Lathund i källkällkritik på internet Vem har gjort webbsidan? Är det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Varför är webbsidan gjord? För att informera om något? Hur ser webbsidan ut? Har den kontaktinformation? Kan du få information från andra ställen? Har du jämfört med vad du redan vet? Beställ eller ladda ner checklistan för källkritik Beställ eller ladda ner checklistan som affisch
Ny lärarhandledning för högstadiet om bilder, sociala medier och genusskillna... Rapporten "Duckface/Stoneface" tar bland annat upp frågan om hur ungas syn på sig själva och andra påverkas av bildkommunikationen i sociala medier. Lärarhandledningen, som baserar sig på rapporten, ger tips på hur du kan arbeta med frågorna i klassrummet. Lärarhandledningen innehåller tre teman: Killar, tjejer och medier – same, same but different? Längst bak i handledningen finns kopieringsunderlag till de olika övningarna. Ladda ned lärarhandledningen här. Här kan du läsa en sammanfattning av rapporten "Duckface/Stoneface".
Källkritik | MIK-rummet Den stora utmaningen idag är inte att hitta information, utan hitta information som är korrekt. Det är här källkritiken kommer in. Att vara källkritisk är ett förhållningssätt, att tänka kritiskt och att våga fråga ”av vem och varför?”. Det är att förstå att alla texter och bilder alltid har en avsändare och ett syfte – även om det inte redovisas öppet. Innan internet spreds större delen av den information vi mötte via etablerade medier med en tydlig avsändare och en ansvarig utgivare. Så är det inte idag eftersom vem som helst kan publicera sig, utan redaktionell inblandning. Av vem och varför? Idag är det många som försöker påverka medierna för att nå ut med sitt budskap. Vi måste fundera på vem det egentligen är som står bakom informationen – även om den kommer från någon som verkar trovärdig. Förstahandskällor De flesta seriösa nyhetsförmedlare redovisar sina källor, alltså varifrån de fått sina uppgifter. Flera oberoende källor behövs för att bekräfta en nyhet Källkritik på nätet Vem?
Källkritik Publicerad: 01 januari 2018 Tema: Källkritik, Mediekunskap Journalistens uppgift är att granska och informera. För tidningar är det viktigt att inte bli ett språkrör för politiker, tjänstemän och olika intressegrupper, utan istället ge olika perspektiv på ett problem. Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa. Lika viktigt som det är för journalister att förhålla sig kritisk inför källor, är det för läsaren att förhålla sig ifrågasättande inför information i medier. Vem är avsändaren? Här kommer en kort övning i källkritik Du kan låta eleverna läsa denna korta text. ”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Räkna: Jag borde vara källkritisk på 3 ställen i textenJag borde vara källkritisk på 4 ställen i textenJag borde vara källkritisk på 6 ställen i texten Rätt svar: På sex ställen! Internet kallas ibland det demokratiska mediet. Oklara platser. Vem? Varför?
Låt Stå » Blog Archive » Lektionstips: Medier, stereotyper och källkritik Fortsättning på vår lektionstips-serie: Varje vecka under hösten ger vi tips inom olika teman om hur en talar om rasism – taget ur vårt metodmaterial. Låt dig inspireras. Metoder, stereotyper och källkritik Syftet med övningen är att påvisa hur meddelanden kan förvanskas och hur komplex kommunikation kan vara. Viskleken Tid: Cirka 20–30 min Material: En dagstidning Ämneskoppling: Samhällskunskap, svenska Genomförande Introducera övningen kortfattat. Exempel på texter, provuppgifter och bedömda elevlösningar - Uppsala universitet Delprov A: tala Nedan finns en autentisk inspelning från genomförandet av 2013 års nationella prov, delprov A: tala. Inspelningen är uppdelad i två filmsekvenser. I den första filmsekvensen visas hur läraren instruerar en grupp bestående av fem elever som följer kursplanen i svenska inför förberedelsen av delprov A: tala. I den andra filmsekvensen visas hur delprov A: tala genomförs av eleverna. Lärarinstruktion (7 minuter) Elevers genomförande av delprov A: tala (34 minuter) (Filmerna verkar inte gå att visa i vissa webbläsare. Elevernas presentationer utgår från underlag som ingick i 2013 års delprov A: tala. Elev 1, delprovsbetyg AElev 2, delprovsbetyg CElev 3, delprovsbetyg DElev 4, delprovsbetyg AElev 5, bedöms ej här Det finns två bedömningsmateriser för det muntliga provet, en i svenska och en i svenska som andraspråk . Utskick 1, som kommer som kommer till skolorna i v. 43, 2015, innehåller ett separat häfte med bedömningsanvisningar till delprov A: tala. Delprov B: läsa Exempel
Metodmaterial - No Hate Speech Movement : No Hate Speech Movement Fler som jobbar mot samma mål ger större effekt. Ett förslag är att du, inför att ni ska arbeta med materialet No hate i skolan, mejlar ut foldern Hat och kränkningar på internet, en vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn (här kan du se den) till dina elevers föräldrar eller tipsar dem om www.nohate.se/foraldrar. I foldern och på webbsidan finns råd, stöd och tips till föräldrar om hur de kan tala med sina barn om barnens digitala liv. Du kan även sätta upp vår affisch (här kan du se den) på platser där ni delger föräldrar information. På detta sätt kan de samtal som ni haft i skolan leva vidare i hemmen och tillsammans få större effekt. Foldern finns även för nedladdning eller utskrift på engelska, arabiska och somaliska.
Källkritik - en utmaning - Barn, unga och medier Kopplingar till läroplanen Lgr11 Samhällskunskapsämnets syfte ● analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,● söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, Centralt innehåll i samhällskunskap åk 4-6 Information och kommunikation● Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt. Centralt innehåll i samhällskunskap åk 7-9 Information och kommunikation● Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.● Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Gy11 Samhällskunskap Ämnets syfte ● Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Senaste PISA-studien | Fröken Cecilia Lind Vi behöver tänka till kring användningen av datorer i skolan visar den senaste PISA-studien bland annat. Ja, vi ska absolut tänka till men det är att viktigt att inte drabbas av ”antingen-eller-syndromet”. Som med allting annat behövs en medvetenhet kring vad vi gör och varför. Jag besökte igår Nordlyckeskolan, Torslanda och höll där en föreläsning i Språkutvecklande arbetssätt -Språk i alla ämnen och betonade bland annat vikten av att undervisa i digital litteracitet. Den digitala läsningen ställer högre krav på läsaren vad gäller läsförståelseförmåga än vad vanlig traditionell läsning gör. Min presentation från Nordlyckeskolan igår (med uppdatering om senaste PISA-studien)
En klassiker på Bleket | Klassiker för mig, kanske för dig. Faktoider Hur vet man att det är sant? Se till att kolla källan! Publicerad: 01 januari 2018 Tema: Mediekunskap Syfte: Ge ökad kunskap om källor och källkritik. Passar för: åk 4-6, so, mediekunskap.Tidsåtgång: 1-2 lektioner.Förberedelser: Tillgång till Internet. Möjlighet att visa upp artiklarna via uppkoppling i klassrummet. Om övningarna:Övning 1 berör barnens nyhetsvanor och inbegriper en värderingsövning som rymmer samtal om olika källors trovärdighet.Övning 2 visar exempel på vikten av att kolla källan.Övning 3 handlar om källkritik på nätet. Övning 1: Nyhetsvanor och värdering av källor 1. 2. Fråga 1. Du har läst det på internetDina kompisar berättar det för digDet står i tidningenDu hör det på tv-nyheterna Låt eleverna motivera sina val. Fråga 2. Du läser i BibelnDu frågar en präst i din närmsta församlingDu googlar på detÖppet hörn – eget svarsalternativ Fråga 3. Du googlarDu läser konventionstextenDu ringer Unicef eller Rädda barnen och frågar – de jobbar ju med barns rättigheterDu frågar efter källan – var fick din lärare informationen ifrån? 2.
Bland statistikskeptikerna Trots flera uppmärksammade brottsfall visar statistiken att våldet i samhället minskar. Trots detta finns det de som hävdar det motsatta. Morden på Ikea i Västerås har skakat om många – ett vansinnesdåd vid det mest svenska av det svenska, i en miljö som många förknippar med hem och trygghet. Precis som vid mordet på Lisa Holm tidigare i somras, den 21-åriga unga kvinna som påträffades död i ett motionsspår i Upplands Väsby, granatattackerna i Malmö och gängvåldet med skjutningarna i Göteborg och Malmö, väcks känslor av otrygghet. Det har varit mycket uppmärksammat våld på kort tid, men Brottsförebyggande rådets senaste undersökning ger en annan bild: Folk känner sig allt tryggare. Erkännas skall att den intensiva medierapporteringen spelar en roll i detta. Vad gäller de allvarligaste brotten visar statistik från Brå att det dödliga våldet har minskat sedan mitten på 1990-talet. 2014 dog 87 personer av dödligt våld. Mellan 2 och 4 procent av befolkningen råkar ut för misshandel.