Bob är en tjej! | Förstelärare i Svedala eller hur viktigt det är att sätta sig in i elevernas värld för att skapa relationer… Relationer är viktiga. Det är de alltid och inte minst i skolan. Att skapa en god relation till sina elever banar väg för ett lyckat samarbete i klassrummet, att man kan ställa höga förväntningar på sina elever och att man kan skapa tillit och ett förtroendekapital. Hur jobbar man med elevrelationerna då? Det börjar redan utanför klassrummet; att få varje elev att känna sig sedd och att jag bryr mig om just hen. Alla elever behöver att vi uppmärksammar dem utanför klassrummet. Andra elever behöver en extra insats, att jag sätter mig in mer och gräver lite djupare. Genom åren har jag mött en hel del elever som behövt just en extra insats. Tajt markering! Vi ett tillfälle undervisade jag en kille som inte var riktigt vän med sin skolsituation och det var inte alltid läge att snacka om det heller. ”TAJT MARKERING, SLÄPP DET INTE!” Bob är ju en tjej! Del två fick jag i födelsedagspresent av min elev.
Läsningens fyra stadier : LärandeLek Preläsande – pseudoläsande – låtsasläsandeLogografiskt – ordbilder, t.ex. loggan M som i Mc DonaldsFonologiskt/alfabetiskt – ljudarOrtografiskt – ser hela ord eller läser del av ord och förstår vad det står Preläsande – pseudoläsande – låtsasläsa Under talspråksfasen, långt innan ditt barn kan läsa, leker ditt barn att hon läser. Begreppet preläsande syftar på förstadiet till riktig läsning. Logografiskt läsande – ordbilder och logotyper Redan vid tre års ålder är det möjligt att ditt barn känner igen sitt namn i text. Många förskolor sätter upp lappar med barnens namn och nyckelord inne i förskolerummet. Fonologiskt läsande – ljuda ihop bokstavsljud med varandrar När ditt barn har lärt sig att känna igen ett antal bokstäver och kan koppla ihop bokstäverna med rätt ljud är hon mogen att lära sig att läsa genom att ljuda, dvs. läsa fonologiskt. Fonologisk läsning är en komplicerad händelsekedja som kräver både förförståelse och minneskapacitet.
Att synliggöra förmågor i mitt Flippade Klassrum I mitt Flippade Klassrum arbetar jag utifrån Big 5. Vad innebär då dessa förmågor och hur synliggör jag förmågorna för eleverna? Här kommer du förhoppningsvis få svar på dessa frågor, samt lite praktiska tips på övningar som du kan göra i ditt klassrum för att synliggöra förmågorna i ditt klassrum. Begreppet Big 5 kommer från Göran Svanelids arbete kring vilka förmågor som är allra vanligast i skolans styrdokument. Göran Svanelid är universitetslektor och ingår i den grupp som tagit fram de nya nationella proven i SO för åk. 6 och 9. -Analysförmågan -Kommunikativa förmågan - Begreppsförmågan -Informationshanterings/procedurförmågan -Metakognitiva förmågan Göran Svanelid menar att om lärare i alla ämnen fokuserar på att utveckla dessa förmågor, givetvis utifrån varje ämnes specifika centrala innehåll, så kommer kursplanerna, styrdokumenten och Lgr11 levandegöras och förtydligas, både för lärare och för elever. På min klassrumsdörr har jag kopierat upp och satt upp planscher på förmågorna.
Samspelet - Hem och Skola - redskapet för kommunikation på föräldramöten Förbundet Hem och Skola lanserar ett diskussionsunderlag för föräldrar och lärare. ”Samspelet” är ett spel som innehåller olika påståenden om vad som är viktigt i samarbete mellan hemmen och skolan. Samspelet innehåller fyra uppsättningar med påståendekort som man tar ställning till i mindre grupper. - Är påståendet som finns på kortet viktigt, mindre viktigt eller inte alls viktigt för samarbetet mellan hemmet och skolan? ”Ett bra sätt att få igång en diskussion, ”Lockar mer tystlåtna föräldrar att delta i diskussionen” var kommentarer som fälldes i samband med testningen av Samspelet. Samspelet är ett konkret verktyg som förbättrar kommunikationen mellan hem och skola och lyfter fram de förväntningar man har på samarbetet. Här kan du skriva ut Samspelet: Serie med påståendekort En grupp på optimalt 4-5 personer diskuterar korten i "Grupp A". Grupp A, Grupp B, Grupp C, Grupp D. Kontrakt som kan fyllas i efter spelet
Skrivandets fem stadier : LärandeLek När ditt barn lär sig skriva går hon igenom fem olika skrivstadier: Pseudoskrivning– låtsasskrivningLogografisk skrivning – ordbilder och loggorFonologisk/alfabetisk skrivning – skriva genom att ljudaOrtografisk skrivningMorfologisk skrivning Pseudoskrivning – låtsasskrivning När ditt barn klottrar bokstavsliknande krumelurer på ett papper leker hon att hon skriver. Detta kallas för pseudoskrivning, dvs hon härmar och försöker efterlikna vuxna som skriver. I början ser ditt barn ingen skillnad på bilder och bokstavliknande krumelurer, men med övning utvecklas krumelurerna som blir mer och mer lika bokstäver. Logografisk skrivning – ordbilder och loggor Bland det första ditt barn lär sig att skriva är hennes eget namn. Det första som barn brukar vara starkt motiverade att skriva är en önskelista. Fonologisk/alfabetisk skrivning – skriva genom att ljuda Till en början är det vanligt att ditt barn bara uppfattar en bråkdel av alla ljud i ett ord, vilket oftast är de tydliga konsonanterna.
Lärandematriser; synliggör lärandet i handling Smarta tankar om starka känslor Solfrid Raknes hade jobbat som vuxenpsykolog i Norge i sex år när hon 2005 specialiserade sig inom barnpsykologi. Det första hon slogs av vad hur lite självhjälpslitteratur det fanns för barn. Hon var van vid att ge sina vuxna patienter skriftlig feedback eller tips på litteratur för att de på egen hand skulle kunna jobba vidare med sina utmaningar. Att på liknande sätt ge barn skriftliga råd var inte praxis bland hennes nya kollegor. År 2010 utkom Smarta tankar om starka känslor (på norska Psykologisk førstehjelp) i Norge – en låda med material att använda både i klass- och terapirummet. – Vi kallar det för ”skrin” i Norge. Grundprinciperna i KBTSmarta tankar om starka känslor innehåller en illustrerad handbok, en grön och en röd plastfigur samt ett block. 1) Tummen: vad var det som hände? 2) Pekfingret: känslor 3) Långfingret: röda tankar 4) Ringfingret: gröna tankar 5) Lillfingret: vad kan jag göra åt det? 6) Handflatan: vem kan hjälpa mig?
En värld i brand! Hjärnforskare vill att skolan tänker om Det viktigaste att ta till sig är att hjärnan är formbar.Torkel Klingberg. Kunskapen om hjärnan och lärandet exploderar just nu. Torkel Klingberg,professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, hoppas att en ny vetenskap ska utvecklas genom att smälta samman kunskap från neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi. De stora vinnarna skulle vara framtidens skolbarn. – Jag vill se en ökad förståelse för var individuella skillnader kommer ifrån, och hur olika problem hänger ihop: Hur arbetsminnet ser ut, mekanismer bakom läsförståelse, varför det kan vara svårt med matematik och vad dyslexi och dyskalkyli kan bero på. Genom det forskningsprojekt som Torkel Klingberg och kollegorna på Karolinska institutet bedriver i Nynäshamn sedan 2007 har han lärt sig mycket om svenska skolelevers utveckling. Torkel Klingberg skiljer ut fem teman som kan leda till en ny syn på barns utveckling och inlärning: 1. 2. 3. 4. 5. ”Formbarhet”. – Nej. – Ja.
Kaosteknik – bemötande av NPF För de flesta är solen varm och skön och ger energi. De har ett hyfsat bra pigment och klarar exponeringen i solen ganska bra. Det behövs en rejäl stund i mycket stark sol för att de skall bli brända. En del är väldigt känsliga mot solen. De skadliga strålarna gör dem snabbt brända. Men det märks oftast inte under vistelsen i solen. För dessa personer är det viktigt att använda sig av solskyddsfaktor. De skadliga strålarna för Mini heter sociala situationer, ljus, oförberedda händelser, dofter, människor i rörelse, synintryck, kollektiv information, risker, ansvar för saker och tider, normer, ovisshet, prestation, olika regler och förhållningssätt, tidspress, komplexa instruktioner och uppgifter samt ljud. Solskyddsfaktorn heter struktur, planering, kommunikation, tydlighet, flexibilitet, individuell information, individuella instruktioner, visuellt stöd, skriftlig information, hörlurar, utökad tid och enhetligt bemötande. Så beskriver Lina Melander sin dotters behov.