Och så har vi pronomen. Är ni sjuka i huvudet eller?
Läsförståelsestrategier på svenska och engelska
Att arbeta med läsförståelsestrategier är inget nytt för svensklärare, men tack vare det utvidgade kollegiet sprids många bra varianter för att förtydliga och synliggöra detta arbete. Som språklärare har jag inte fått någon formell utbildning kring detta, så inspirationen för min del kommer från nätet. Jag har tittat på de jättetydliga filmerna som Susanne Nystedt har gjort, kollat in Josef Sahlins sida, kikat in på En läsande klass och läst Annika Sjödahls tydliga beskrivningar. Grunden för dessa strategier ligger hos Barbro Westlund och hennes bok Att undervisa i läsförståelse. Från denna bas kommer strategierna Att förutspå, Att ställa frågor, Att reda ut oklarheter och Att sammanfatta. Den femte strategin finns inte med i Westlunds bok, men förekommer bland annat i En läsande klass: Att skapa inre bilder. Det jag har gjort är att jag har gjort sammanfattningar av de olika strategierna med hjälp av canva.com. att förutspå – to predict att ställa frågor – to ask questions
Lässtrategier - exempel från klassrummet!
Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Varje tillfälle var 40 minuter. Deltagarna undrade om jag kunde dela materialet, så här nedan samlar jag både mina - ytterligt stilrena - presentationer, och sammanfattningar av de olika exempel från klassrummet jag berättade om under workshopparna. Inspiration till många av övningarna har jag fått från boken Lyft språket - lyft tänkandet av Pauline Gibbons! Övning 1 - Gemensamma tankekartor För att ta sig in i ett ämnesområde är denna övning särskilt bra. Ord från texten använde jag mig av med mina tvåor innan de skulle läsa ett utdrag ur Heidenstams Karolinerna. Övning 3 - Titel, rubriker och bilder Övning - bilder Övning - nyckelord Övning - modella en genre Övning - sammanfatta
Oliver Emberton's answer to How do I find my passion?
Läsförståelsestrategier
En läsande klass utgår från modellerna RT (Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) och QtA (Questioning the Author). RT utarbetades under 1980-talet av forskarna Palincsar och Brown som tog fram fyra grundstrategier som expertläsare använder för att förstå det lästa. De är att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. Ett antal svenska forskare har förespråkat vikten av att kontinuerligt och systematiskt arbeta med att utveckla läsförståelse hos barn, ungdomar och vuxna. Barbro Westlund har genom sitt arbete som lärarutbildare och doktorand i pedagogisk bedömning med inriktning på elevers läsförståelse vid Stockholms universitet, skrivit böcker om flera olika forskningsbaserade modeller med dokumenterad effekt på läsförståelse. Här hittar du förslag på föreläsningar och filmer om hur man jobbar med läsförståelsestrategier. Tre föreläsningar som beskriver hur det fungerar i praktiken. Filmen om läsfixarna. Filmen om läsfixarna
Läsning i en digital miljö
Hej! 1-1-skolor och nya utmaningar för elevernas läsning När min skola blev en 1-1-skola fokuserade vi i övergången mycket på hur pedagogiken skulle få stå i fokus framför tekniken, vilket var jättebra. I efterhand inser jag dock att vi även kunde ha diskuterat vilka nya utmaningar den digitala miljön skulle innebära för elevernas läsning. Under förra året började jag intressera mig för detta desto mer och i våras läste jag Maria Rasmussons avhandling i pedagogik Det digitala läsandet: Begrepp, processer och resultat (Skolvärlden har skrivit lite kort om den här) och jag började allt mer fundera på vilka förmågor krävs för att läsa på skärm – och hur detta påverkar min undervisning. I och med avhandlingen fick jag på djupet upp ögonen för vilka förmågor som krävs när man läser på datorn och hur jag kunde anpassa min läsundervisning ytterligare när vi arbetade med digitala texter. Hur gör jag själv när jag läser texten? Maria Rasmussons avhandling Förändrade läsvanor och digital kompetens
