Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Självövervaknings-frågorna används för att göra ett clunk till ett click. Hur undervisar jag/du/vi i självövervakning och självkorrigering? Cliff-hanger skrev Angelika.
Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie Att jag gillar läsning och att arbeta med skönlitteratur tror jag de flesta känner till. Sedan senhösten har jag funderat över ett upplägg där mina ettor på gymnasiet skulle få läsa och arbeta med litteratur i mindre grupper. När jag ramlade över Novellixs noveller föll allt på plats. Genom deras noveller skulle alla elever få läsa en "bok". Jag avsatte en del tid under jullovet för läsning av Novellix noveller och jag pratade med skolans duktiga bibliotekarie Marit Hammarland. När vi kom tillbaka till skolan i januari hade jag hittat sex noveller som jag ville testa bland mina elever. - Heder av Jens Lapidus - Början av Gun-Britt Sundström - Shuno av Dogge Doggelito - Farväl mitt kvinnofängelse av Karolina Ramqvist - Så som du hade berättat för mig... av Jonas Hassen Khemiri - Speciella omständigheter av John Ayvide Lindqvist Novellerna köptes in och jag och Marit började spåna på ett upplägg utifrån Aidan Chambers modell för boksamtal. 1. Vad skrev då eleverna på sina lappar?
Tidiga insatser viktiga mot läs- och skrivsvårigheter Kartläggningen ska sedan ligga till grund för implementering av en framgångsrik läs- och skrivundervisning. Detta kräver lärare som har goda kunskaper om läs- och skrivutveckling och specialpedagogik. I avhandlingen ”Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande” studerar Catharina Tjernberg skriftspråksaktiviteter i årskurs 1-5. Tjernberg disputerade 2013 vid Stockholms universitet och arbetar idag som lektor i läs- och skrivutveckling i Enköpings kommun. Det centrala forskningsproblemet är förståelsen av språkutvecklande arbete med elever som riskerar att få svårigheter i sin läs- och skrivutveckling samt de kompetenser som krävs för att bedriva sådan undervisning. I studien kommer sex lärare, två speciallärare, två rektorer, en logoped och en dramapedagog till tals. Stimulerande lärandemiljö minskar risker Flera av de elever som omnämns i avhandlingen har fått diagnosen dyslexi. Ett viktigt område i sammanhanget förefaller vara lärarens yrkesskicklighet. Fordrar kompetenta lärare
Lektionsplanering - lässtrategier En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg. Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Så här gör vi; Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. När det sedan är dags att arbeta mer grundligt med en strategi i taget har vi valt att starta med Spågumman. Vi har valt att introducera "Spågumman" med hjälp av en fantasybok och även på en faktatext. Nu är det inte långt kvar!
Självständigt läsande föds ur högläsning Anne-Marie Körling minns dofterna och ljuden från när hon var liten och satt i sin morfars knä och han läste högt ur ”Gullivers resor” av Jonathan Swift. Det enda ordet hon minns att han uttalade var ”lilleputt”. – Jag tyckte det var ett jättespännande ord som jag funderade mycket över. Anne-Marie menar att högläsningen lägger en grund för att barnet senare göra sig hemmastatt i litteraturens värld. – Om du läser för barn och senare ger dem en bok, så märker du att de öppnar den rätt. När hon började arbeta som grundskollärare för tjugo år sedan, tyckte hon sig verkligen märka vilka som hade blivit lästa för hemma. Därför menar hon att det är viktigt att den som läser håller sig till det som står i boken och inte omvandlar allt till sitt eget talspråk. – Högläsning är något annat än talspråket eftersom det är en skriven text som läses upp. ”Berätta vad det står här”, kunde hennes elever säga. – Om jag läser något som min son tycker är kul kanske han skrattar till.
Bokslukarsällskapet LYSSNA IKAPPVarje program har också en egen sida. Där kan du lyssna på programmet, läsa mer om boken eller författaren och få tips på liknande böcker. Bokslukarsällskapets första program, Liksom helt magiskt: Bokslukarsällskapets andra program, Silverpojken: Bokslukarsällskapets tredje program, Imorgon är allt som vanligt: Bokslukarsällskapets fjärde program, Astrid Baros genialiska plan: Bokslukarsällskapets femte program, Syskonen Tilly - Bibliotekskuppen: Bokslukarsällskapets sjätte program, Två städer:
Satsar tidigt – Man får skriva mycket, säger hon och tillägger att hon just nu skriver en berättelse hemma i vilken det har regnat i många dagar. – Det där känner jag igen! utbrister Karin Jaresved Andersson. Det är väl Noaks ark! Skrivstunden är kort. Efter alfabetsramsan dikterar specialpedagogen ord som eleven skriver: bru-kar, fri-syr, tri-vas. När Alexandra har skrivit ett dussintal ord får hon välja ett ordspel på surfplattan, och sedan, efter knappt tio minuter, är tiden slut. – Jag tror på korta, intensiva stunder. Man kan se det som injektioner, som en skjuts i lärandet. – Det finns inget att vänta på. Karin Jaresved Andersson tror inte heller på argumentet att ”låta barnet mogna” eller att det skulle vara stigmatiserande att ”peka ut” ett barn för tidigt. – Eleverna ser det inte som att det är synd om dem som får gå till mig. Flogstaskolan är en liten F-3-skola med 175 elever. – Arbetet med elever i behov av särskilt stöd är det svåraste uppdrag du kan ha. – Det vi ser är inte sanningen.
akademiläsarnas litteraturblogg | ”Att läsa utan att reflektera är som att äta utan matsmältning.” Edmund Burke Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller. När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Bilden formas om till elektriska impulser som skickas vidare i ett nätverk av nervceller i olika delar av hjärnan. Med hjälp av modern bildteknik har forskare visat att aktiviteten i ordformsområdet ökar när vi tittar på ord eller bokstavskombinationer. Alfabetet har bara några årtusenden bakom sig, ändå finns alltså ett område i hjärnan som är särskilt anpassat för läsning. Han är en av flera neuroforskare som visar att när hjärnan ställs inför en helt ny kognitiv funktion – som att läsa – återanvänder den nätverk av hjärnceller som har haft andra uppgifter. – Hjärnan omformas troligen på samma sätt när vi lär oss matematik eller att spela ett nytt instrument.
Läsfärdigheter igår & idag Vårt samhälle blir allt mer skriftspråksberoende och ställer höga krav på att medborgarna är läs- och skrivkunniga. Förr var bristande läs- och skrivfärdigheter inte något avgörande handikapp, men idag blir det alltmer svårare att delta i arbets- och annat samhällsliv om man inte har avancerade sådana färdigheter. Vi har diskuterat läsning med Roger Säljö, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. I takt med att samhällslivet och våra arbeten förändrats, har kraven och förväntningarna på medborgarnas kunskaper och färdigheter ändrat karaktär. Många arbeten är betydligt mer abstrakta än vad fallet var för bara några decennier sedan. - Det vi pratar om i vår vardag på arbetsplatsen men även på fritiden, är sådant vi läst. Inom forskningen om grundläggande läsinlärning finns av tradition två forskningsperspektiv. - Literacy, handlar om mycket mer än att knäcka koden. Mer information om projektet hittar du på www.vr.se Läsmiljöerna har förändrats för många.