Skrivprocessen7 Strategier för lärande | Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet. Skrivprocessen6 Lathund för att förstå – hjälp till självhjälp | Förstelärare i Svedala Semantik, fonologi, pragmatik, syntax, morfologi och språklig medvetenhet. Prosodisk talstörning, utvecklingsförsening av oralmotorik, generell språkförsening, ospecificerad störning av tal- och språkutveckling- ospecificerad. Listan kan göras lång!!!! Snurrar det hos dig lika mycket som hos mig när logopeden börjar förklara? Hur var det nu….? Under året har jag och mitt arbetslag, tillsammans med tal- och språk-pedagog samt speciallärare, fördjupat oss i olika språkliga svårigheter. När vi var klara med modulen gjorde vi besök på Söderkullaskolan i Malmö där de har klasser för barn med språkstörning. Vi har haft SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) på besök vid två tillfällen där vi fick samtala och ställa frågor utifrån det vi läst i häftet ”Arbeta med språkstörning i förskola och skola” . Vi fick även fråga, vända och vrida samt ventilera om dilemman som kommer upp när man arbetar med och ska bedöma elever med olika språkliga hinder. Över ytan: Under ytan:
Skrivprocessen5 Språkutveckling och språkstörning | Logopeden i skolan Något förenklat går det att illustrera språkutvecklingen som en trappa. Det lilla barnet startar från de lägre stegen och går vidare uppåt. Varje trappsteg utgör en viktig del i barnets språkutveckling. Ju längre ner på trappan ett barn befinner sig, desto mer grundläggande språklig förmåga. Funktion (pragmatik): I trappans bas läggs grunden för språkutvecklingen. Att ha svårt med språkets funktion kan vara lite svårt att upptäcka hos ett barn eftersom det inte ”syns” utanpå. Det behöver dock inte vara i alla situationer som språket inte fungerar utan det kan vara i vissa speciella situationer och med vissa personer. Innehåll (ordförråd och språkförståelse):Ord är troligtvis den vanligaste termen för att beskriva vad ett språk består av. Ordförrådet och de regler som finns för hur ord kombineras kallas lexikon (språkets ordbok). Ett barn som har svårt med språkets innehåll har ofta svårt att förstå eller missförstår instruktioner. Källor:Bjar, L & Liberg C.
Skrivprocessen4 Går det att träna upp förmågan att skapa inre bilder? Anledningen till att träning av att skapa inre bilder skulle kunna vara en bra idé kan förklaras med en teori om hur förmågan att skapa inre bilder, minne och förståelse hänger samman (detta är en av många teorier som finns, men relevant för denna diskussion). Teorin kallas för “dual coding theory” (t.ex. Sadoski, Paivio och Goetz, 1991; Sadoski och Paivio, 2004) och innebär något förenklat att betydelser antingen får en inre representation med hjälp av ett verbalt system (med språk) eller icke-verbalt system (med t.ex. bilder eller känslor). Dessa två system kan arbeta antingen separat (som t.ex. när man läser utan att skapa inre visuella bilder), parallellt (t.ex. när man läser men har orelaterade bilder i huvudet), eller integrerat (när man läser/lyssnar och skapar inre bilder som hör till texten). Utifrån denna teori kan man alltså dra slutsatsen att stärka förmågan att skapa inre mentala bilder är en bra idé, särskilt för någon som har svagare verbal förmåga. Resultaten visade att
Skrivprocessen3 Utvärdering av svenska för hela läsåret | Lär för livet! Det kan vara svårt för elever att komma ihåg vad de gjort under ett helt läsår. Jag valde därför att sätta ihop en kort och enkel film. Under tiden som eleverna såg filmen fick de ha ett dokument dör jag antecknat stödord för vad filmen tog upp. Tanken var att eleverna under filmens gång skulle kunna anteckna sina egna reflektioner i form av stödord: Här är den mycket enkla filmen,som innehåller vad vi arbetat med i stora drag i svenska detta år, som eleverna fick se: Efter att de sett filmen fick de en länk till detta Google formulär där de fick göra en utvärdering av svenskämnet och då ta hjälp av sina egna anteckningar ( och filmen). Att ta hjälp av skalfrågor i formulär tycker jag är ett bra sätt för eleverna att få syn på sin egen utveckling. ”Hur bra tycker du att du var på att läsa med bra flyt och inlevelse när du började fyran på en skala 1-10?”
Skrivprocessen2