Konkret lektionsstruktur sparar tid och inkluderar När jag nu stuckit ut hakan och menat att vi har mycket tid och lite hinder för utveckling är det kanske på sin plats att var lite mer konkret också och inte bara gnälla över långsam utveckling! Det som har räddat mig tidsmässigt är att ha en tydlig struktur för innehållet i en lektion (engelska). Det gör att jag vet precis vad lektionen ska innehålla i stort när jag ska tänka igenom lektionen. Ska tilläggas att vi på vår skola har lektioner som är 3 timmar långa men har man kortare pass är det bara att dela upp strukturen i två delar. Ritualer: veckans ord och idiom, nyheter eller annan hörförståelse, kommunikationslek (rollspel eller historieberättande utifrån bilder eller återberätta tecknad film – Mordillo på Youtube är kul!). Eftersom strukturen ser ut så här är eleverna inkörda på den och det går inte åt någon spilltid för övergångar mellan aktiviteter. Detta tips är ett exempel på hur det kan se ut för att variera innehållet i en lektion i syfte att inkludera mera.
Lektion: Vilket djur talar jag om? Denna lektion bidrar till elevernas förmåga att lyssna, fundera, tänka och argumentera, analysera och fundera över fakta de hör eller tar del av. Lgr 11 berättar att skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Samtidigt som eleverna ska få denna möjlighet ska undervisningen vara saklig och allsidig. Det betyder att vi måste utbilda för möjligheten att i stort och i smått tycka, tänka, belägga och uttrycka hur vi tänker och samt att skaffa argument för varför vi säger som vi gör. Gör så här: Förbered med att välja en text. Förbered dig genom att ta bort det texten beskriver: Här är den text jag kommer att göra med mina elever. Alltid, alltid en tydlig koppling till Lgr 11. Undervisningen brukar utvecklas till att bli mycket språkrik. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende att pröva egna idéer och lösa problem. Undervisningen ska vara balanserad och varierad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Skriv ut!
Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: – Skolverket Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning. Välstrukturerade lektioner med tydlig inledning, undervisningdel och avslutning kan både bidra till trygghet, studiero och ett gott undervisningsklimat samtidigt som det möjliggör för dig som pedagog att vara flexibel och fokusera på innehåll och lärande. Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Markus Anhages fyrablocksmodell Elevaktiv helklassundervisning Elevpassiv helklassundervisning The Big Five
Hur hinner du? Något om att börja en lektion! -Jag börjar varje lektion med högläsning, berättar jag. - Va, varje lektion? Hur hinner du det? Skolan är en plats för innehåll. Eleverna får vänta på lektionsstarterna. I en av mina klasser kom lektionerna igång inom två minuter angiven tid. Så här kunde jag läsa: ”En gammal tant gick förbi, och plötsligt sprack hennes påse. Ur: Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn? Självklart väcker texter frågor. Vad är en bra lektion? Ett vanligt och djupt rotad sätt att se på undervisning är att den som vet något ska berätta och visa för den som ska lära sig. Undervisning betraktas då som något som ska överföras till andra. Forskning visar dock att elevers skolframgång avgörs av i vilken mån lärarna lyckas försätta sig i elevens position. På så sätt kan pedagogerna utforma undervisningen så att den bygger på de attityder, färdigheter, kunskaper, intressen och behov som just de aktuella eleverna har. Elever kommer till klassrummet med föreställningar om hur världen fungerar. Variation av arbetsformerForskning har visat att en variation av arbetsformer är fördelaktigt för elevers måluppfyllelse och engagemang i sitt eget lärande. Undervisning kan också ske genom utomhusaktiviteter utanför klassrummet. Kamrater kan hjälpa varandra"Peer learning" är ett område som uppmärksammats i internationell forskning för att förbättra elevers lärande i klassrummet.
Feta öppna frågor Feta frågor är öppna frågor. De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, kommunicera och lära. Öppna frågor hjälper också läraren att ge ordet till eleven och därmed sänka sitt eget talutrymme: Hur gör man en hög med vatten? ÖPPNA lärande frågor att ställa vid läsundervisning: Förhållningssättet är tillåtande, varsamt nyfiket, sonderande, undersökande, vägledande och medvetenhetsutvecklande: Vilket ord är det längsta? Då eleven kan läsa ord som du som lärare förvånas över kan läraren ställa dessa frågor. Frågorna har till uppgift att medvetandegöra eleven och faktiskt också läraren: Hur gör du för att lösa läsningen av vissa ord Du lyckades att utläsa – brandbilsslang… Hur gjorde du? Att bygga upp en lektion Att bygga upp en lektion handlar för mig om att inkludera innehållet för lektionerna med elevernas aktioner (tänkande och görande) och utvärdera och summera det som ägt rum, såväl inne i elevernas huvuden som utanför på pappret och i samtalet. Det betyder att jag måste bygga upp lektionen så att den kan innehålla allt detta, möjliggöra för lärandet i lektionen. Jag tänker så här: Inledande av lektionen, ingressen, kan vara ett tydligt anslag från lärarens sida, förberedd med en text, ett fotografi, en mötesplats för det som lektionen ska handla om.Elevernas tankar och reflektioner kring det fokus läraren harLärarens modell av det arbete som knyts till detta fokus. Det slutliga arbetet jag gör som lärare – jag går igenom undervisningen i efterhand.
LEKTION om Begreppen, orden, ordförrådet: Att introducera boken, lektionen, ämnet, skolspråket Så här kan man introducera en bok, ett ämne, en lektion, orden och kreativiteten. Ja, så här gör jag. Låt oss säga att det är en bok jag vill läsa ur, ett stycke jag vill undervisa ur. Innan jag gör något med eleverna har jag själv läst igenom boken, provläst den högt för att se att jag fungerar ihop med texten och kan läsa den ledigt, jag prövar språket och jag ser vilka infallsvinklar jag kan ge boken och vilka frågor jag kan ställa och vilka jag kan skapa. Innan jag överhuvudtaget visar boken skriver jag upp några ord på tavlan. parken solen krukväxten hunden Dessa ord ska eleverna få smaka på, sätta in i meningar. – Sätt in ett ord i en mening? Solen skiner på mig.Krukväxten är en kaktus.Krukväxten behöver vatten.Hunden morrar när hunden ser en annan hund.OBSERVERA att varje elev ska få säga en mening, det tar inte många minuter i anspråk och därmed skapas variation och ordet finns med i olika sammanhang. – Sätt in två ord i en mening – Sätt in tre ord i en mening
Lektion a la Körling: Tre begrepp och en fras Detta är en mycket enkel lektion; det enklaste sättet att sätta begrepp i omlopp bland eleverna och ge dem litteratur och skolspråk i fraser, lånade av litteratur och faktatexter. Jag började undervisa så här för många, många år sedan. Länka denna lektionstanke med detta blogginlägg. Jag kallade lektionen: Låt mig berätta hur man gör och hur man kan tänka. Ur ett kort stycke i boken hämtar jag tre begrepp: katalysatormarkvattenegenskaper Då jag startar min lektion i kemi kan dessa ord stå på tavlan. eleverna får se demeleverna kommer att få läsa demeleverna får tala om demeleverna får berätta vad de vet om demeleverna kan förklara och eleverna kan fråga om dem Det betyder för läraren att: En fras att använda och låta varje elev uttrycka kan vara: ”Surt markvatten löser också upp metallföreningar som finns naturligt bundna i marken.” Den frasen ska alla läsa ut, med lärarens hjälp och unisont. Låt oss titta på samma lektion utifrån Engelska: boringstomachcabbage Begrepp jag lyfter fram är:
Skolans regler: enklare kan det inte bli! Jag har grubblat länge på hur vi kan ta fram skolregler eller trivselregler som kan vara generella. Det enkla värker fram och så här ser det ut nu. Det har tagit lång tid, alldeles för lång tid innan dessa skolans regler blev klara Jag tänker så här: Om vi har dessa ord på en tröja så bär vi hela värdegrunden med oss. Det betyder: Jag ska ta hand om mig i mötet med dig, vi ihop ska ta hand om varandra och där vi är blir platsen vi ska ta hand om varandra på. Ta hand om mig – betyder just att ta hand om mig. Ta hand om dig – när jag är i närheten av dig är vi två ihop och tar hand om varandra Ta hand om oss – nu är vi två eller tre eller fyra tillsammans och då ska vi kunna verka ihop. Ta hand om den här platsen – här är platsen där jag är ensam, eller där du står och vill vara, eller där vi alla är ihop och den har vi ansvar för precis här och nu. Det betyder att förflyttningarna som görs skapar nya platser och nya möten. Det kan också betyda att skolkoderna blir verkliga. magisterB