Läslogg, loggbok, lärarjournal, kunskapsjournal, dialoglogg och demokratilogg För den som vill fördjupa sig mer i läsloggar så kan jag rekommendera Gunilla Molloys artikel som du hittar i Läslyftets Läs- och skrivportal. Artikeln heter Läsloggen – ett tankeredskap. Här får du en dos teori och en dos praktiska exempel. Artikeln redogör för tidigare forskning för att sätta in läsloggarna i teoretiskt sammanhang. För att bättre förstå hur det kan komma sig att olika läsare av samma text kan tolka och förstå texten på olika sätt presenterar Molloy också receptionsteorin. Molloy lyfter bland annat Rosenblatts två läsarstrategier. Molloy understryker läsloggarnas betydelse som metodiska redskap. Molloy ger oss ett antal olika exempel på olika läsloggstyper. Här kommer några exempel från artikeln. Det finns ett antal ämnesspecifika begrepp i artikeln som jag som läsare har glädje av att borra djupare i. För den som vill fördjupa sig mer i läsloggar så kan jag rekommendera Gunilla Molloys artikel som du hittar i Läslyftets Läs- och skrivportal. Referenser:
Telling time in English Telling the time is something I have to teach every year. And to be honest I have not been very successful. Even gifted adults struggled. And this year I faced even bigger challenge. I was supposed to teach this to a group of challenged children who cannot tell the time in their MT. So I prepared some new materials and … And I did it. We started with the following mind map. Then I demonstrated telling the time in English using one of the PAST times. Telling time – classroom activities Of course it is nice to understand something but only practise makes masters. Telling the time – bingo cards The other activity is a pair work. Telling the time – pairwork Telling time – computer activities If you want to provide home practice for your students you can use the following activities. You can find another interesting game to practice language connected with time at British Council time. Do you like the activities?
untitled Redovisa och samtala om böcker | lararmalin I tidigare inlägg har jag skrivit om olika sätt att läsa litteratur och text med en klass. Jag nämnde den tysta läsningen, en form av läsning jag inte ser ger så mycket för många läsare i våra klassrum. Elever med ett redan stort läsintresse tycker dessa stunder är härliga medan andra bara bläddrar i sina böcker och egentligen funderar på annat. Nu använder jag mig ändå av den tysta läsningen för jag anser den fyller sin plats om eleverna sedan får arbeta på ett eller annat sätt med det lästa. Bilden längst upp visar några framsidor på våra Bokpåsar kring det lästa. När Bokpåsarna är färdiga redovisar eleverna sina påsar för varandra och tillfälle ges att ställa frågor om varandras böcker. Ett annat sätt att låta eleverna arbeta med litteratur kan vara att låta dem arbeta aktivt med hjälp av några lässtrategier under läsningens gång. Under hösten har vi haft följande rubriker att arbeta med kring läsningen: * Bokens titel *Författare och illustratör *Jag förutspår handlingen
Läsförståelsestrategier Här har du de 10 mest högfrekventa orden från 28 ämnesområden och omkring totalt 3,5 miljoner ord: Analysis (analys), benefit (fördel), concept (begrepp), derived (härleda), established (faställd), factors (faktorer), indicate (indikera, tyda på), legal (laglig, rättslig), method (metod), and occur (inträffa). Högfrekventa ord är sällan något problem. Det är däremot lågfrekventa ord samt ord och begrepp som tillhör skolspråket. RAVE, Robust Academic Vocabulary Encounters, är en del i en större amerikansk undervisningssatsning, instructional intervention, med fokus på att utvidga studenters ordförråd av så kallade akademiska ord och förbättra deras förståelse av akademiska texter; när det gäller yngre elever talar vi om skolspråk. Vi vet att skolspråket är en utmaning för våra elever. Det finns många sätt att arbeta med ord och begreppsförståelse. Hur reagerar mina elever inför ord, begrepp och termer? Läs mer om: Robust Academic Vocabulary Encounters (RAVE)
BusyTeacher.org Mobile However, things are not as simple with teens. Most are very clever and insightful kids, but this is not exactly the most talkative age group. Have you ever faced a class full of blank stares where most of the replies you hear are “Yes”, “No”, or “It depends”? Here are some strategies that should get your teens a bit more motivated. How To Motivate ESL Students Use as many references to pop culture as you can Consider your teens’ interests. Give them a little friendly competition Little kids like to compete, and teens are no different. Give them 60 seconds to write down as many words as they can related to a topic, like “clothes” or “foods”. Cater to their skills and exploit their talents Most teens are talented at one thing or another. Students who are artistically-inclined may draw pictures, sketches or cartoons of a story you read out loud to the class. Use pen pals to motivate writing If your students are not enthused about writing assignments, give them pen pals to write to. Play games
Dagboken -ett romanprojekt | Josef Sahlin Detta är en lärarhandledning till att skriva dagboksromaner med elever. Dagboksromaner har fått en renässans i och med de populära böckerna om Greg (Jeff Kinney) m.fl. så det finns mycket litteratur att hämta inspiration ifrån. Arbetet med dessa dagböcker ger också en inramning till övningar av olika texttyper (bl.a. de skoltypiska texttyper som Pauline Gibbons beskriver i Stärk språket, stärk lärandet… Hallgren Fallgren 2013).
Aktiva eleverna under högläsning Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning. Dessa diskussioner har lämnat en bitter eftersmak: Om det alltid är så att vi ”tappar” några elever vid högläsningstillfällena innebär det ju att ganska mycket undervisningstid är bortkastad för dessa elevers del. Någonting behövde göras och som så ofta när något behöver göras vänder jag mig till BFL och det tänkande som genomsyrar dess nyckelstrategier. Det var dags att utveckla mitt användande av nyckelstrategi 2: Att skapa aktiviteter som synliggör lärandet.Ibland får jag intrycket av att det vilar en aura av myspys kring högläsning (och när jag skriver högläsning i detta inlägg avser jag lärarens högläsning). Det är något man kanske ägnar sig åt på morgonen innan eleverna riktigt vaknat till, eller sist på eftermiddagen när de är trötta. Att diskutera 1.
Läsning i en digital miljö Hej! 1-1-skolor och nya utmaningar för elevernas läsning När min skola blev en 1-1-skola fokuserade vi i övergången mycket på hur pedagogiken skulle få stå i fokus framför tekniken, vilket var jättebra. I och med avhandlingen fick jag på djupet upp ögonen för vilka förmågor som krävs när man läser på datorn och hur jag kunde anpassa min läsundervisning ytterligare när vi arbetade med digitala texter. Hur gör jag själv när jag läser texten? Det finns inga färdiga recept för de digitala texterna heller utan jag behöver göra en kort analys av texten och situationen i klassen för att komma fram till hur jag bäst lyfter fram den för eleverna. Maria Rasmussons avhandling Maria Rasmusson har i sin avhandling studerat hur ungdomars läsning av digitala texter skiljer sig från läsningen av traditionella texter i pappersform. ”Läsförståelse är valt som ett överordnat begrepp som inkluderar förståelse av såväl digitala som traditionella texter. Förändrade läsvanor och digital kompetens Se texten!