11 Alternatives to "Round Robin" (and "Popcorn") Reading Round Robin Reading (RRR) has been a classroom staple for over 200 years and an activity that over half of K-8 teachers report using in one of its many forms, such as Popcorn Reading. RRR's popularity endures, despite overwhelming criticism that the practice is ineffective for its stated purpose: enhancing fluency, word decoding, and comprehension. Cecile Somme echoes that perspective in Popcorn Reading: The Need to Encourage Reflective Practice: "Popcorn reading is one of the sure-fire ways to get kids who are already hesitant about reading to really hate reading." Facts About Round Robin Reading In RRR, students read orally from a common text, one child after another, while the rest of the class follows along in their copies of the text. Popcorn Reading: A student reads orally for a time, and then calls out "popcorn" before selecting another student in class to read. Why all the harshitude? Stigmatizes poor readers. 11 Better Approaches 1. 2. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.
Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Självövervaknings-frågorna används för att göra ett clunk till ett click. Hur undervisar jag/du/vi i självövervakning och självkorrigering? Cliff-hanger skrev Angelika.
Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie Att jag gillar läsning och att arbeta med skönlitteratur tror jag de flesta känner till. Sedan senhösten har jag funderat över ett upplägg där mina ettor på gymnasiet skulle få läsa och arbeta med litteratur i mindre grupper. När jag ramlade över Novellixs noveller föll allt på plats. Genom deras noveller skulle alla elever få läsa en "bok". Jag avsatte en del tid under jullovet för läsning av Novellix noveller och jag pratade med skolans duktiga bibliotekarie Marit Hammarland. När vi kom tillbaka till skolan i januari hade jag hittat sex noveller som jag ville testa bland mina elever. - Heder av Jens Lapidus - Början av Gun-Britt Sundström - Shuno av Dogge Doggelito - Farväl mitt kvinnofängelse av Karolina Ramqvist - Så som du hade berättat för mig... av Jonas Hassen Khemiri - Speciella omständigheter av John Ayvide Lindqvist Novellerna köptes in och jag och Marit började spåna på ett upplägg utifrån Aidan Chambers modell för boksamtal. 1. Vad skrev då eleverna på sina lappar?
Aktiva eleverna under högläsning Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning. Dessa diskussioner har lämnat en bitter eftersmak: Om det alltid är så att vi ”tappar” några elever vid högläsningstillfällena innebär det ju att ganska mycket undervisningstid är bortkastad för dessa elevers del. Någonting behövde göras och som så ofta när något behöver göras vänder jag mig till BFL och det tänkande som genomsyrar dess nyckelstrategier. Jag ville skapa en mekanism som aktiverade alla elever under högläsningen och kom att tänka på mini-whiteboards. Den första uppgiften introducerade jag innan jag började läsa. Uppgift två bestod i att sätta sig själv i huvudpersonens situation och göra det svåra val som hon ställdes inför. Den tredje uppgiften var en typisk ”mellan raderna”-fråga. Att diskutera 1.
Tidiga insatser viktiga mot läs- och skrivsvårigheter Kartläggningen ska sedan ligga till grund för implementering av en framgångsrik läs- och skrivundervisning. Detta kräver lärare som har goda kunskaper om läs- och skrivutveckling och specialpedagogik. I avhandlingen ”Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande” studerar Catharina Tjernberg skriftspråksaktiviteter i årskurs 1-5. Tjernberg disputerade 2013 vid Stockholms universitet och arbetar idag som lektor i läs- och skrivutveckling i Enköpings kommun. Det centrala forskningsproblemet är förståelsen av språkutvecklande arbete med elever som riskerar att få svårigheter i sin läs- och skrivutveckling samt de kompetenser som krävs för att bedriva sådan undervisning. I studien kommer sex lärare, två speciallärare, två rektorer, en logoped och en dramapedagog till tals. Stimulerande lärandemiljö minskar risker Flera av de elever som omnämns i avhandlingen har fått diagnosen dyslexi. Ett viktigt område i sammanhanget förefaller vara lärarens yrkesskicklighet. Fordrar kompetenta lärare
Lektionsplanering - lässtrategier En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg. Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Så här gör vi; Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. När det sedan är dags att arbeta mer grundligt med en strategi i taget har vi valt att starta med Spågumman. Vi har valt att introducera "Spågumman" med hjälp av en fantasybok och även på en faktatext. Nu är det inte långt kvar!
Skapa, omskapa, återskapa – Critical Literacy med Karin Jönsson I går måndag (15/12) föreläste Karin Jönsson, lektor från Malmö högskola, som en del i vår forskarstödda seminarieserie. Vad är då critical literacy? Jag börjar där Karin slutade, dvs. med ett citat om vad literacy är. ”Literacy är framför allt något människor gör; det är en handling, som äger rum i en rymd mellan tanke och text. Fokus ligger på literacy som en social handling. ”… vad elever lär sig läsa och skriva om, vad de gör med det skrivna och det lästa och vad skrivningen och läsningen gör med dem och deras värld” (Vasquez utgår från Comber & Kamler 1997). Själv fastnar jag för tanken om att läsning gör något med läsaren. Sammanfattningsvis handlade Karins föreläsning om funktionellt användande av läsande och skrivande, meningsskapande utifrån texter våra elever möter och en kritisk utforskning av dessa texter. Vi filmade föreläsningen och jag hoppas att Hasse och Magnus blir klara med den under dagen.
Självständigt läsande föds ur högläsning Anne-Marie Körling minns dofterna och ljuden från när hon var liten och satt i sin morfars knä och han läste högt ur ”Gullivers resor” av Jonathan Swift. Det enda ordet hon minns att han uttalade var ”lilleputt”. – Jag tyckte det var ett jättespännande ord som jag funderade mycket över. Anne-Marie menar att högläsningen lägger en grund för att barnet senare göra sig hemmastatt i litteraturens värld. – Om du läser för barn och senare ger dem en bok, så märker du att de öppnar den rätt. När hon började arbeta som grundskollärare för tjugo år sedan, tyckte hon sig verkligen märka vilka som hade blivit lästa för hemma. Därför menar hon att det är viktigt att den som läser håller sig till det som står i boken och inte omvandlar allt till sitt eget talspråk. – Högläsning är något annat än talspråket eftersom det är en skriven text som läses upp. ”Berätta vad det står här”, kunde hennes elever säga. – Om jag läser något som min son tycker är kul kanske han skrattar till.
Bokslukarsällskapet LYSSNA IKAPPVarje program har också en egen sida. Där kan du lyssna på programmet, läsa mer om boken eller författaren och få tips på liknande böcker. Bokslukarsällskapets första program, Liksom helt magiskt: Bokslukarsällskapets andra program, Silverpojken: Bokslukarsällskapets tredje program, Imorgon är allt som vanligt: Bokslukarsällskapets fjärde program, Astrid Baros genialiska plan: Bokslukarsällskapets femte program, Syskonen Tilly - Bibliotekskuppen: Bokslukarsällskapets sjätte program, Två städer:
4. Läsprocessen – hur går den till egentligen? Lyssna! | Bäst i text Läseboken/Skrivboken Alla talar om läsprocessen, men hur går den till egentligen? Forskarna brukar illustrera den så här: Bågarna kallas för saccader och strecken för fixeringar – det är då hjärnan läser. Du kan höra hur lång en fixering är och vad hjärnan hinner göra under dessa 0,25 sekunder, genom att klicka här (dra upp ljudet innan videon börjar). Och om du vill veta ännu mer om den komplicerade och lättstörda processen - så fortsätter du att läsa texten. Du kan läsa sex-åtta bokstäver i en fixering Du kan läsa sex-åtta bokstäver – eller två-tre ord – i en fixering. Hjärnan kan inte läsa under saccaden Hjärnan kan inte läsa under den korta saccaden; den registreras som oskärpa. När du läser snabbare stimuleras hjärnan Läshastighet är en avgörande faktor, när den sätts i relation till förståelse, enligt forskarna. koncentrationfokuseringmotivationläsförståelse Man kan säga att när en person läser fort, är det som om en rad snabbtåg kontinuerligt far in i hjärnan. Långsam läsning gör dig okoncentrerad