Kan du skillnaden på de och dem? Nyheter Efter att ha sett det här klippet kan du. De såg dem eller dem såg de? Brukar du också trilla dit och skriva fel lite för ofta när det kommer till de och dem? LÄS MER: Folkpartiet vill satsa på stavning efter eget stavningshaveriDet här klippet, av universitetslektorn Maia Andréasson vid Göteborgs universitet, från augusti i fjol förklarar så pedagogiskt att ingen inte kan förstå. Och här är delar av redaktionens bästa tips: 1. Vi = två bokstäver = De Oss = tre bokstäver = Dem 2. "Känner du jag?" "Känner du mig?" 3. Exempel: De sprang ikapp katten – Hon sprang ikapp katten. Exempel: Skurken letade efter dem – Skurken letade efter henne. App lär dig skillnaden Som om varken tipsen eller videon vore nog så finns det även en app som lär dig skilja på de och dem. LÄS MER: Var och vart – kan du skillnaden?
Grammatisk måltext Partikelverb väcker språkpoliserna Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam har skrivit engagerat och upplysande om partikelverb i populärgrammatiken "Grejen med verb". Kapitlet om partikelverb inleds: "Mina elever på sfi tycker att partikelverb är ett vansinnigt påhitt, omöjligt att förstå sig på." Ja, när allt hänger på partikeln, och på betoningen, kan det som var ett enkelt verb förvandlas till en härva av betydelser. Som hålla: hålla av, hålla efter, hålla igen, hålla ihop, hålla inne, hålla kvar, hålla med, hålla på, hålla samman, hålla till, hålla uppe. Partikelverben har fått extra omsorg i den senaste upplagan av SAOL. I tidigare upplagor förtecknades bara partikelverb i sammansatt form (inbetala). I SAOL 14, som kom förra året, hittar man betala in och också betala av samt betala ut under betala. I språkbruket finns också partikelverb som väcker språklig irritation. Mitt senaste fynd är döda av. Ingrid H Fredriksson är språkvårdare på HD och Sydsvenskan.
Grammatik i Svenska 2 | Lejonet och räven Under våren genomförde jag ett grammatikmoment med min N-tvåa som jag tycker föll väldigt väl ut. Så här gjorde jag: Målbild Jag började med att försöka konkretisera för mig själv vad det är eleverna ska kunna göra, utifrån det som står i det centrala innehållet och kunskapskraven, och hur de ska kunna visa att de kan göra detta. Jag tänkte på de resonemang som förs i lärarmaterialet till NP i Svenska 3, där vad som menas med ett rikt och varierat språk diskuteras. Kanske kunde man använda den texten som målbild: att eleverna skulle förstå vad som där sades? Hur skulle eleverna kunna visa sina kunskaper på området? – utgående från en egen text. Slutresultatet hittar du här. Tidsåtgång Jag genomförde det här momentet i maj, och det var kaos. Lektionsserie Lektion 1 Så här sammanfattade en av eleverna på vår klassblogg den första lektionen: ”I tisdags så jobbade vi med Grammatik! Lektion 2 ”Korsordet” jag använde var ett sk ”skärmkorsord”, något man enkelt tillverkar själv via webben. Lektion 3
Grammatik med språklaboration i Svenska 2 (Uppdaterat 2018-04-05) Första gången jag hade detta moment gjorde jag på ett liknande sätt med presentationer, filmer och övningar om ordklasser, nominalfraser och satslära samt en avslutande språklaboration, där eleverna fick undersöka en egen text med hjälp av sina nyvunna kunskaper. Detta beskrev jag i inlägget Grammatiklaboration - svårt, men upplysande. Där länkar jag också till inläggen av Katarina Lycken Rüter och Charlotta Aspelin, vilkas upplägg jag har inspirerats av och anpassat vidare. Då fann jag att laborationen var både lärorik för eleverna och en tydlig examinationsuppgift, men att de hade behövt befästa sina begrepp bättre, för att kunna använda dem i sina analyser. Syftet med ett prov är dels att få ett större bedömningsunderlag, dels att höja motivationen att lära in de grammatiska begreppen. Jag har tagit bort en hel del detaljer om ordklasser och satsdelar samt satsschemat. vecka 2 Snabbtest om ordklasser. Bygger jag ut mina nominalfraser?
En grammatiklektion i Svenska 2 – Strategier för lärande I förmiddags var det dags för mig att köra igång en av mina Svenska 2-kurser som jag undervisar detta läsår och vi har inlett kursen med grammatik. Just grammatikdelen är en del av kursen som jag reviderar och omarbetar extra mycket från år till år, hela tiden med syftet att allt mer försöka knyta samman grammatikundervisningen med undervisningen i (vetenskapligt) skrivande. I år fortsätter jag att undervisa de klasser som jag hade i Svenska 1 föregående läsår och jag har därmed koll på flera av de utmaningar och styrkor som gruppen och individerna har. Något som många kämpade med i Svenska 1 var att utveckla just skrivandet, och då framförallt att skriva mindre talspråkligt och ordrikt och mer formellt och koncist. Grammatiklektion 1 På första Svenska 2-lektionen i morse introducerade jag först kursen och vilket innehåll vi ska arbeta med och vad vi ska lära oss mer om. Efter en stund stannade vi övningen och grupperna fick berätta lite kort om hur de hade resonerat. Trevlig helg!
Grammatik i Svenska 2 | Lejonet och räven Under våren genomförde jag ett grammatikmoment med min N-tvåa som jag tycker föll väldigt väl ut. Så här gjorde jag: Målbild Jag började med att försöka konkretisera för mig själv vad det är eleverna ska kunna göra, utifrån det som står i det centrala innehållet och kunskapskraven, och hur de ska kunna visa att de kan göra detta. Jag tänkte på de resonemang som förs i lärarmaterialet till NP i Svenska 3, där vad som menas med ett rikt och varierat språk diskuteras. Kanske kunde man använda den texten som målbild: att eleverna skulle förstå vad som där sades? Hur skulle eleverna kunna visa sina kunskaper på området? – utgående från en egen text. Slutresultatet hittar du här. Tidsåtgång Jag genomförde det här momentet i maj, och det var kaos. Lektionsserie Lektion 1 Så här sammanfattade en av eleverna på vår klassblogg den första lektionen: ”I tisdags så jobbade vi med Grammatik! Lektion 2 ”Korsordet” jag använde var ett sk ”skärmkorsord”, något man enkelt tillverkar själv via webben. Lektion 3
Hur många ”så” har du mött? | SpråkLitt Ordet ”så” är ett av dessa småord som lärare ofta stryker i elevtexter eller studenttexter, kanske med en kommentar om att ordet är talspråkligt eller överflödigt i sammanhanget. Ofta stämmer det att ordet inte behövs, men det är sannerligen inte alltid sant. Det finns helt enkelt i vårt språk gott om ”så” med olika betydelser och funktioner. Utan tvivel är ”så” överflödigt i ett exempel som det följande: När jag hade gått ut så började det genast regna. I exemplet med bisats ovan (”när jag hade gått ut”) kan den som vill markera bisatsens slut med ett kommatecken. Hur ska då ”så pass” analyseras? Grundbetydelsen hos adverbet ”så” är att beteckna grad eller sätt. Men flexibiliteten hos ”så” slutar inte där. Finns det andra möjligheter än adjunktionellt ”så” och adverbiellt ”så”? Som konjunktion anger ”så” följd (eller slutsats): Kalle var sjuk, så han stannade hemma. I vardagligt tal använder vi ibland ”så” som subjunktion: Han spelade fiol så föräldrarna fick tårar i ögonen. Så!