Inramning | Författartips Vad menar jag med inramning? Jo helt enkelt tiden och platsen för din scen. För det är ju så att vad du än berättar om så utspelar det sig nånstans i kosmos, och nån gång. Ofta säger man miljöbeskrivning, men jag tycker inramning är ett tydligare ord, eftersom vi då även får med tidsaspekten. Djävulen, sägs det, sitter i detaljerna. För lite detaljer, och dina aktörer tycks vandra genom berättelsen på en tom scen. Du ska använda så lämpliga och livfulla detaljer som möjligt när du skapar din inramning. Här följer fyra metoder som hjälper dig att hitta rätt i din strävan att skapa vettiga och inbjudande inramningar. 1. Låt beskrivningen av miljön utvecklas i takt med att dina aktörer rör sig genom scenen. Anta till exempel att din hjältinna, en fattig tjej från Stockholms innerstad, har blivit bjuden på fest hos en miljonär med en stor herrgård. Låt henne känna hur mjuk den dyra persiska mattan känns under fötterna, hur den dämpar hennes fotsteg, hur hon frestas att ta av sig skorna. 2.
Exempel på bra miljöbeskrivningar Igår skrev jag HÄR om miljöbeskrivningar. Vad gör en miljöbeskrivning bra egentligen? Jag menar att den bästa miljöskildringen är den som inte syns. Och idag tänkte jag visa några exempel på detta. Nedan följer ett utdrag ur flickboken Kerstin och jag av Astrid Lindgren. Eftersom tapeterna såg om möjligt värre ut där än någon annanstans och målningen på fönster och dörrar var så gott som obefintlig trodde jag först att hon skämtade, men det gjorde hon tydligen inte, och när jag tittade närmare efter såg jag också att det var ett vackert rum, lagom i proportionerna och med en trevlig öppen spis på ena långväggen och inbyggda bokhyllor, som arrendatorn tydligen använt till förvaringsplats för bästa porslinet av märkena i dammet. Inte så tokigt, tycker jag. Sedan tycker jag att partiet är lite väl långt och beskrivande också. Men nu tänkte jag att vi skulle titta på hur Astrid Lindgren skriver nästan fyrtio år senare, i boken Ronja Rövardotter (1981).
Svenskanoveller Wiki Skrivövning: Att beskriva platser Med en bra platsbeskrivning kan man ta med sig läsaren vart man vill! Beskriv platsen med så många detaljer att läsaren kan skapa sig inre bilder och känna sig förflyttad dit! Några tips när du beskriver en plats: Beskriv alltså inte bara vad som SYNS och HÖRS, utan vad som LUKTAR, SMAKAR och KÄNNS. Exempel: Stenarna skimrar i vattnet. Om man beskriver kan det bli så här: Kalle var arg. Men om du gestaltar kan du skriva så här i stället: Kalle kastade fiskepöt i sjön medan han svor så det osade. Och i stället för att skriva "det var en stormig höstdag" kan du beskriva platsen utan att ens använda orden storm och höst. Vid en bestämd årstid / Vid ett bestämt klockslag / Vid ett bestämt väder Välj årstid, tidpunkt på dygnet eller väder så att det ger din berättelse den stämning du vill skapa - en läskig berättelse blir ju till exempel ännu läskigare om det är sent på natten och det stormar ute. Exempel: Trädets grenar slog mot fönsterrutan. Exempel: Det luktar bensin.
Pälsen – historiett av Hjalmar Söderberg | lektionsplaneringar Denna lektionsplanering passar bra under en lektion, men kan också utökas till fler lektionstillfällen. Dela ut papperskopior på Pälsen och starta lektionen. ( eleverna läsa högt för varandra i grupper om tre och tre.Skriv eller visa ett dokument på tavlan där det står:Efter ni har läst: Diskutera texten. Vad reagerade ni på? Låt elevena skriva egna historietter! Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning | Pia Lerigons författarhemsida Har du hört talas om adjektivsjukan? Har du fått höra att du inte ska använda adjektiv? Det allmänna rådet idag är att man ska undvika adjektiv i skönlitterära texter. Adjektivsjukan betyder att någon gödslat med adjektiv. Kanske du tänker: Varför får man inte använda adjektiv? Saken är den att det är inget fel på adjektiv. Adjektivsjukan är ett symptom på att du missat gestaltningen. Knep 1 = Hittar du adjektiv eller adverb i din text? Ex berättande: "Jag vill att du förvinner härifrån", skrek hon argt. Argt = ett adverb Du har alltså berättat att hon är arg. Vad är då gestaltning? Ex 1 gestaltande: Hon vevade med näven. Detta är ett exempel på gestaltning genom hur karaktären agerar. Ex 2 gestaltande: Ansiktet var högrött och ögonbrynen var som två raka sträck. Detta är ett exempel på gestaltning genom karaktärens ansiktsuttryck. Ex 3 gestaltande: "Försvinn!" Detta är exempel på gestalning genom dialog. Du kan läsa mer om dialog i mitt blogginlägg Skriv dialog.
Ett åskvädersbarn och ett helvetsgap lär oss hur vi kan gestalta När jag skrev mitt förra inlägg om Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter slog det mig att ett bra upplägg kunde vara att utgå från Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren. Det passar också bra i tiden då det just släppts en nya anime-serie med Ronja Rövardotter. Klippen visas på Svt-play när som helst och sänds på Barnkanalen lördagar kl 20:05 och är ca 25-30 min långa och kan fungera som en multimodal text för att lyfta fram gestaltningen. Det bästa är att visa på hur detta låter i text som läses högt innan filmen visas och diskutera på skillnader och likheter som en bok ger genemot filmen. Så här börjar boken: Den natten då Ronja föddes gick åskan över bergen, ja det var en åsknatt så att allt oknytt som höll till i Mattisskogen förskrämt kröp undan i sina hålor och gömslen, bara de grymma vildvittrorna gillade åskväder mer än alla andra väder och flög med tjut och skrik runt rövarborgen på Mattisberget. Så här yttrar sig Mattis om sitt nyfödda barn: Bild gjord i appen Visual Poetry
Novell av Jonas Hassen Khemiri: Standardlängden av ett mirakel …’Reuterswärd’ kommer från en kund som brukar lämna in sina kostymer hos oss, han spelar handboll, har tre barn och är släkt med en bergsklättrare som dog på Mount Everest, släktingen alltså, kunden mår bra, han kom förbi i förra veckan för att plocka upp sin tvätt…” det låter kanske konstigt men plötsligt var det som att allt som var jag, jeansen och luvtröjan och ärret och händerna blev en del av något annat, som om jag var något mer än den jag var, ungefär på samma sätt som när jag skrev ”Anders Reuterswärd” på ansökan…” på parkeringen skulle ni kunna visa SECRET LIFE som består av en gigantiskt stor rysk docka, och när jag säger gigantisk så menar jag gigantisk, alltså typ tio meter stor, den behöver minst fyra parkeringsplatser för att stå stadigt och det är viktigt att den är bra gjord och verkligen ser ut som dom där ryska dockorna som finns i leksaksstorlek…”
Svenska med Patric: torsdag den 23 januari grupp 3 och 4a kl 0855 - 1010 Repetition av de genretypiska dragen för berättande text. NovellIdag skriver författare oftast romaner eller noveller. En roman är en hel bok som t ex Jag är en pojke med tur av Monika Zak. En novell är ganska kort och man kastas in i handlingen direkt genom att handlingen är ganska koncenterad. I slutet av en novell brukar det vara en överraskning.Vi ska läsa novellen Jag kommer fortfarande ihåg av Sofia Heine. Jag kommer fortfarande ihåg Av Sofia Heine ur Nya collage- unga tankar i text & bild Jag kommer fortfarande ihåg när vi träffade Jonas första gången, Jonas och jag. En ny kille i klassen -, fan vad spännande! När Jonas klev in genom dörren blev det alldeles tyst i klassrummet. Kicki, Pia och de andra tjejerna i ”inne-gänget” samlades runt Jonas på rasten och vill veta ”aaaaallt” om honom. Hela veckan gick utan ett ord byttes mellan mig och Jonas. Fredagen kom, men jag kände inte alls för att gå till Pias fest (hela klassen var bjuden).
Läs Hemlös - Kortnovell av AnnieError Regnet smattrade hårt emot hustaken och han kunde inte låta bli att gny till av ogillande trots att han hade värre saker att oroa sig för. Någon gång i tiden trodde han att han gillat regnet, han kunde dra sig till minnes glada ögonblick där han sprang igenom skurarna, utan att bry sig om någonting i världen. Han hade dock slutat älska regnet när han inte längre hade möjligheten att gömma sig ifrån det. Han mindes små bitar av sitt förflutna på det sättet. Mindes saker han tyckt om, saker han gjort innan hela hans liv slagits i spillror. Han mindes dock inte hur det hade gått till. Inte för att hans tiggande lönade sig särskilt ofta. Han brydde sig knappt om någonting längre. Människor verkade inte förstå det dock, och ibland gav de honom mer uppmärksamhet än det innebar att slänga allmosor i hans riktning. Men trots allt var dessa människor bättre än deras motsatser. Och sådana varelser kunde man trots allt göra vad man ville med.