Lathund i källkällkritik på internet Vem har gjort webbsidan? Är det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Varför är webbsidan gjord? För att informera om något? Hur ser webbsidan ut? Har den kontaktinformation? Kan du få information från andra ställen? Har du jämfört med vad du redan vet? Beställ eller ladda ner checklistan för källkritik Beställ eller ladda ner checklistan som affisch
Ny lärarhandledning för högstadiet om bilder, sociala medier och genusskillna... Rapporten "Duckface/Stoneface" tar bland annat upp frågan om hur ungas syn på sig själva och andra påverkas av bildkommunikationen i sociala medier. Lärarhandledningen, som baserar sig på rapporten, ger tips på hur du kan arbeta med frågorna i klassrummet. Lärarhandledningen innehåller tre teman: Killar, tjejer och medier – same, same but different? Längst bak i handledningen finns kopieringsunderlag till de olika övningarna. Ladda ned lärarhandledningen här. Här kan du läsa en sammanfattning av rapporten "Duckface/Stoneface".
Källkritik Publicerad: 01 januari 2018 Tema: Källkritik, Mediekunskap Journalistens uppgift är att granska och informera. För tidningar är det viktigt att inte bli ett språkrör för politiker, tjänstemän och olika intressegrupper, utan istället ge olika perspektiv på ett problem. Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa. Lika viktigt som det är för journalister att förhålla sig kritisk inför källor, är det för läsaren att förhålla sig ifrågasättande inför information i medier. Vem är avsändaren? Här kommer en kort övning i källkritik Du kan låta eleverna läsa denna korta text. ”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Räkna: Jag borde vara källkritisk på 3 ställen i textenJag borde vara källkritisk på 4 ställen i textenJag borde vara källkritisk på 6 ställen i texten Rätt svar: På sex ställen! Internet kallas ibland det demokratiska mediet. Oklara platser. Vem? Varför?
Låt Stå » Blog Archive » Lektionstips: Medier, stereotyper och källkritik Fortsättning på vår lektionstips-serie: Varje vecka under hösten ger vi tips inom olika teman om hur en talar om rasism – taget ur vårt metodmaterial. Låt dig inspireras. Metoder, stereotyper och källkritik Syftet med övningen är att påvisa hur meddelanden kan förvanskas och hur komplex kommunikation kan vara. Viskleken Tid: Cirka 20–30 min Material: En dagstidning Ämneskoppling: Samhällskunskap, svenska Genomförande Introducera övningen kortfattat. Exempel på texter, provuppgifter och bedömda elevlösningar - Uppsala universitet Delprov A: tala Nedan finns en autentisk inspelning från genomförandet av 2013 års nationella prov, delprov A: tala. Inspelningen är uppdelad i två filmsekvenser. I den första filmsekvensen visas hur läraren instruerar en grupp bestående av fem elever som följer kursplanen i svenska inför förberedelsen av delprov A: tala. I den andra filmsekvensen visas hur delprov A: tala genomförs av eleverna. Lärarinstruktion (7 minuter) Elevers genomförande av delprov A: tala (34 minuter) (Filmerna verkar inte gå att visa i vissa webbläsare. Elevernas presentationer utgår från underlag som ingick i 2013 års delprov A: tala. Elev 1, delprovsbetyg AElev 2, delprovsbetyg CElev 3, delprovsbetyg DElev 4, delprovsbetyg AElev 5, bedöms ej här Det finns två bedömningsmateriser för det muntliga provet, en i svenska och en i svenska som andraspråk . Utskick 1, som kommer som kommer till skolorna i v. 43, 2015, innehåller ett separat häfte med bedömningsanvisningar till delprov A: tala. Delprov B: läsa Exempel
Källkritik - en utmaning - Barn, unga och medier Kopplingar till läroplanen Lgr11 Samhällskunskapsämnets syfte ● analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,● söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, Centralt innehåll i samhällskunskap åk 4-6 Information och kommunikation● Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt. Centralt innehåll i samhällskunskap åk 7-9 Information och kommunikation● Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.● Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Gy11 Samhällskunskap Ämnets syfte ● Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Senaste PISA-studien | Fröken Cecilia Lind Vi behöver tänka till kring användningen av datorer i skolan visar den senaste PISA-studien bland annat. Ja, vi ska absolut tänka till men det är att viktigt att inte drabbas av ”antingen-eller-syndromet”. Som med allting annat behövs en medvetenhet kring vad vi gör och varför. Jag besökte igår Nordlyckeskolan, Torslanda och höll där en föreläsning i Språkutvecklande arbetssätt -Språk i alla ämnen och betonade bland annat vikten av att undervisa i digital litteracitet. Den digitala läsningen ställer högre krav på läsaren vad gäller läsförståelseförmåga än vad vanlig traditionell läsning gör. Min presentation från Nordlyckeskolan igår (med uppdatering om senaste PISA-studien)
En klassiker på Bleket | Klassiker för mig, kanske för dig. Hur vet man att det är sant? Se till att kolla källan! Publicerad: 01 januari 2018 Tema: Mediekunskap Syfte: Ge ökad kunskap om källor och källkritik. Passar för: åk 4-6, so, mediekunskap.Tidsåtgång: 1-2 lektioner.Förberedelser: Tillgång till Internet. Möjlighet att visa upp artiklarna via uppkoppling i klassrummet. Om övningarna:Övning 1 berör barnens nyhetsvanor och inbegriper en värderingsövning som rymmer samtal om olika källors trovärdighet.Övning 2 visar exempel på vikten av att kolla källan.Övning 3 handlar om källkritik på nätet. Övning 1: Nyhetsvanor och värdering av källor 1. 2. Fråga 1. Du har läst det på internetDina kompisar berättar det för digDet står i tidningenDu hör det på tv-nyheterna Låt eleverna motivera sina val. Fråga 2. Du läser i BibelnDu frågar en präst i din närmsta församlingDu googlar på detÖppet hörn – eget svarsalternativ Fråga 3. Du googlarDu läser konventionstextenDu ringer Unicef eller Rädda barnen och frågar – de jobbar ju med barns rättigheterDu frågar efter källan – var fick din lärare informationen ifrån? 2.
Bland statistikskeptikerna Trots flera uppmärksammade brottsfall visar statistiken att våldet i samhället minskar. Trots detta finns det de som hävdar det motsatta. Morden på Ikea i Västerås har skakat om många – ett vansinnesdåd vid det mest svenska av det svenska, i en miljö som många förknippar med hem och trygghet. Precis som vid mordet på Lisa Holm tidigare i somras, den 21-åriga unga kvinna som påträffades död i ett motionsspår i Upplands Väsby, granatattackerna i Malmö och gängvåldet med skjutningarna i Göteborg och Malmö, väcks känslor av otrygghet. Det har varit mycket uppmärksammat våld på kort tid, men Brottsförebyggande rådets senaste undersökning ger en annan bild: Folk känner sig allt tryggare. Erkännas skall att den intensiva medierapporteringen spelar en roll i detta. Vad gäller de allvarligaste brotten visar statistik från Brå att det dödliga våldet har minskat sedan mitten på 1990-talet. 2014 dog 87 personer av dödligt våld. Mellan 2 och 4 procent av befolkningen råkar ut för misshandel.
Välj mänsklighet framför manlighet Jag står i korridoren och håller på att spela in en film med mina klasskompisar. Jag är tretton år och har snart gått klart min första termin på högstadiet. Bakom min videokamera står jag och förklarar för Anna, Ludwig och Emma hur de ska stå när jag rullar förbi med projektorvagnen där jag placerat min kamera. Allt för att bilden ska bli så stadig som möjligt, jag hade sett hur det gick till på riktigt, på extramaterialet till Desperate Housewives, och den här filmen skulle bli precis som på riktigt. Jag ska precis ge mina skådespelare klartecken för att börja filma då en kille i åttan smyger fram och lägger armen om mig. ”Ni gör film alltså?” ”Du…”, börjar han. ”Har du sett den där filmen?” ”Vilken film?” ”Ja, men du vet… Den där de dödar alla negrer.” Han börjar skratta och kompisarna också. Vi lever i en väldigt speciell tid. Det är inte några rasister, fotbollsfans eller för fulla tonårskillar som ligger bakom detta. Jag har i hela mitt liv strävat efter att vara manlig nog.
untitled Låt dem inte förstöra sina liv - Fria ord Jag instämmer helt med Jonas Carl Hallgrens insändare den 8 april om ungdomar och synen på droger. Vi har en generation som kommer att ge vårt samhälle stora problem framöver om inte något drastiskt görs. Jag har själv erfarenhet, som förälder, till en cannabisrökande ungdom som förstör sin framtid. Vi har arbetat med vår ungdom på alla möjliga sätt för att bryta detta men med föga resultat. All missbruksvård bygger på att individen själv måste vilja sluta med sitt missbruk och det kan jag naturligtvis inte säga emot. Som förälder har jag inflytande över mitt barn fram till 18 års ålder sedan är de myndiga. En myndig person kan göra det mesta, exempelvis sms-låna (lånen går ofta till droger) utan att sedan kunna betala tillbaka och därmed förstöra sin ekonomiska framtid. Skolan får inte ha kontakt med föräldrarna om inte ungdomen vill varpå föräldrarna blir utestängda. Jag önskar att myndighetsåldern höjdes till, säg 21 år. Trött och sliten förälder