10 fel värre än särskrivning - gd.se

språkspanaren | Diskutera språkfrågor Klassrumsregler Jag blev så inspirerad av Malin Larssons klassrumsregler, så jag gjorde egna till mitt klassrum. Det blev en enorm spridning på sociala medier då många fick inspiration av detta precis som jag. Upprinnelsen till bilderna kommer från Tommy Lucassi som var med i ett radioprogram. Här hittar du hans regler som är riktade till pedagoger samt de han har i sitt klassrum. Hej då ”lydnadskultur” och välkommen ”eget ansvar” för att eleverna ska utveckla sitt bästa jag. Vill du skriva ut dem eller dela? Längre ner hittar ni ljudkort att ha i klassrummet. Klassrumsregler från Phoster Ljudkort från Canva De finns här som pdf – Ljudnivåer – om du vill skriva ut dem!

Skrivundervisning i Svenska 2 - tankar och konkreta exempel Tankar om skrivundervisning En av de största förändringarna som skett i mitt klassrum de senaste femton åren är att jag i väldigt stor utsträckning har gått från VAD till HUR. Detta gäller i synnerhet läsundervisningen, men även skrivundervisningen. Hur skrivandet kan stöttas på olika nivåer är viktigare än att hinna med så många skrivuppgifter som möjligt. Skrivprocessen är inte bara något som de mest ambitiösa, erfarna och högpresterande eleverna har i bakhuvudet när de skriver, utan den är något som är högst levande i klassrummet hela tiden. En annan stor förändring är att skrivandet tack vare 1-1 och Google Drive har förflyttat sig in i klassrummet i större utsträckning. På gymnasiet förväntas elever både läsa och skriva texter som är avancerade och utmanande både till innehåll, struktur och språk. I detta inlägg vill jag gärna dela med mig hur det kan se ut i kursen Svenska 2, där vi just nu skriver utredande text. Litteraturseminarium - förbereder eleverna innehållsmässigt. Åsa

Språktidningen | Tidningen i en ordklass för sig Paper Models of Polyhedra Mot ett akademiskt skrivande - gemensamma språkövningar i Svenska 2. På min skola har jag fått chansen att föreläsa och utbilda alla skolans lärare inom både lässtrategier och språkutvecklande undervisning under 2014, och detta är frågor som ligger mig varmt om hjärtat. Alla lärare har ett gemensamt ansvar att tillsammans verka för att eleverna utvecklar ett skolspråk, och den enskilda ämnesläraren är den som är expert på det specifika ämnesspråk som varje ämne kräver. Det är också viktigt att lärare får tid att arbeta med och diskutera sådana här frågor tillsammans, tycker jag. I årskurs 2 och 3 blir kurserna svårare och kraven högre, vilket kan vara utmanande för många elever. Det finns en risk att man som lärare väljer att förenkla innehållet och språket när det blir för utmanande, vilket är fel väg att gå. I ämnet svenska möter eleven många olika texttyper och just svenskämnet har naturligtvis ett speciellt ansvar att stärka elevernas språk-, skriv- och läsutveckling. I förra veckan gick jag igenom följande språktips: “Skriv koncentrerat”. Åsa

"Grammatiken - ett mönster som kan utforskas" Varför ska vi lära oss grammatik? Ja, varför ska man lära sig något om något? Varför ska biologilärare lära ut hur en groda ser ut inuti, varför ska fysiklärare lära ut vad gravitation är? För mig är det uppenbart: Grammatik är beskrivningen av hur språket fungerar. I de flesta länder är grammatik en självklar del av allmänbildningen. Efter att min bok ”Grejen med verb” kom ut har jag blivit inbjuden till många skolor för att prata med språklärare om grammatik i skolan. En lärare frågade mig: Du som skriver skönlitterärt. Kära nån. Det är så jag ser grammatiken, och det är därför jag är så tagen av den. För grammatiken är inte en lagbok. Vi (och våra förfäder) har gjort språket. Allt är upptäckter, och själv försöker jag införliva det i mina lektioner. Grammatik är inte svårt. Och det är så jag vill att grammatik ska vara: portionerad i fina små doser, använd på varje svensklektion, en naturlig del i hur vi pratar om språket. Och framför allt, föremål för stora upptäckter.

Blog Archive Första träffen med Matteklubben, åk 5-6 - Mattebloggen Matteklubben är Uppsala kommuns satsning på begåvade elever i matematik. Jag har äran att förbereda aktiviteterna som vi håller på med och vara en av lärarna. Här på bloggen tänkte jag lägga ut materialet som vi tar upp på träffarna, samt skriva lite om hur lektionen har gått. Träffen började med att eleverna tog fika och satte sig ner i ett stort klassrum. Eleverna fick dela upp sig i grupper om två-tre och i ungefär i 45 minuter försöka lösa fem uppgifter. Under varje uppgift skriver jag några typiska dialoger jag hade med de små grupperna om just den uppgiften. Blandade uppgifter 1. Elev: Hur kan man lösa den här uppgiften när det inte finns några siffror? Elev: Vi fick att det var 4 pojkar och 3 flickor. 2. Elever: Går det här verkligen att göra? Elev: Vi försöker med olika varianter men lyckas inte. 3. Elev: 0150, gills det? 4. Elev: Till exempel så här (visar en cirkel uppdelad i fjärdedelar.) 5. Elev: Om det tog 20 dagar för 1 lilja, så borde det ta 20/4 = 5 dagar för 4 liljor. 1.