Läslogg, loggbok, lärarjournal, kunskapsjournal, dialoglogg och demokratilogg

För den som vill fördjupa sig mer i läsloggar så kan jag rekommendera Gunilla Molloys artikel som du hittar i Läslyftets Läs- och skrivportal. Artikeln heter Läsloggen – ett tankeredskap. Här får du en dos teori och en dos praktiska exempel. Artikeln redogör för tidigare forskning för att sätta in läsloggarna i teoretiskt sammanhang. Den gemensamma grunden är idén om att tanke- och språkutveckling är två ömsesidigt beroende parallella processer; något som härrör från Vygotskij. En annan utgångspunkt är att kunskap skapas genom samarbete i en kontext. För att bättre förstå hur det kan komma sig att olika läsare av samma text kan tolka och förstå texten på olika sätt presenterar Molloy också receptionsteorin. Molloy lyfter bland annat Rosenblatts två läsarstrategier. Molloy understryker läsloggarnas betydelse som metodiska redskap. Molloy ger oss ett antal olika exempel på olika läsloggstyper. Här kommer några exempel från artikeln. Referenser: Gunilla Molloy (2014).

Läsförståelsestrategier Här har du de 10 mest högfrekventa orden från 28 ämnesområden och omkring totalt 3,5 miljoner ord: Analysis (analys), benefit (fördel), concept (begrepp), derived (härleda), established (faställd), factors (faktorer), indicate (indikera, tyda på), legal (laglig, rättslig), method (metod), and occur (inträffa). Högfrekventa ord är sällan något problem. Det är däremot lågfrekventa ord samt ord och begrepp som tillhör skolspråket. Forskning (Perfetti 2007; Reichel & Perfetti 2003; Perfetti & Hart 2002) pekar på att allteftersom jag möter och erfar ord så ackumuleras mängden ord hos mig och jag bygger nya representationer av orden och vad de står för. Det finns många sätt att arbeta med ord och begreppsförståelse. Hur reagerar mina elever inför ord, begrepp och termer? Att arbeta med ord, begrepp och termer är något vi gjort i alla tider i undervisningen. Det finns också svenska forskare som tittat lite extra på detta med skolspråk, facktermer samt ord som är typiska för flera ämnen.

Alternativ läslogg Läsloggar är ett utmärkt arbetsverktyg i läsundervisningen har varit min åsikt till jag läste en liten artikel med rubriken Rethinking Reading Logs. Artikelförfattaren Sarah Davis upptäckte en dag att – ja, visst läste hennes elever och skrev sina läsloggar – men det fanns ett MEN, upptäckte Sarah. Eleverna såg på läsningen som en uppgift och inte på något de gjorde för nöjes skull. Inte heller när de faktiskt uppskattade boken de läste. I stället började Sarah prova olika modeller. Det hon fastnade för var att övervaka läsningen via en klasslista. Vi vet från senare tids forskning att tyst läsning i sig inte utvecklar våra elevers läsförmåga. Prova lässtrategin vi gick igenom.Uppmärksamma hur huvudpersonen agerar och vad som gör att hen agerar just så.Föreställ dig miljön som författaren beskriver så att du i vårt boksurr kan beskriva den.Leta efter en bra början.Lägg märke till ett kapitels tema.Använd sådant du kan för att lista ut vad nya ord betyder. Referenser:

Läsning i en digital miljö Hej! 1-1-skolor och nya utmaningar för elevernas läsning När min skola blev en 1-1-skola fokuserade vi i övergången mycket på hur pedagogiken skulle få stå i fokus framför tekniken, vilket var jättebra. I efterhand inser jag dock att vi även kunde ha diskuterat vilka nya utmaningar den digitala miljön skulle innebära för elevernas läsning. Under förra året började jag intressera mig för detta desto mer och i våras läste jag Maria Rasmussons avhandling i pedagogik Det digitala läsandet: Begrepp, processer och resultat (Skolvärlden har skrivit lite kort om den här) och jag började allt mer fundera på vilka förmågor krävs för att läsa på skärm – och hur detta påverkar min undervisning. I och med avhandlingen fick jag på djupet upp ögonen för vilka förmågor som krävs när man läser på datorn och hur jag kunde anpassa min läsundervisning ytterligare när vi arbetade med digitala texter. Hur gör jag själv när jag läser texten? Maria Rasmussons avhandling Förändrade läsvanor och digital kompetens