En litteratur som synliggör de osynliga Det finns en mening i nyligen framlidna Birgitta Stenbergs genombrottsroman ”Chans” (1961) som jag inte kan släppa. Raggartjejen Mari har precis blivit utsläppt från en ungdomsanstalt och rymt till Stockholm. Trots rädslan för att bli tagen av polisen söker hon sig in till city. Det är bara ett par ord men med dem levandegör Stenberg klassorättvisornas själva kärna. Genren intar en central position inom den svenska litteraturen och den arbetarlitterära traditionen har alltsedan början av förra seklet en starkare ställning i Sverige än i de flesta andra europeiska länder. Arbetarlitteraturen är en viktig del i den kulturella produktionen av klass och klassidentitet. Nilsson ägnar sig främst åt modernare arbetarlitteratur och visar bland annat hur dess utveckling alltid har varit nära knuten till svängningar i både det politiska och kulturella klimatet, vilka påverkat sättet på vilket man skriver om klass. Palms LM-böcker skrevs däremot i en helt annan politisk och litterär miljö.
Att ge eleverna förutsättningar att lyckas Jag vill att mina elever ska få lyckas. Jag tror att man kan komma långt genom att arbeta i process och genom att ge tydliga exempel och mallar. När eleverna vet vad som förväntas av dem blir det också lättare för dem att prestera och lyckas. Under föregående termin läste jag en hel del inlägg och presentationer av Hanna Stehagen. Tillsammans med eleverna gick jag igenom en artikels uppbyggnad. Nästa steg var att titta på artiklarnas innehåll. Vi diskuterade frågeorden i helklass och därefter fick eleverna sin egen skrivuppgift. Nu var det dags att börja skriva. När eleverna började bli klara med sina texter fick de titta på dem utifrån de krav som finns på en nyhetsartikel (disposition, innehåll och språk). Efter korrigeringar kom sista steget...att göra en självbedömning. Slutresultatet då?
Uppgifter Analysera en novell Varför analysera? för att få en djupare förståelse för skönlitterära texter för att lära sig använda litteraturvetenskapliga analysverktyg för att skaffa dig en stomme för skrivandet av recensioner, analyser och kulturartikar för att lära dig av författarnas hantverk Analysmodell När du analyserar en novell skriver du ner dina synpunkter och funderingar kring novellen på ett personligt och intresseväckande sätt. Men en novellanalys ska ändå inte vara ett slags allmänt tyckande; det finns ett antal viktiga frågor som du bör besvara under skrivandet gång: Kring vilket tema kretsar novellen? Temat kan översättas med grundtanken eller budskapet. Yasar Kemal Yasar Kemal föddes 1922 och växte upp på den anatoliska landsbygden i Turkiet, i en landsända där bönderna blev utsugna av storgodsägare och korrumperade ämbetsmän. På vägen Han slängde tyglama över sidoma på kärran och då han nu hade händerna fria tömde han innehållet i sina fickor och började räkna pengama.
Lejonet och musen - ett språkutvecklande arbete Jag och några av våra nyanlända elever i åk 1-3 har arbetat med en fabel som heter Lejonet och musen. Vi har först och främst arbetat muntligt med fabeln men sedan gått från det muntliga till det skriftliga via ett skriftlikt muntligt språk. Vi började med att jag berättade fabeln med hjälp av leksaksfigurer och sedan fick eleverna göra likadant för varandra. Alla ville prova och man märkte tydligt att eleverna hade betydligt lättare att prata och berätta och aktivt använda sitt svenska språk när de fick låtsas vara ett lejon eller en mus. Under vårt muntliga berättande samlade vi in "expertord", dvs ord, uttryck och kunskap man behöver för att bli expert på att berätta fabler men även för att berätta just Lejonet och musen. När vi lekt och återberättat fabeln många gånger fotade vi av leksaksfigurerna, målade några bakgrunder och lade in allt i appen Puppet pals. Eleverna fick även återberätta fabeln genom att de fick rita varsin "scen" och skriva något litet till.
Om att prova ”sitting drama” och mer Astrid Roe | Strategier för lärande Varför ”sitting drama” i kursen Svenska 3? Som jag har berättat om i tidigare inlägg arbetar jag med romanen Kallocain i min klass Ek3b. Läsningen ska mynna ut i att de skriver en kortare vetenskaplig text där de jämför romanen med Brave New World, som de har läst utdrag ur i engelska, och med en valfri dystopisk film. Till lektionen häromdagen skulle eleverna ha läst ut Kallocain. Innan det är dags att skriva PM ville jag göra något kreativt kring läsningen och genom detta dels få ytterligare bedömningsunderlag och information om vad eleverna nu hade fått ut av romanen, dels fördjupa förståelsen av boken tillsammans. Jag brukar passa på att ”samla underlag” både muntligt och skriftligt om eleverna har läst en hel roman. Förberedelser inför dramatiseringen Hur gjorde jag då på lektionen? Klassen enades om att gästerna skulle bli: Efter detta delade jag in klassen i grupper med sex personer i varje. Eleverna fick fundera och anteckna tillsammans. Sitting drama-dags På återseende! Åsa
Kan du skillnaden på de och dem? Nyheter Efter att ha sett det här klippet kan du. De såg dem eller dem såg de? Brukar du också trilla dit och skriva fel lite för ofta när det kommer till de och dem? LÄS MER: Folkpartiet vill satsa på stavning efter eget stavningshaveriDet här klippet, av universitetslektorn Maia Andréasson vid Göteborgs universitet, från augusti i fjol förklarar så pedagogiskt att ingen inte kan förstå. Och här är delar av redaktionens bästa tips: 1. Vi = två bokstäver = De Oss = tre bokstäver = Dem 2. "Känner du jag?" "Känner du mig?" 3. Exempel: De sprang ikapp katten – Hon sprang ikapp katten. Exempel: Skurken letade efter dem – Skurken letade efter henne. App lär dig skillnaden Som om varken tipsen eller videon vore nog så finns det även en app som lär dig skilja på de och dem. LÄS MER: Var och vart – kan du skillnaden?
Someone to watch over me – en novell av Linda Olsson | Kulturkollo | Ett bloggkollektiv med läsglädje Linda Olsson bjuder alla Kulturkollos läsare på sin prisbelönta novell Someone to watch over me. Stort tack till Linda som frikostigt delar med sig av sin text! Hon är här nu. Min syster. Min halvsyster. Men här står min syster och ser ut som om hon väntar på någon sorts reaktion från mig. ”Hur mår du?” ”Jag håller på att dö”, svarar jag. ”Ja…” säger hon. ”Kan jag göra någonting?” Och jag minns när hon sa precis de orden. ”Nej. Hon var ett sånt vackert litet barn. ”Barnen hälsar”, säger hon. ”Särskilt Anna. Jag tycker om hennes barn. Min syster liknar sin far. Hon vet ännu mindre om mitt, tror jag. Jag öppnar ögonen och ser på henne igen. Hon försöker verkligen. Hon har format sitt liv, precis som jag format mitt. Jag har tänkt på min barndom idag. ”Har du ont?” ”Nej”, säger jag. ”Sånt hanterar de bra här. ”Jag ska resa bort nästa månad”, säger hon. ”Till Frankrike. ”Bra. Hon brukade resa mycket. ”Minns du att du alltid tog mig med? ”Äsch”, säger jag. ”Kanske någon enstaka gång, då.”
Att arbeta med noveller – Min undervisning Noveller är tacksamt att arbeta med – de är korta och man kan hinna med många av läroplanens mål under en lektion som läsa, diskutera, skriva och reflektera. När ni jobbar med noveller kan ni behöva ha ett analysschema tillhands för eleverna och här hittar ni ett. När jag arbetar med noveller med en klass så kan mjuka upp med att högläsa en lämplig novell, jag brukar ofta välja Maskrosen av Margit Bethlen där jag har frågor till som eleverna kan diskutera efter läsningen. Jag har novellen i Magasinet, men ni kan hitta den här också. Sedan kan man gå igenom vad som är typiskt för en novell med ett novellrecept. Novellrecept texten är kortkoncentrerad till en händelse med tillbakablickar för perspektivfå personerskrivs ofta i tredje-personkortfattad beskriven miljöutspelas under kort tidparallellhandling förekommer oftainre monolog är vanligthandlingen börjar ofta mitt i handligen – in medias resslutet innehåller en knorr eller poäng En snap-shot novell är Dublinbor av James Joyce.
Om att utveckla elevers språk och skrivande i kursen Svenska 2 – så här gör j... Hej på er! Utmaningar i klassrummet Tycker ni som jag att det blir lite mer utmanande att som lärare i svenska undervisa i språk skrivande i Svenska 2? Kraven på den språkliga uttrycksförmågan i skrift blir högre och jag som undervisar på studieförberedande program möter elever som i många fall i årskurs ett kommer med erfarenheten att de alltid har haft lätt för att skriva och uttrycka sig. I Svenska 2 händer något, tycker jag. Hur kan jag då konkret arbeta med språkövningar tillsammans med eleverna så att de kan röra sig mot ett språk som är ”träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar”? Tio tips till dig som vill utveckla ditt skrivande Hur går jag då tillväga? Att läsa andras texter med fokus på språket och att göra gemensamma språkövningar på tavlan Som jag har twittrat om lite gjorde vi i samband med debattartikelarbetet en hel del övningar kring Martin Ahlstedts och Ann-Christine Normans text ”Stärk svenskans och litteraturens roll på yrkesprogrammen!” Åsa
Att introducera en texttyp med hjälp av lässtrategier. | Strategier för lärande Idag hade jag en lektion i Svenska 2 med min samhällstvåa där vi hade de sista fyrtio minuterna på slutet till att komma igång med vårt nästa område, nämligen att skriva debattartikel. Eleverna hade tidigare på lektionen lyssnat på varandras utredande tal så jag ville göra något kreativt där de fick engagera sig och samtidigt använda och fördjupa sina lässtrategier. Upplägget blev väldigt lyckat så jag delar med mig av det i detta inlägg! Jag nämnde inte för klassen att vi skulle fördjupa oss i debattartikeln som genre utan skrev ut och delade ut (ja, ibland är det skönt med papper trots att vi är en 1-1-skola) debattartikeln ”Hjälp unga att hantera sina uppkopplade liv” och la på deras bänkar under rasten. När de kom tillbaka in klassrummet blev de indelade i par och så fick de i uppgift att komma fram till följande: ”Vad är det här för texttyp och hur vet vi det?”. Nästa steg blev att börja läsa vissa delar i texten lite mer noggrant. Åsa Relaterat Hej på er! I "Akademiskt skrivande"
Ett halvt ark papper