Risk för F? Utred orsaken och lös problemet tillsammans! Höstterminen går mot sitt slut, ännu ett läsår svischar förbi och det är dags att sammanfatta elevers prestationer och väga ihop allt man vet om hur förtrogna de är med allt det som har tränats och testats under terminen. Några elever får veta att de i princip är i hamn, några får veta att det saknas en del för att det ska kunna bli ett godkänt betyg, minst E, när det är dags att registrera betyget. En del elever har fått höra det förut och i värsta fall sitter de med flera gamla F och riskerar nu nya F. Vad gör man som lärare? Lärare har också en del strategier för att undvika det oundvikliga. Det som händer med elever som inte ägnar sig åt dåliga strategier är egentligen en sida av samma mynt som det som en del lärare hamnar i. Nyckelorden från styrdokumenten är “främja, förebygga, åtgärda”. Gå tillbaka till undervisningen. Kritiska situationer: Hur har det sett ut i undervisningen, finns här några ledtrådar som kan förklara varför en elev inte är i fas i studierna?
Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. Tips och idéer kommer från pedagoger som delat med sig under våra VIS-kurser (Verksamt i skolan). Du kan läsa alla tips genom att välja det område som du är intresserad av i menyn till höger. Kommer du på nya saker som du vill tipsa om finns möjlighet att göra detta. Vi förbehåller oss rätten att själva avgöra vilka tips som ska införas och när. Denna sida är under ständig utveckling och vi hoppas att det finns sådant som kan hjälpa elever att få en bättre skolvardag och att gå rakryggade genom hela skolan. Tipsen kommer från konkreta situationer där pedagoger använt dem.
Betyg, pysparagrafen, sammanvägningen av prestationer. Dags att sätta betyg och tänka igenom betygen för varje elev så att det blir rätt. Förhoppningsvis vet alla elever redan hur de ligger till och hur de bedöms så att betyget inte kommer som en överraskning. Här är min checklista för betygsättning så att jag vet att jag inte glömmer något: 1. Har alla elever fått möjlighet att visa kunskaper på olika sätt eller har jag missat någon? Om jag inser att en elev faktiskt inte har beretts tillfälle att visa kunskaper på fler än ett sätt behöver jag raskt ordna ett möte för att utvärdera elevens kunskaper på annat sätt. 2. 3. Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. 4. 5. Återstår bara att sätta igång!
It-stöd gör stor skillnad för elever - SPSM Vi befinner oss i en tid där lärandet håller på att förändras. Elever och lärare får i allt högre utsträckning tillgång till it i form av bärbara datorer, pekplattor och telefoner. Samtidigt har tillgången till internet förbättrats. Nya möjligheter att dela, samverka, utforska och kommunicera ökar elevernas möjligheter att möta de krav som ställs i ett framtida samhälle. Förra året fick Sveriges kommuner och landsting, SKL, uppdraget att etablera ett Nationellt forum för skolans digitalisering. ”Den svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Forumet har också beskrivit förväntade lägen, bland annat när det gäller likvärdighet: ”Alla elever och all personal i förskolan och skolan har god tillgång till personliga, digitala resurser och verktyg som möter individernas unika behov.” Den formuleringen kan få stor betydelse för enskilda elever. Här kan du läsa om några exempel där it gör skillnad: Berit Engberg, enhetschef
Elevhälsoarbete är allas ansvar En bok som betyder mycket för mig är Petri Partanens “Att utveckla elevhälsa”. Den ger mig stadga och en grund att stå på i mötet med alla som blir inblandade i elevärenden. För tyvärr är det oftast då min funktion efterfrågas: när det redan har gått snett. Det är inte så jag vill ha det men det är så min verklighet ser ut. Partanen menar att det inte finns någon skillnad mellan läroplansuppdraget och elevhälsouppdraget. Elevhälsouppdraget ägs gemensamt enligt skollag och läroplan. “Elevhälsa handlar om att samla på sig framgångshistorier som används systematiskt i ett kollegialt lärande för att utröna framgångsfaktorer. Enligt Partanen uppstår ofta en spänning mellan läroplansuppdraget och elevhälsouppdraget eftersom man “saknar en gemensam förståelse för uppdraget”. Missupfattningen kan lika ofta finnas inom elevhälsoteamets personal som känner ansvar för att vårda eleven och trycka på svårigheter och problem som måste lösas individuellt. Hur är elevens förmåga att koncentrera sig?
Studiepaket om undantagsbestämmelsen - SPSM Undantagsbestämmelsen är ständigt aktuell och frågorna är många. Vad innebär den? Vem beslutar att den ska tillämpas? Tillsammans med Skolverket har vi tagit fram ett studiepaket som omfattar fyra områden. Paketet är uppbyggt kring fyra filmer med tillhörande läsanvisningar och diskussion. Arbetet med studiepaketet kan, efter en inledande planering, med fördel genomföras under fyra tillfällen. Samtalen kommer troligen att bli bättre om du och dina kolleger tillsammans har fått reflektera över nuläget, en självskattning inför diskussionerna. Förslag till frågeställningar: Hur skapar ni en likvärdig undervisning för en elev med funktionsnedsättning? Sammanställ frågor och funderingar för att få en bild av vad som bör bli er skolas fokus i diskussionerna och kompetensutvecklingen.
Hur får man elever att ta emot stöd? Det är vanligt att personal inom skolan frågar mig hur de ska göra för att få elever att ta emot det stöd som erbjuds. På gymnasienivå är det inte ovanligt att timmar utanför lektionstid inte framstår som lockande för elever. Man kanske jobbar eller så vill man inte gå i skolan mer än vad som verkligen är nödvändigt. Frågebatteriet nedan är till för att ta reda på vad som verkligen ligger bakom tankar om att inte gå på stödtimmar, till exempel ”mattestuga”. Andemeningen i samtalet med eleven måste vara att hitta en lösning som funkar för både skolan och eleven genom att bygga tillit. Tryck gärna på att stödtimmen är till också för att se när eleven faktiskt kan något. När du har samlat ihop dina svar från eleven så kan det vara så att du inte vet vad du ska göra med all information. Jag/vi har märkt att du inte har kommit på de stöd timmar som vi ordnar och som vi tänker ska hjälpa oss (tryck på det gemensamma ansvaret) att nå målen.
Specialpedagogen en konservator eller generator? | AnnaBe – Specialpedagogen spekulerar I min roll som specialpedagog får och har jag olika uppdrag. Lite då och då efterfrågas jag i verksamheten, inte utifrån min specifika kompetens, utan för att jag är en extra person och för att den ordinarie undervisningen inte kan tillgodose elevens behov av stöd så som den är utformad eller för att läraren i stunden inte räcker till. Det kan i dessa fall handla om att ta hand om en elev som fått ett utbrott eller som inte kan sitta still eller att reda ut en konflikt mellan några elever. …specialpedagogerna vill genom handledning bidra med ett förändrat förhållningssätt, medan lärare hellre ser specialpedagogen som en extra aktör på den pedagogiska arenan d.v.s. en aktör som gör samma sak som läraren skulle ha gjort om det fanns tid till det” (2011, s. 21). I det här blogginlägget fortsätter jag resonemanget kring specialpedagogik som jag senast och nyligen skrev om här. Historiskt sett är specialpedagogiken en särskiljande pedagogik. Är du nyfiken på att veta mer? /AnnaBe
Systematiskt elevhälsoarbete | AnnaBe – Specialpedagogen spekulerar Skolinspektionens senaste granskning av elevhälsans arbete visar att skolors förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete inte har kommit så långt som vore önskvärt. Skolornas förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete omfattas sällan av en strategi och ett systematiskt utvecklingsarbete som inbegriper uppföljning, analys, planering och genomförande. Oftast initieras och genomförs arbetet av lärare utan elevhälsans medverkan. Arbetet omfattar sällan psykologiska insatser och motsvarar därmed inte elevernas behov. Citatet belyser hur samverkan mellan lärare och elevhälsa sker i alltför liten utsträckning, att hela elevhälsans kompetens inte tas tillvara eller ens finns tillgänglig och att elevhälsoarbetet inte systematiseras som en del av skolans systematiska kvalitetsarbete i stort. I tidigare blogginlägg har jag kort skrivit om elevhälsoarbetet på skolan där jag arbetar. Kvalitetsarbete i praktiken, Skolverket (2015) Var är vi? Terminsutvärdering Hälsosamtal Vart ska vi? /AnnaBe
Mattelekar i förskolan