Historisk kalender Om kalendrar En sak som kan ställa till förvirring när man ska fastställa vilket datum en särskild händelse inträffade är att det har funnits flera olika tideräkningar samtidigt. Fram till 1753 var det den julianska kalendern som användes i Sverige. Denna hade först införts av Julius Caesar i Romarriket år 46 f.Kr. Nackdelen med den julianska kalendern var att året inte var 365,25 dygn långt utan snarare 365,2425 dygn. Men den gregorianska kalendern var obestridligen mer exakt än den julianska och med början i Sachsen 1697 infördes den efterhand till de protestantiska länderna. Man kan tycka att krånglet med kalendern i Sverige 1700-1712 är ett typiskt exempel på den svenska "veligheten", det vill säga att när svenskar står inför två tydliga alternativ väljer de istället ett tredje mittenalternativ.
Kemikalendern Kalendern består av tolv inspirationsfilmer med tolv tolv tillhörande laborationsfilmer. Samtliga knyter an till LGR 11. Filmerna är cirka 5 minuter långa och visar olika exempel på kemi i vår omgivning, sett genom en nyfiken och utforskande persons ögon. I kemikalendern ingår även ett undervisningsmaterial med fakta och laborationsinstruktioner per tema. Undervisningsmaterialet är utformat med utgångspunkt för lärare och deras elever på mellanstadiet och uppåt. Klicka här för att prenumerera på kalendern som kommer ut en gång i månaden under 2015. Vill du hellre ha hela kalendern samlad på en DVD kan du beställa den gratis här. Kemikalendern är framtagen av Chalmers, Göteborgs universitet, Universeum och Molecular Frontiers för att ge roliga och användbara upplevelser till lärare och elever i olika åldrar. Kontaktpersoner: Kerstin Jönsson. Januari: Konst och kultur Februari: Mode I alla tider har människan använt sig av kemi för att klä upp sig och att göra sig fin. Mars: Energi och klimat