Lathund i källkällkritik på internet Vem har gjort webbsidan? Är det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Varför är webbsidan gjord? För att informera om något? Hur ser webbsidan ut? Har den kontaktinformation? Kan du få information från andra ställen? Har du jämfört med vad du redan vet? Beställ eller ladda ner checklistan för källkritik Beställ eller ladda ner checklistan som affisch
Källkritik | MIK-rummet Den stora utmaningen idag är inte att hitta information, utan hitta information som är korrekt. Det är här källkritiken kommer in. Att vara källkritisk är ett förhållningssätt, att tänka kritiskt och att våga fråga ”av vem och varför?”. Det är att förstå att alla texter och bilder alltid har en avsändare och ett syfte – även om det inte redovisas öppet. Innan internet spreds större delen av den information vi mötte via etablerade medier med en tydlig avsändare och en ansvarig utgivare. Så är det inte idag eftersom vem som helst kan publicera sig, utan redaktionell inblandning. Av vem och varför? Idag är det många som försöker påverka medierna för att nå ut med sitt budskap. Vi måste fundera på vem det egentligen är som står bakom informationen – även om den kommer från någon som verkar trovärdig. Förstahandskällor De flesta seriösa nyhetsförmedlare redovisar sina källor, alltså varifrån de fått sina uppgifter. Flera oberoende källor behövs för att bekräfta en nyhet Källkritik på nätet Vem?
Låt Stå » Blog Archive » Lektionstips: Medier, stereotyper och källkritik Fortsättning på vår lektionstips-serie: Varje vecka under hösten ger vi tips inom olika teman om hur en talar om rasism – taget ur vårt metodmaterial. Låt dig inspireras. Metoder, stereotyper och källkritik Syftet med övningen är att påvisa hur meddelanden kan förvanskas och hur komplex kommunikation kan vara. Viskleken Tid: Cirka 20–30 min Material: En dagstidning Ämneskoppling: Samhällskunskap, svenska Genomförande Introducera övningen kortfattat. Metodmaterial - No Hate Speech Movement : No Hate Speech Movement Fler som jobbar mot samma mål ger större effekt. Ett förslag är att du, inför att ni ska arbeta med materialet No hate i skolan, mejlar ut foldern Hat och kränkningar på internet, en vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn (här kan du se den) till dina elevers föräldrar eller tipsar dem om www.nohate.se/foraldrar. I foldern och på webbsidan finns råd, stöd och tips till föräldrar om hur de kan tala med sina barn om barnens digitala liv. Du kan även sätta upp vår affisch (här kan du se den) på platser där ni delger föräldrar information. På detta sätt kan de samtal som ni haft i skolan leva vidare i hemmen och tillsammans få större effekt. Foldern finns även för nedladdning eller utskrift på engelska, arabiska och somaliska.
Senaste PISA-studien | Fröken Cecilia Lind Vi behöver tänka till kring användningen av datorer i skolan visar den senaste PISA-studien bland annat. Ja, vi ska absolut tänka till men det är att viktigt att inte drabbas av ”antingen-eller-syndromet”. Som med allting annat behövs en medvetenhet kring vad vi gör och varför. Jag besökte igår Nordlyckeskolan, Torslanda och höll där en föreläsning i Språkutvecklande arbetssätt -Språk i alla ämnen och betonade bland annat vikten av att undervisa i digital litteracitet. Den digitala läsningen ställer högre krav på läsaren vad gäller läsförståelseförmåga än vad vanlig traditionell läsning gör. Min presentation från Nordlyckeskolan igår (med uppdatering om senaste PISA-studien)
Faktoider Hur vet man att det är sant? Se till att kolla källan! Publicerad: 01 januari 2018 Tema: Mediekunskap Syfte: Ge ökad kunskap om källor och källkritik. Passar för: åk 4-6, so, mediekunskap.Tidsåtgång: 1-2 lektioner.Förberedelser: Tillgång till Internet. Möjlighet att visa upp artiklarna via uppkoppling i klassrummet. Om övningarna:Övning 1 berör barnens nyhetsvanor och inbegriper en värderingsövning som rymmer samtal om olika källors trovärdighet.Övning 2 visar exempel på vikten av att kolla källan.Övning 3 handlar om källkritik på nätet. Övning 1: Nyhetsvanor och värdering av källor 1. 2. Fråga 1. Du har läst det på internetDina kompisar berättar det för digDet står i tidningenDu hör det på tv-nyheterna Låt eleverna motivera sina val. Fråga 2. Du läser i BibelnDu frågar en präst i din närmsta församlingDu googlar på detÖppet hörn – eget svarsalternativ Fråga 3. Du googlarDu läser konventionstextenDu ringer Unicef eller Rädda barnen och frågar – de jobbar ju med barns rättigheterDu frågar efter källan – var fick din lärare informationen ifrån? 2.
Upplägg källkritik med länkar ~ Skolbibliotek Växjö Rebecca på Högstorpskolan och Fagrabäckskolan berättade om hur hon arbetar med informationskompetens för åk 6-7. Hon började med en inventering av klassens informationskompetens genom övningen "Sätt fingret på klassens källkunskap" från Det är bara att googla. Hon fortsatte sedan med två olika presentationer som hon fått från föräldralediga skolbibliotekarien Emma, men som sedan byggts vidare på och anpassats. I årskurs 6 använde Rebecca en Powerpoint och i årskurs 7 en Prezi. Efter det fick eleverna applicera kunskaperna från genomgången i en uppgift som byggde på Mediekompass "Vad i medierna kan man lita på?" De fick använda en av Rebecca anpassad lathund och knöt den till tre olika webbsidor: Ett tips som framkom var också att använda Metros Viralgranskaren för att få färska uppslag kring arbete med källkritik.
Bland statistikskeptikerna Trots flera uppmärksammade brottsfall visar statistiken att våldet i samhället minskar. Trots detta finns det de som hävdar det motsatta. Morden på Ikea i Västerås har skakat om många – ett vansinnesdåd vid det mest svenska av det svenska, i en miljö som många förknippar med hem och trygghet. Precis som vid mordet på Lisa Holm tidigare i somras, den 21-åriga unga kvinna som påträffades död i ett motionsspår i Upplands Väsby, granatattackerna i Malmö och gängvåldet med skjutningarna i Göteborg och Malmö, väcks känslor av otrygghet. Det har varit mycket uppmärksammat våld på kort tid, men Brottsförebyggande rådets senaste undersökning ger en annan bild: Folk känner sig allt tryggare. Erkännas skall att den intensiva medierapporteringen spelar en roll i detta. Vad gäller de allvarligaste brotten visar statistik från Brå att det dödliga våldet har minskat sedan mitten på 1990-talet. 2014 dog 87 personer av dödligt våld. Mellan 2 och 4 procent av befolkningen råkar ut för misshandel.
Nu lanserar Metro Lilla Viralgranskaren för skolelever | Metro – Vi ville bidra med nåt konkret för den lärare som hela tiden hör att det är så viktigt att eleverna får lära sig källkritik i skolan, men som kanske inte riktigt vet i vilken ände man ska börja, säger Viralgranskarens redaktör Åsa Larsson. – Och för den lärare som är lite osäker på hur man egentligen gör när man viralgranskar så finns ett helt kapitel om det. Viralgranskaren och Nätsmarta har gjort en film som baseras på en satirisk artikel i tidningen Svensk jakt. LADDA NER: Här hittar du skolmaterialet! För de lite yngre barnen finns även en skolplansch som Viralgranskaren och Nätsmarta tagit fram ihop med Bamse. – Bamse har ju redan gjort en utmärkt tidning om källkritik som släpptes i februari. LÄS MER: Så här följer du Källkritikens dag med din skola För Karin Lepistö och Madeleine Högman på Nätsmarta är det viktigt att lära barn tidigt om hur nätet fungerar. – I stället för förbud är det bättre att lära eleverna ett ansvarsfullt förhållningssätt.
untitled Källkritik - exempel webbsidor Här hittar du exempel på webbsidor, till exempel fejksidor eller fejkade bloggar, källkritiska experiment och annat som kan användas i skolans diskussioner om källkritik! Lämpliga frågor att ställa till materialet hittar du i Kolla källans lathund. Se också Källkritik - filmer, IKT-sidas länklista sammanställd av Tove Andersson och Metros Viralgranskaren. Välkommen att komplettera med fler exempel och fler länkpar/länkgrupper att jämföra med varandra! Riktigtsant.seElever i sexan på Årstaskolan i Stockholm får träna källkritik genom attskapa hemsidor med påhittad fakta, men skrivet och paketerat på ett så trovärdigt sätt som möjligt, så att folk ska tro på det. Luriga webbsidor / fejkade webbsidor och fejkbloggar (mockbloggar) och källkritiska experiment Samlingar av luriga webbsidor och mediaskrönor Viralgran Snopes. Fake websites or spoof websites. Webbsidor att jämföra - avsändare?
Källkritik | MIK-rummet Den stora utmaningen i dagens medielandskap är inte att hitta information, utan hitta information som är tillförlitlig och korrekt. Det är här källkritiken kommer in. Att vara källkritisk är att förhålla sig kritisk till den information som sprids och att våga fråga ”av vem och varför?”. Innan internets genombrott spreds större delen av den medierade information vi mötte genom etablerade massmedier med en tydlig avsändare och ansvariga utgivare. Av vem och varför? Det är många som försöker påverka massmedierna för att nå ut med sitt budskap. Vi måste fundera på vem det egentligen är som står bakom informationen – även om den kommer från en källa som verkar trovärdig. Förstahandskällor De flesta seriösa nyhetsförmedlare redovisar sina källor, dvs. varifrån de fått sina uppgifter. Flera oberoende källor behövs för att bekräfta en nyhet Även en förstahandskälla kan uppge felaktig eller bristfällig information. Källkritik på nätet På internet är det lätt att publicera i princip vad som helst.