Att ge eleverna förutsättningar att lyckas Jag vill att mina elever ska få lyckas. Jag tror att man kan komma långt genom att arbeta i process och genom att ge tydliga exempel och mallar. När eleverna vet vad som förväntas av dem blir det också lättare för dem att prestera och lyckas. Under föregående termin läste jag en hel del inlägg och presentationer av Hanna Stehagen. Hon förespråkar något hon kallar skrivmallar och med hennes idéer som en inspirationskälla började jag ge mig an ett arbetsområde om texttyper i svenska. Tillsammans med eleverna gick jag igenom en artikels uppbyggnad. Nästa steg var att titta på artiklarnas innehåll. Vi diskuterade frågeorden i helklass och därefter fick eleverna sin egen skrivuppgift. Nu var det dags att börja skriva. När eleverna började bli klara med sina texter fick de titta på dem utifrån de krav som finns på en nyhetsartikel (disposition, innehåll och språk). Efter korrigeringar kom sista steget...att göra en självbedömning. Slutresultatet då?
Where Children Sleep photographs from around the world Photographer James Mollison travelled around the world to capture children's bedrooms The project, Where Children Sleep is set to highlight children's rights across the globeChildren, and their bedrooms, come from all over the world, from China to the U.S. to Brazil By Sara Malm Published: 10:30 GMT, 3 April 2014 | Updated: 14:43 GMT, 3 April 2014 The difference between east and west, rich and poor becomes stark when looking at how our children sleep at night. Where Children Sleep, a project by photographer James Mollison, is set to highlight children’s rights by contrasting the different living situations for young people across the globe. We meet nine-year-old Dong from China who sleeps underneath a poster of Chairman Mao with his parents and sister; Roathy, eight, from Cambodia who lives on a rubbish tip; Kaya, four, from Tokyo, whose mother makes her at least three new dresses a month; and Indira from Nepal who has worked in the local granite quarry since the age of three.
Grammatikövningar för skolan | Grammatikdagen Här kan du som är svensklärare eller annan språklärare kan ladda ner grammatikövningar att göra med dina elever på Grammatikdagen. De flesta av övningarna kan anpassas till både äldre och yngre elever. (Pst. Du kan förstås göra övningarna även om du inte är lärare eller går i skolan. Grammatik är lika kul för alla och du ska inte behöva vara utan!) Har du egna grammatikövningar som du vill dela med dig av? Våra första övningar är ursprungligen publicerade i Fyrans svenskbok och Femmans svenskbok utgivna på Gleerups förlag, författare Lena Alvåker och Ann Boglind samt Svenskboken åk 9, Gleerups förlag, författare Ann Boglind och Bengt Brodow.
Att introducera en texttyp med hjälp av lässtrategier. | Strategier för lärande Idag hade jag en lektion i Svenska 2 med min samhällstvåa där vi hade de sista fyrtio minuterna på slutet till att komma igång med vårt nästa område, nämligen att skriva debattartikel. Eleverna hade tidigare på lektionen lyssnat på varandras utredande tal så jag ville göra något kreativt där de fick engagera sig och samtidigt använda och fördjupa sina lässtrategier. Upplägget blev väldigt lyckat så jag delar med mig av det i detta inlägg! Jag nämnde inte för klassen att vi skulle fördjupa oss i debattartikeln som genre utan skrev ut och delade ut (ja, ibland är det skönt med papper trots att vi är en 1-1-skola) debattartikeln ”Hjälp unga att hantera sina uppkopplade liv” och la på deras bänkar under rasten. De skulle alltså i paren, på fem minuter, försöka bestämma texttyp och enas om tre anledningar till varför de ville kategorisera texten på detta vis. Nu kunde vi gå vidare till del två, som handlade om att de skulle komma på tre anledningar till varför detta är en debattartikel. Åsa
Speed Chatting – pratigt, roligt och lärorikt. | Hanna Fjeld Nu tänker jag bjuda på ett lektionsupplägg som eleverna gillar och som brukar vara mycket lyckat. Det handlar om speed chatting. Ja, det låter nästan som speed dating och det är nästan vad det är. Jag brukar introducera den här samtalsövningen i år 7, då får eleverna titta på bilder som jag satt ihop i ett bildspel och diskutera det de ser och associerar till. Övningen går att variera på flera olika sätt: prata om ord, påståenden, korta filmklipp, låta eleverna sitta i grupper eller att prata under längre tid. Min uppfattning är att eleverna verkligen gillar att prata engelska, men att de ganska ofta tycker att det är pinsamt att göra det i klassrummet. /Hanna Kunskapstest på alla ordklasserna | Svensk grammatik - testa dig! Testa dig själv och se vad du kan! Detta är ett test du kan göra för att se vad du kan om ordklasserna. Du kan göra testet direkt eller först repetera dina kunskaper om ordklasserna här. Därefter kan du göra testet. Under frågorna finns ett facit du kan gå till när du är färdig. Läs och repetera det som du har fel på. Gör gärna dessa tester tillsammans med en vän! Övningar ger färdighet! Lycka till! Vi stödjer projektet - Jag mobbar inte - läs mer här! Vilka ordklasser tillhör dessa ord i meningarna? Skriv dina svar på ett papper eller skriv ut sidan. Nils hade tjugo kronor i fickan. Substantiv – subst. Artikel – art. Adjektiv – adj. Räkneord – räkn. Personliga pronomen – pers. pron. Reflexiva pronomen – refl. pron. Reciproka pronomen – rec. pron. Possessiva pronomen – poss. pron. Demonstrativa pronomen – dem. pron. Determinativa pronomen – det. pron. Interrogativa pronomen – inter. pron. Relativa pronomen – rel. pron. Indefinita pronomen – indef. pron. Verb – verb Hjälpverb – hj.verb Adverb – adv. Färdig?
"Grammatiken - ett mönster som kan utforskas" Varför ska vi lära oss grammatik? Ja, varför ska man lära sig något om något? Varför ska biologilärare lära ut hur en groda ser ut inuti, varför ska fysiklärare lära ut vad gravitation är? För mig är det uppenbart: Grammatik är beskrivningen av hur språket fungerar. I de flesta länder är grammatik en självklar del av allmänbildningen. Efter att min bok ”Grejen med verb” kom ut har jag blivit inbjuden till många skolor för att prata med språklärare om grammatik i skolan. En lärare frågade mig: Du som skriver skönlitterärt. Kära nån. Det är så jag ser grammatiken, och det är därför jag är så tagen av den. För grammatiken är inte en lagbok. Vi (och våra förfäder) har gjort språket. Allt är upptäckter, och själv försöker jag införliva det i mina lektioner. Grammatik är inte svårt. Och det är så jag vill att grammatik ska vara: portionerad i fina små doser, använd på varje svensklektion, en naturlig del i hur vi pratar om språket. Och framför allt, föremål för stora upptäckter.
Portland Proof - An Affordable Proofreading Service Ordföljd Svensk ordföljd Se en film där jag förklarar ordföljd i huvudsats. Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med . ! Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2 satser. En sats har ett subjekt och ett eller flera verb. Jag är ett subjekt, gillar är ett verb. Några exempel: De här meningarna är huvudsatser med rak ordföljd! Huvudsats En huvudsats är en sats som kan vara själv. En huvudsats kan vara ett påstående. En huvudsats kan ha rak ordfölj. En huvudsats kan också ha omvänd ordföljd.Det betyder att satsen börjar med något annat än subjektet.Då kommer subjektet på tredje plats. Om en huvudsats är ett påstående kommer verbet ALLTID på plats 2! En huvudsats kan också vara en fråga.Då kommer verbet först och subjektet på plats 2. En fråga kan också börja med ett frågeord. Exempel på frågeord är: Var, vad, när, hur, varför, vilka, vem Undantag:En imperativsats saknar subjet. Exempel:Skynda dig! Ordföljd med två verb Bisats
Att gestalta en upplevelse | Mitt öppna klassrum Har du någon gång varit med om en upplevelse som du delat med andra? Det kan t ex vara en konsert, en match eller en särskild händelse. När man delar upplevelser med andra kallas det för kollektiv upplevelse. Minns du hur det kändes? Vilken känsla fick du? Exempel att utgå från: Några exempel på gestaltningar fick lära er ni när vi läste om de som var med på Utöya och blev skjutna. Ni kanske har sett konserten med Laleh där hon sjunger Some Die Young för offren. Ni ska få ta del av en musikdokumentär om Laleh och efter filmen kommer vi diskutera några av låtarna som bygger upp handlingen och stärker budskapet av henne som karaktär – d v s hur hon gestaltas. hur framställs hon? Fler exempel: Efter filmen ska vi titta på lite bilder på bloggen Genusfotografen, för att se på exempel på hur bilder och text används i medier för att framställa normer och gestaltningar av människor. I filmen visas även Laleh när hon sjunger Chiquitita för utsatta flickor. Slutuppgift – att gestalta en upplevelse
For my students – 30-day-challenge | Mias klassrum This challenge is to make you use your English more outside the classroom. For 30 days I want you to do at least one thing from the list every day. Fill in the grid you have gotten from me each day with what you have done. Try to do as many different things as possible. You can only do each assignment three times. Use Facebook in English for at least 24 hours.Watch a movie in English with no subtitles.Watch a movie in English with English subtitles.Listen to a podcast in English, look here for examples: at least one article at News in Levels at least five text messages in English.Watch TV news in English (using the internet works fine).
Ett rätt lejon Jag vet inte hur många gånger jag har svarat på frågan om ”ett rätt lejon”, när människor kommer fram och vill prata språk. Alltså hur man böjer ordet rädd i neutrum. Men många vill ha ett snabbt svar, och orkar inte riktigt lyssna på själva historien. Synd, för det mesta vi kan träffa på i vårt språk som verkar ologiskt och konstigt har faktiskt en orsak. Har ni tid en liten stund? Så kallade neutrala substantiv, som tar ett i obestämd form och det i bestämd form, användes nog ursprungligen bara om garanterat livlösa ting (ett hus, berg, förkläde och liknande). Men det här med att personifiera saker, det var man å andra sidan ganska generös med förr i världen. Än i dag använder vi i svenskan sällan ett och det om sånt som är eller kan vara levande. Man säger till exempel ett barn, och det ordet är från början bildat till bära, och har nog ursprungligen betytt ’det man bär’. Och nu är vi äntligen tillbaka där vi började, med det rädda lejonet. PS Barn då, de är ju ofta rädda.