Sju timmar om...
Samtalsledaren leder arbetet. Dokumentationsansvarig för anteckningar i den dokumentationsmall som finns till varje utvecklingspaket. Dokumentationen är central i kommunikationen med förskolans/skolans ledning. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. Total tidsåtgång: cirka sju timmar Rekommenderat för cirka fem till åtta deltagare För att arbeta med materialet krävs att du har Acrobat Reader samt Word 2007 eller senare. Öppna andra webbaserade bilagor och länkar i ny flik i din webbläsare, så du inte tappar bort var du är. Så fungerar Sju timmar om... Ni börjar efter er inledande analys (se ovan) i steg 1 med att utse roller, (se ovan) och ta del av vad styrdokument och forskning har att säga om den fråga ni bestämt er för att arbeta med. I steg 2 tar ni del av material i form av till exempel texter, kortfilmer och ljudfiler. I steg 3 diskuterar ni det material ni har tagit del av.
En mening och hundra ord
Anne-Marie Körling har flera enkla och mycket användbara lektionsidéer på Körlings ord. Jag har testat flera med både bra resultat och nöje. Liksom andra goda grundidéer finns det möjligheter att utveckla dessa idéer åt lite olika håll. Den här kan vi kalla En mening och hundra ord! Jag börjar med att välja en mening för att låta eleverna associera till andra ord. Eftersom de flesta elever gillar gaming lägger jag till ett litet tävlingsmoment – vi ska samla 100 hundra ord på fem minuter! Efteråt får eleverna förklara för varandra hur de associerat. Topp fem associationer – ord som har den logiskt starkaste kopplingen till meningenTopp fem – klurigaste associationerTopp fem – associationer som berör mest Med hjälp av de nya ordmolnen skapar eleverna meningar som de läser för varandra. Sedan går eleverna vidare med att gruppera ord som på något sätt hör ihop. Lektionen är ett ordbad och häftigt tankearbete där ordkedjor bildas och sammanlänkas.
7-tim Klassrumskommunikation, Skolverket
Här finns material att ta del av, enskilt eller tillsammans, inför nästa steg ”Diskutera”. Den första filmen lyfter grundläggande strukturer i klassrumskommunikation, och är en utgångspunkt. De övriga filmerna är exempel från olika ämnen och olika åldersgrupper. Där kan man välja att se en eller två filmer. Se - för alla Den inledande filmen är ett klipp ur Lärandets vitala verktyg (se länk i högermenyn för att ta del av hela programmet, ca 30 min). Läs - för alla Skolverkets Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen riktar sig till grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, men är i stora stycken helt relevant också för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Filmer - välj minst två Dylan Wiliam förordar små whiteboardtavlor för att utveckla klassrumskommunikationen. Nedan finns fem filmer som visar hur lärare i olika ämnen och olika årskurser använder olika digitala responsverktyg för att utveckla klassrumskommunikationen. A. B. C. D. E.
Klassrumsstrategier
Det finns exempel på klassrumsstrategier som andra gjort tidigare, men jag tycker att det behövs en motsvarande med lite mer färg. Därför har jag gjort två olika layouter varav den ena i några olika färgkombinationer. Om du gillar dem får du använda dem fritt och sprida dem till kollegor. Längst ner finns samma bild på andra språk (norsk, english & suomeksi). Klicka på bilden för att öppna den i full storlek. Norsk Klikk på bildet for å åpne bildet i full størrelse English Suomeksi Lycka till!
Nyskapande skolteknik hindras av PUL
Om skolan ska kunna ta steget in i framtiden krävs en översyn av lagstiftningen kring personuppgifter. Lagen är föråldrad och måste uppdateras för att skolan fullt ut ska kunna utvecklas i takt med samhället, skriver bland andra Karl Alfredsson, utvecklingschef på Lin Education. Enligt internationella mätningar tillgodogör sig inte svenska elever kunskaper i samma takt som elever i andra länder – om nu mätandet av kunskaper ens är möjligt. En viktig anledning till att skolorna nu halkar efter är den föråldrade personuppgiftslagen, PUL. Molntjänster olagliga Lagen säger exempelvis att kunden (läs skolan) måste kunna ha full kontroll över var all information lagras. Samtidigt har en hel värld av banbrytande interaktiva verktyg i molnet utvecklats för undervisning, som också börjat ta sig in i de svenska skolorna. Datainspektionens ord gäller Men i dag är det alltså osäkert om man har rätt att bedriva den här typen av undervisning. Lagen måste anpassas Integritet är en viktig fråga.
6 ways to teach growth mindset from day one of school
Imagine if your new class this fall was full of students who would: Be willing to try new thingsStick with hard tasks and not give upPush themselves to do their best work, not just what’s “good enough”Believe in themselves and their own ability to learn Here’s the great news–these are traits that we can help develop in our students by teaching them about how their brains work. Many students enter our classrooms believing they’re either smart or not smart, good at reading or math, or not good in those areas. Our students may not realize that their brains have the ability to change and grow through their experiences (neuroplasticity). And once they have a growth mindset, they can learn anything. Because a growth mindset is a critical element of success in school, I recommend teaching about it from the very first day. 1. 2. 3. You don’t have to start the school year with a perfectly decorated classroom–leave space for students to create and suggest displays! 4. 5. 6.
Bedömer du likvärdigt? Ett självtest!
Här är ett självtest för att skatta hur likvärdig din bedömning är inför betygsättningen. Ett diskussionsunderlag med dig själv eller med kollegor! 1. a) Ja, det är självklart. b) Javisstja! c) Nej, det är inte mitt jobb. 2. a) Ja, jag har alltid funderat ut flera vägar in i uppgifter och flera sätt att examinera elever. b) Kanske inte så aktivt i planeringen men jag är öppen för flera vägar till målen när jag märker att elever stöter på hinder. c) Nej, det är elevhälsans jobb och har inte med min bedömning och betygsättning att göra. 3. a) Ja, och jag ser till att eleverna får det presenterat på ett sätt som de förstår. b) Ja, jag visar Skolverkets ämnesplan med centralt innehåll och kunskapskraven som jag har kopplat till det centrala innehållet. c) Nej, min åsikt är att eleverna ska göra som jag säger helt enkelt. 4. a) Ja, de får reflektera och diskutera i par eller små grupper och dokumentera diskussionen i delat dokument eller i Todaysmeet. 5. c) Nej, det skulle vara att curla. 6. 7.
Metoden som gynnar långtidsminnen – Spaced Learning!
När vi lär oss något är biokemiska processer igång i våra hjärnor. Många faktorer kan påverka vad och hur vi minns. När vi lär oss något kopplas neuronernas synapser samman i ”minnesbanor”. Vi vet att repetition stärker sammanlänkningen mellan hjärncellerna och då får vi ett mer varaktigt minne. Upprepad repetition stärker minnet ytterligare. Vi skulle inte kunna tänka oss gå på gym och träna dag efter dag utan den viktiga uppbyggande vilan emellan. Så hur kan vi då ”gym-träna” elevernas och våra egna hjärnor så det vi vill lära oss hamnar i långtidsminnets avdelning? Spaced Learning är en evidensbaserad metod där undervisningsaktivitet och paus varvas enligt ett optimalt tidsschema (Kelley & Whatson, 2013). Under samma lektion gås stoffet igenom 3 gånger med 10 minuters paus däremellan. Komprimerad ”föreläsning”, gärna med stöd av Power Point , max 20 minuter. Studier har visat att elevernas resultat ökar imponerande vid Spaced Learning (Dunlosky et al, 2013). Läs mera: Att diskutera:
