Parlör för pedagogproffs – vilka ord ska man använda och vilka ska undvikas?
Dags att ta nya tag och komma igång med undervisning, rutiner, kollegialt samarbete och lärande. Jag har satt ihop en lista med centrala ord och begrepp för att använda i kommunikation kring elevärenden eller granskning av undervisning. Syftet är att rensa i floran av olika uttryck som används och som inte alltid är kompatibla med det som vår skollag eller våra skolmyndigheter använder och därmed inte är forskningsförankrade. Om vi använder fel ord finns risken att vi landar i synsätt som inte är framåtsyftande. Att använda rätt ord däremot påverkar vår förmåga att utreda, samtala och undanröja hinder för lärande vilket i sin tur bidrar till kompetensutveckling hos alla som jobbar i skolan. Därför satte jag mig ned och funderade över vilka ord och uttryck som är viktigast att ha koll på och vilka som man bör undvika. funktionsnedsättning – en nedsättning av psykisk eller fysisk förmåga hos en person. lärmiljö – allt det som påverkar lärandet i skolan för elever. Källor:
18 Coping Skills: Strategies for Children and Teens - The Helpful Counselor | The Helpful Counselor
Coping skills have been a pretty popular topic for discussion over on The Helpful Counselor Facebook Page. So many great ideas were shared that I thought it would be a good to write a coping skills blog post to have them in one place. Here are some of the great coping skill strategies (in no particular order): Homemade Stress Balls (w/Playdough): During my counselor training, I was told that you should never ask your students to do something that you have never tried yourself. So, when I heard about making stress balls out of playdough I thought I had better try it out first. Tips for making homemade stress balls with playdough: Work over a table to catch bits of playdough.Half of a can of playdough makes a stress ball the perfect size for my elementary kids.A third of a can (green stress ball) is great for really small hands or for pinching. <- Excellent for kids working on their pincer grasp! Taking care of yourself: Do you have students whom seem routinely unkempt? Personal basic needs:
Betyg, pysparagrafen, sammanvägningen av prestationer.
Dags att sätta betyg och tänka igenom betygen för varje elev så att det blir rätt. Förhoppningsvis vet alla elever redan hur de ligger till och hur de bedöms så att betyget inte kommer som en överraskning. Här är min checklista för betygsättning så att jag vet att jag inte glömmer något: 1. Har alla elever fått möjlighet att visa kunskaper på olika sätt eller har jag missat någon? Om jag inser att en elev faktiskt inte har beretts tillfälle att visa kunskaper på fler än ett sätt behöver jag raskt ordna ett möte för att utvärdera elevens kunskaper på annat sätt. 2. 3. Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. 4. 5. Återstår bara att sätta igång!
Checklistor mm "Ordning&reda"
Numera gäller det att inte bara ha ordning på sina saker som kläder, skor, gympapåsar, böcker, läxpapper, lappar till hemmet etc utan även på sina filer i datorn. Det här kan innebära krav som vida överstiger vissa elevers förmåga. De kan behöva tydligare rutiner, påminnelser och strukturer än sina klasskamrater. Vad har vi för förväntningar? Våra föreställningar om vad man ska kunna och inte kunna i en viss ålder krockar inte sällan med verkligheten. Uppmaningar som: ”Du får hålla bättre ordning på dina saker.” är för elever med svårigheter inte tillräckligt. Datorer och lärplattor När skolorna datoriseras uppstår behov av nya rutiner och regler. För föräldrar som har barn med stora svårigheter att hålla reda på saker kan det här leda till oro då ju barnet har ansvaret för dyra saker för vilka föräldrarna kan bli ersättningsskyldiga.
Elevhälsoarbete är allas ansvar
En bok som betyder mycket för mig är Petri Partanens “Att utveckla elevhälsa”. Den ger mig stadga och en grund att stå på i mötet med alla som blir inblandade i elevärenden. För tyvärr är det oftast då min funktion efterfrågas: när det redan har gått snett. Det är inte så jag vill ha det men det är så min verklighet ser ut. Partanen menar att det inte finns någon skillnad mellan läroplansuppdraget och elevhälsouppdraget. Elevhälsouppdraget ägs gemensamt enligt skollag och läroplan. “Elevhälsa handlar om att samla på sig framgångshistorier som används systematiskt i ett kollegialt lärande för att utröna framgångsfaktorer. Enligt Partanen uppstår ofta en spänning mellan läroplansuppdraget och elevhälsouppdraget eftersom man “saknar en gemensam förståelse för uppdraget”. Missupfattningen kan lika ofta finnas inom elevhälsoteamets personal som känner ansvar för att vårda eleven och trycka på svårigheter och problem som måste lösas individuellt. Hur är elevens förmåga att koncentrera sig?
11 Alternatives to "Round Robin" (and "Popcorn") Reading
Round Robin Reading (RRR) has been a classroom staple for over 200 years and an activity that over half of K-8 teachers report using in one of its many forms, such as Popcorn Reading. RRR's popularity endures, despite overwhelming criticism that the practice is ineffective for its stated purpose: enhancing fluency, word decoding, and comprehension. Cecile Somme echoes that perspective in Popcorn Reading: The Need to Encourage Reflective Practice: "Popcorn reading is one of the sure-fire ways to get kids who are already hesitant about reading to really hate reading." Facts About Round Robin Reading In RRR, students read orally from a common text, one child after another, while the rest of the class follows along in their copies of the text. Popcorn Reading: A student reads orally for a time, and then calls out "popcorn" before selecting another student in class to read. Why all the harshitude? Stigmatizes poor readers. 11 Better Approaches 1. 2. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.
Hur får man elever att ta emot stöd?
Det är vanligt att personal inom skolan frågar mig hur de ska göra för att få elever att ta emot det stöd som erbjuds. På gymnasienivå är det inte ovanligt att timmar utanför lektionstid inte framstår som lockande för elever. Man kanske jobbar eller så vill man inte gå i skolan mer än vad som verkligen är nödvändigt. Frågebatteriet nedan är till för att ta reda på vad som verkligen ligger bakom tankar om att inte gå på stödtimmar, till exempel ”mattestuga”. Andemeningen i samtalet med eleven måste vara att hitta en lösning som funkar för både skolan och eleven genom att bygga tillit. Tryck gärna på att stödtimmen är till också för att se när eleven faktiskt kan något. När du har samlat ihop dina svar från eleven så kan det vara så att du inte vet vad du ska göra med all information. Jag/vi har märkt att du inte har kommit på de stöd timmar som vi ordnar och som vi tänker ska hjälpa oss (tryck på det gemensamma ansvaret) att nå målen.
Kvutis - Kvalitet och Utveckling i Svedala
Den 7:e januari möts vi på Malmö Live för en gemensam uppstart av det nya året. Dagen börjar 8.30 och avslutas 17.00. Under dagen kommer det att serveras lunch och fika. Anmäl eventuell specialkost senast den 18/12. Fortsätt läsa En bra början Alla inlägg på Förstelärare bloggar är tänkta att kunna användas i kollegiala samtal och kan också användas som ”mini-lärmoduler”. Kollegialt arbete utifrån ett inlägg på Förstelärare bloggar: Välj ett blogginlägg som intresserar er eller som tar upp något som ni behöver förändra i undervisningen.Moment A: Samtliga lärare i lärlaget läser blogginläggetMoment B: Ni träffas i lärlaget och börjar med att diskutera frågorna längst ner. Fortsätt läsa Förstelärare bloggar som stöd för det kollegiala lärandet Svedala medverkar i SKL:s satsning med fokus på styrning och ledning inom området matematik. Utbildning i Svedala har nu arbetat med PISA 2015 SKL i tre år. Fortsätt läsa SKL:S MATEMATIKSATSNING MED FOKUS PÅ STYRNING OCH LEDNING – PISA 2015
