språkspanaren | Diskutera språkfrågor Sanoma Utbildning : Skrivhjulet, Läshjulet och Grundhjulet Se inspelat webbinarium om Grundhjulet I det här inspelade webbinariet får du en överskådlig introduktion till Kristina Askers nya bok Grundhjulet för grundläggande svenska som andraspråk. Läs mer Övningsmästaren I Övningsmästaren som är en samlingsportal för olika slags digitala övningar hittar du extraövningar till Pejlo träning. Läs mer Följ Svenskrummet på Facebook! Svenskrummet på Facebook är till för dig som är lärare i svenska och sfi/svenska som andraspråk. Till Svenskrummet Se inspelat webbinarium om Språkvägen Att börja med för sfi kurs B och C I det här inspelade webbinariet får du en presentation av Språkvägen från författaren Caroline Söderqvist som berättar hur materialet hjälper eleverna att komma igång med språket och hur de får grundläggande kunskaper för att kunna ta sig vidare. Läs mer Kontakta oss
Språktidningen | Tidningen i en ordklass för sig Sista uppgiften i Svenska 3 - Robin Smith Snart är det slut, läsåret alltså. Och jag undrar vad jag egentligen skickat med mina elever, vad de fått med sig från kursen mer än ett betyg. Har jag verkligen bidragit till att göra dem till läsande och reflekterande individer? Har jag bidragit till att forma individer som tar makten över sin etiska såväl som intellektuella och karriärsmässiga utveckling som Anders Burman skriver i antologin Det goda lärandet? F-n vet, men jag gör ett sista försök. Som avslutning till kursen Svenska 3 har jag försökt att sätta ihop en uppgift som påminner om det nationella provet, och eleverna får redovisa den muntligt eller skriftligt, beroende på vad som gynnar dem mest. Tidigare under kursen så arbetade vi med Åsa Edenfeldts blogg om läsning och då med särskilt fokus på hennes flipp om närläsning, så när jag ber eleverna ”skumläsa” och ”närläsa” så vet de väldigt väl hur de ska gå till väga. Så här ser förberedelseinstruktionen till eleverna ut: 1. 2. Hur jag hinner med att rätta och bedöma allt?
10 fel värre än särskrivning - gd.se · För sen poäng Har du någon gång fått ett brev som du har behövt läsa till sista raden för att förstå varför du ens har fått det? Irriterande, eller hur? · Onödigt vaga uttryck Vaga ord som utrustning och verksamhet gör det svårare att se saker framför oss och minnas det som står. · Ogenomtänkta modeord Ibland skriver vi hållbarhet och kvalitet utan att tänka efter vad vi egentligen menar. · Ord med svans Ofta duger fråga lika bra som frågeställning, marknadsföring lika bra som marknadsföringsinsatser och mål lika bra som målsättning. · Fackord på vift USP eller expropriera kan vara självklara uttryck på ditt jobb. · Substantivsjuka Många och långa substantiv gör ofta texter abstrakta och svårlästa. · Många passiva verb Beslut skjuts upp, någon misstänks, ansökan avslås. · Långa, krångliga meningar Meningar som börjar med långa förklaringar är ansträngande för korttidsminnet. · Ingen röd tråd Kanske handlar texten om för många olika saker. · Allt för chefen Hanna Lundquist hanna@hannalundquist.se
Lexin Välkommen till Lexin på nätet! Här hittar du lexikon på femton minoritetsspråk, men även bildmaterial och kortare videofilmer. Lexikon i bokform finns på följande språk och kan beställas här: Albanska, arabiska, bosniska, finska, grekiska, kroatiska, makedoniska, nordkurdiska, persiska, romska (arli), rumänska, serbiska, somaliska, spanska, svenska, sydkurdiska, tigrinska, turkiska, turabdinska och vietnamesiska. Svenska Lexin finns nu i en helt ny version. Lexin på nätet är ett samarbete mellan Institutet för språk och folkminnen, och Kungliga Tekniska högskolan. Jämställdhet allt viktigare för språkvårdarna I talrika mejl till Språkspalten – tack för dem! – åberopas gärna någon överordnad språkriktighetsprincip som logik, hävdvunnet bruk eller närhet till talet. Sådana principer diskuteras självklart också av professionella språkvårdare vid Språkrådet eller redaktionen för Svenska Akademiens ordlista. I ”Språkriktighetsboken”, utgiven 2005 av Svenska språknämnden, anges sex utgångspunkter för värdering av olika uttryckssätt: etablerat bruk, språkbrukarnas attityd, experternas inställning, systemenlighet, skriftspråkstradition och hur väl ett uttryck ”fungerar i olika kommunikativa sammanhang”. Den sista punkten kallas också den funktionella normen, och har väglett svensk språkvård sedan 1800-talets slut. Den kan uttydas som att det uttryck fungerar väl som är enkelt att lära, producera och förstå. För att ta ett klassiskt, lätt föråldrat exempel: numera behöver man inte tillämpa en gammal regel att vare sig ska stå tillsammans med negation och varken utan negation.
Användbara gratis ipad-appar för SFI Nio appar för att lära sig svenskaPinned: 23 Feb 2015 Sfichatt: ett nytt och annorlunda lärarrum!Pinned: 15 Feb 2015 Sfipaddan.se behöver din hjälp!Pinned: 6 Oct 2014 Sfipodd: gratis poddradiotjänst för sfi-studerande + intervju med projektledaren Olga Carlberg.Pinned: 14 Sep 2014 I detta inlägg presenterar jag ett urplock av de sfi-bloggar som finns ute på nätet (de flesta har jag hittat i olika Facebook-grupper). Det har blivit populärt att ha en klassblogg för att publicera all möjlig information till sina elever. Har du planer på att starta en egen blogg för er klass? Då kan detta inlägg vara bra, för att se hur andra byggt upp sina bloggar för att få idéer eller inspiration.Pinned: 4 Sep 2014 Två gratisverktyg för skärmdumpar och filmerPinned: 13 Aug 2014 I det femte avsnittet av Sfi-podden med livshistorier berättar Moe Asraei sin historia.
"Grammatiken - ett mönster som kan utforskas" Varför ska vi lära oss grammatik? Ja, varför ska man lära sig något om något? Varför ska biologilärare lära ut hur en groda ser ut inuti, varför ska fysiklärare lära ut vad gravitation är? Det räcker väl att se att grodor är små och gröna, och märka att vi slår i golvet om vi ramlar? För mig är det uppenbart: Grammatik är beskrivningen av hur språket fungerar. Det är det hemliga mönstret bakom allt vi säger, och förklaringen till att ”Barnet gick iväg med kvinnan” blir en helt annan mening än ”Gick barnet iväg med en kvinna?” I de flesta länder är grammatik en självklar del av allmänbildningen. Efter att min bok ”Grejen med verb” kom ut har jag blivit inbjuden till många skolor för att prata med språklärare om grammatik i skolan. En lärare frågade mig: Du som skriver skönlitterärt. Kära nån. Det är så jag ser grammatiken, och det är därför jag är så tagen av den. För grammatiken är inte en lagbok. Vi (och våra förfäder) har gjort språket. Grammatik är inte svårt.
BROSCHYRER – Gilla Din Ekonomi Här finns fem broschyrer som är en del av nätverkets utbildningsmaterial. Informationen är oberoende och framtagen av nätverket. Broschyrerna och handboken finns även att läsa i nätverkets kostnadsfria app. För dig som ordnar studiecirklar eller andra kurstillfällen inom Gilla Din Ekonomi, finns det tryckta exemplar att kostnadsfritt beställa nedan. Budget Betala Broschyren guidar dig igenom mycket av det du behöver veta om budget och betala, som till exempel balans mellan inkomster och utgifter och om att hamna i skuld. Pension Broschyren guidar dig igenom mycket av det du behöver veta om pension, som till exempel pensionstänk genom livet, pensionsprognos och olika sorters pensionssparande. Spara Låna Broschyren guidar dig igenom mycket av det du behöver veta om att spara och låna, som till exempel hur pengar kan ge frihet och trygghet, kort- och långsiktigt sparande och låneformer. Fonder Familjejuridik
Wikipedia:Skrivregler Svenskspråkiga Wikipedia följer etablerade svenska skrivregler, det vill säga konventioner för sådant som stavning, grammatik, versalisering, avstavning, särskrivning, förkortningar och skiljetecken. Skrivreglerna bör följas om det inte finns goda skäl att göra annorlunda. I de fall då konventioner saknas måste skribenten lita på sitt eget omdöme och välja det skrivsätt som passar bäst i sammanhanget. Vid tvister gäller det som vanligt att diskutera och anföra goda argument. Etablerade skrivregler[redigera | redigera wikitext] Följande skrivregler har etablerats som standard på svenskspråkiga Wikipedia enligt konsensusmetoden och bör i regel följas, eller annars tas upp till diskussion på diskussionssidan. Fetstil används i detta avsnitt för rekommenderade skrivsätt. Förkortningar och meningsbyggnad[redigera | redigera wikitext] Tryckta uppslagsverk har begränsat utrymme, och därför finns många förkortningar i artikeltexterna. Se vidare Stor eller liten bokstav[redigera | redigera wikitext]