När skolan blir mer relevant för eleverna ökar resultaten
Debatt Samhällsklimatet är förändrat, vilket minskar skolans möjligheter att nå goda resultat i vissa typer av kunskapsmätningar. Det finns dock hopp. Nya elevkullar måste känna att skolarbetet är viktigt och på riktigt. Jag har en livslång relation till den svenska skolan. Skolan har inte blivit sämre Min djupt rotade känsla är att den svenska skolan är bra och jag kan inte se något enda tecken på att den blivit sämre. När jag hävdar detta så känner jag mig väldigt ensam. Jodå, jag känner till exempelvis Pisa och jag vet att det finns statistisk som pekar på att resultaten sjunkit. Låt mig jämföra med den svenska biltillverkaren Saab. Den svenska skolans situation liknar Saab. Samtidigt är det intressant att notera att den totalsågade svenska skolan bara ligger runt tio procent efter den hyllade finska skolan i den senaste Pisa-mätningen. Falaktiga premisser Det finns hopp Det finns dock hopp. Då återstår bara en fråga; Ska man gratulera eller beklaga? Stig Roland Rask konsult, f d lärare
Show Us Your #SinglePointRubric
The practice of using single point rubrics is slowly but surely catching on. The simplicity of these rubrics — with just a single column of criteria, rather than a full menu of performance levels — offers a whole host of benefits: Teachers find them easier and faster to create, because they no longer have to spend precious time thinking up all the different ways students could fail to meet expectations.Students find them easier to read when preparing an assignment. With only the target expectations to focus on, they are more likely to read those expectations.They allow for higher-quality feedback, because teachers must specify key problem areas and notable areas of excellence for that particular student, rather than choosing from a list of generic descriptions. I first talked about this type of rubric in an earlier post (Know Your Terms: Holistic, Analytic, and Single-Point Rubrics), and again in a post I wrote for Brilliant or Insane (Your Rubric is a Hot Mess; Here’s How to Fix It).
Sju timmar om...kollegialt lärande
Samtalsledaren leder arbetet. Dokumentationsansvarig för anteckningar i den dokumentationsmall som finns till varje utvecklingspaket. Dokumentationen är central i kommunikationen med förskolans/skolans ledning. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. Total tidsåtgång: cirka sju timmar Rekommenderat för cirka fem till åtta deltagare För att arbeta med materialet krävs att du har Acrobat Reader samt Word 2007 eller senare. Öppna andra webbaserade bilagor och länkar i ny flik i din webbläsare, så du inte tappar bort var du är. Så fungerar Sju timmar om... Ni börjar efter er inledande analys (se ovan) i steg 1 med att utse roller, (se ovan) och ta del av vad styrdokument och forskning har att säga om den fråga ni bestämt er för att arbeta med. I steg 2 tar ni del av material i form av till exempel texter, kortfilmer och ljudfiler. I steg 3 diskuterar ni det material ni har tagit del av.
”Senkommet uppvaknande om elevstöd”
Redan vid jul i årskurs 1 ska eleverna ha knäckt läskoden. Tester i läsförståelse görs i åk 1 och 2, på hösten och våren. Räknekunskaperna testas första gången hos sexåringarna i förskoleklass, sedan igen i åk 1. Och så fortsätter det – i den finska skolan. ”De ska inte behöva känna att de inte kan, att de inte förstår”, säger en specialpedagog som vi möter på en skola kommunen Esbo utanför Helsingfors. Det handlar nämligen inte bara om kunskaperna – att läsningen är grunden till alla fortsatta studier – utan lika mycket om självkänslan och självförtroendet. Specialpedagogen uppskattar att en dryg tiondel av skolans elever får specialstöd någon gång. Hon är en av 14 specialpedagoger på 500 elever. Det är också det tidiga stödet och en snabb identifiering av elever med stödbehov, som forskare, rektorer och lärare i Finland lyfter fram som en av de faktorer som gör den finska skolan så framgångsrik.
5 villkor du bör kräva som förstelärare eller lektor | Lärarförbundet
Tid för uppdraget, tillsvidaretjänst, tydligt uppdrag, kompetensutveckling och fortsatt löneutveckling och löneöversyn. Det är fem villkor vi anser att du bör kunna kräva som förstelärare eller lektor. Har du blivit förstelärare eller lektor, eller funderar du på att söka en sån karriärtjänst? Då är det bra att känna till att Lärarförbundet driver följande fem villkor för att stärka dig i ditt uppdrag. 1. Om förstelärare och lektorer ska ha möjlighet att arbeta med lärardriven skolutveckling, måste man avsätta tillräckligt med tid för det nya uppdraget. 2. 7 av 10 förstelärare och lektorer har tillfälliga tjänster. 3. Det är viktigt att din arbetsgivare formulerar ett tydligt uppdrag till dig som är förstelärare eller lektor. 4. Många förstelärare signalerar att de vill ha kompetensutveckling för att kunna fullgöra det nya uppdraget på ett bra sätt. 5. Du ska ingå i löneöversynen och ha en fortsatt löneutveckling, trots att du fick en löneökning när du blev förstelärare eller lektor.
Förväntningar, beröm och motivation -när fantastiskt bra kan vara riktigt dåligt
Alla vill se sina elever lyckas. Vägarna till att få eleverna att lyckas är många och en av de viktigaste är att kunna motivera dem. Detta kan man göra genom att vara kunnig i sitt ämne, ha varierade och spännande uppgifter och genom att vara inspirerande. Ibland hjälper det inte. Det finns elever som verkar sakna driv och inre motivation. Hur ska man få dessa elever motiverade? Först och främst måste vi ha koll på vad motivation är. Vad är motivation? Motivation och dess drivkrafter kan uttryckas på flera liknande sätt. ”Skillnaden mellan hur någonting är och hur det borde vara är det som får oss att anstränga oss, pröva nya saker och lära oss något nytt. Vi måste alltså se en vinst med vår ansträngning och att vi sträcker oss ut ur vår komfortzon och få uppleva känslan av att få något tillbaka när vi tänjer på vår förmåga. Det krävs att vi vuxna i skolan har höga men realistiska förväntningar på eleverna och att eleverna känner detta. Förväntningar När beröm kan vara dåligt Sammanfattning
