background preloader

Reading to Learn – Teaching Children to Read

Reading to Learn – Teaching Children to Read
Related:  språkutvecklande arbetssättModersmål

Plocka ut nyckelord ur en text Vi skapar #BlackOutPoetry Vi har tjuvstartat skapandet av BlackOutPoetry, ett tema som jag tänkte ha till hösten egentligen. Jag har tre nior som ville göra något kreativt sista veckorna. De som är klara med sina uppgifter har fått några exempel i korridoren att inspireras av: Elevexemplena är gjorda i förra veckan av några elever (och en av mig) och nu sitter där även en faktatext bredvid om vad BlackOutPoetry är för något. BlackOutPoetry – ett kreativt sätt att få igång skapandet av egna dikter BlackOutPoetry innebär att man använder redan skrivna ord och gör dikter av dem. När man skapar BlackOut Poetry börjar man med att ringa in de ord man vill ha kvar så de bildar en dikt. Den som sägs ha startat dikterna är en man vid namn Austin Kleon. Idag finns hashtagen #blackoutpoetry för att samla de dikter som delas i sociala medier. Vill du veta mer?

Strategi: Fråga, pausa, nedslag & studs – Kooperativt Lärande Vill du variera vanlig handuppräckning? Gillar du EPA och Par På Tid? Att arbeta elevaktivt och med Kooperativt Lärande kräver ofta att man växlar olika strukturer för att motivera eleverna med nya strukturer och frågekonstellationer. Olika strukturer vid frågor ger motiverade elever och samtalen får ett större djup. Vid traditionell handuppräckning kan du använda Fråga, pausa, nedslag och studs för att engagera eleverna då de blir på helspänn efter att en elev svarat; de lyssnar intensivt för att själva göra sig beredd på vem som får frågan härnäst. På engelska kallas denna strategi för pose, paus, pounce & bounce. Du ställer en Fråga av öppen karaktär och söker med blicken i gruppen intensivt! Varför använda Fråga, pausa, nedslag och studs? Handuppräckning inom Kooperativt Lärande På denna blogg har vi släppt flertalet strukturer och metoder inom Kooperativt Lärande som fungerar som alternativ och ersättning för traditionell handuppräckning. I "Allmänt" Struktur: Vem är jag?

S A G O K I S T A N Lär för livet! | Formativ bedömning och ett språkutvecklande arbetssätt lyfter undervisningen! Anmäl dig till ordverkstad - Ordkonst Ordverkstaden är en inspirerande plats där barn och unga får ge utlopp för sin skaparglädje och hitta sitt eget personliga uttryckssätt. I ordverkstaden skriver man, leker med ord, berättar muntligt, gör teaterpjäser, ritar serier, gör egna tidningar och böcker och ger utlopp för fantasins kraft på många olika roliga sätt. Gruppen består av en grupp på ca 8-12 barn eller unga som träffas en gång i veckan. Varmt välkommen med i ordkonstens fantasifulla värld! Höstterminen: 3.9.2018 - (12 gånger) Vårterminen: 14.1.2019 - (13 gånger) Anmälningslänkarna för läsåret 2018-2019 hittar du nedan: Anmäl dig till ordverkstäderna i ÅbolandAnmäl dig till ordverkstäderna i Nyland Broschyrer för de olika regionerna:

Lässtrategier - exempel från klassrummet! Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Värdet av den känslan kan man ju diskutera, men det mynnade ut i att jag som en del av arbetet under hösten anordnade tre stycken workshops om lässtrategier. Varje tillfälle var 40 minuter. Jag pratade en stund utifrån presentationerna nedan, lärarna fick testa olika läsövningar jag hade gjort med eleverna, och avslutningsvis fick de berätta vilken av lässtrategierna de kände sig mest lockade av och varför. Deltagarna undrade om jag kunde dela materialet, så här nedan samlar jag både mina - ytterligt stilrena - presentationer, och sammanfattningar av de olika exempel från klassrummet jag berättade om under workshopparna. Övning 3 - Titel, rubriker och bilder Övning - bilder

Läsrörelsen i skolan - Läscentrum Skolkampanjen Läsrörelsen för ut läsupplevelser till skolor och daghem runtom i Finland. Alla barn och unga i Finland kan komma med i Läsrörelsen. Läsrörelsen för ut roliga evenemang, tips för hur man kan tända läsgnistan och innehåll som stöder undervisningen och läsfostran till skolor och daghem. Barnen och de unga kan också själva delta i planeringen och förverkligandet av kampanjen. Målsättningen är att alla barn och ungdomar ska vara belästa när läsåret är slut! Läsrörelsen drar igång med lyskraftiga läsjippon i fyrtio skolor på olika håll i landet. Man kan delta i Läsrörelsen på många olika sätt. Läsrörelsen är en kampanj som erbjuder olika innehåll och uppgifter för skolor och daghem som stöd för läsningen. Läsrörelsen erbjuder skolorna färdiga verkstadsmodeller och författarbesök. Skolorna kan anmäla sig till kampanjen här Riktlinjer för utvecklandet av barns och ungas

Kooperativ redovisning – Kooperativt Lärande Eleverna har haft i uppgift att intervjua sina föräldrar om deras yrken. De har sedan skrivit en beskrivande text om detas yrken. I stället för att som på traditionellt sätt stå inför hela klassen och redovisa så har de fått redovisa för varandra i små grupper. Innan vi startade skrev vi på tavlan vad man ska tänka på när man redovisar på detta sätt. De hade många kloka strategier som att lyssna på varandra, låta kamraten tala till punkt, titta på den som talar, tala tydligt och ställa frågor. De läste sen upp sina texter för varamdra i sin lilla grupp. Nu är alla yrkena samlade i en mapp så de finns tillgängliga för alla att läsa. Att redovisa kooperativt När man arbetar i klasser upp mot 25-30 elever kan redovisningar ta lång tid, även om du låter eleverna arbeta i par eller grupper. I "Allmänt" Konsten att konstruera frågor Struktur: Huvuden ihop! Grunden i kooperativt lärande är att vi tänker tillsammans.

Dyslexia, the Gift. Information and Help for Dyslexia. Begeppsträning | Förstelärare i Svedala För att förstå en text bör 95 % av orden vara kända för eleverna menar Inger Lindberg & Sofie Johansson Kokkinakis. 65 % av orden i de flesta texter som eleverna möter är flertydliga. För att förstå en text fodras det mycket av elevers faktiska ordförråd, förmåga att tyda synonymer och att kunna hitta rätt sammanhang. Annars kan det leda till potentiella problem i de texter eleven möter och det vill vi undvika i högsta grad! Därför ställs det nödvändigtvist krav på oss som jobbar som lärare att jobba med språket i alla ämnen för att ge eleverna en chans att utvecklas så långt som möjligt. I detta blogginlägg ska jag berätta hur jag arbetar med begrepp och få dem i ett sammanhang. Även om det är ord tillsammans som är meningsskapande är det bra att fundera på delarna i texter. De flesta jobbar nog mycket med ämnesrelaterade ord men vi får inte glömma att det är inte är endast dessa ord som kan skapa hinder för våra elever. Förklara utan att säga begreppet. Vad ser jag hos eleverna? Memory

Estrids bokklubb – Estrids Bokklubb är en videoserie om barnböcker. I serien intervjuar 13-åriga Estrid barnboksförfattare och barnboksillustratörer. Dessutom diskuterar också andra barn författarnas och illustratörernas böcker. Nyckelord, lucktext och eget skrivande | annaochsandrasklassrum Faktatexter var det område vi valde att starta med när vi skulle planera vårt första arbetsområde efter språkutvecklande arbetssätt och cirkelmodellen. Arbete gick över förväntan och det var verkligen en helt annan undervisning än den vi är vana med. Ut med alla läromedel, vad ska vi med dem till? Nejdå men i glädjen av att det blev så bra så fanns tanken där och malde. Kanske kan vi inte använda läromedel på samma sätt som vi har gjort…. Det känns så självklart att arbeta språkutvecklande, varför har vi inte gjort det innan… ? Språkutvecklande arbetssätt känns lite klurigt när vi inte tänkt på det sättet innan och det krävdes en hel del förberedelse.

Related: