Kan du skillnaden på de och dem? Nyheter Efter att ha sett det här klippet kan du. De såg dem eller dem såg de? Brukar du också trilla dit och skriva fel lite för ofta när det kommer till de och dem? LÄS MER: Folkpartiet vill satsa på stavning efter eget stavningshaveriDet här klippet, av universitetslektorn Maia Andréasson vid Göteborgs universitet, från augusti i fjol förklarar så pedagogiskt att ingen inte kan förstå. Och här är delar av redaktionens bästa tips: 1. Vi = två bokstäver = De Oss = tre bokstäver = Dem 2. "Känner du jag?" "Känner du mig?" 3. Exempel: De sprang ikapp katten – Hon sprang ikapp katten. Exempel: Skurken letade efter dem – Skurken letade efter henne. App lär dig skillnaden Som om varken tipsen eller videon vore nog så finns det även en app som lär dig skilja på de och dem. LÄS MER: Var och vart – kan du skillnaden?
Att ta kontroll över sitt eget lärande ”För alldeles för många lärare … är kompetensutveckling en förnedrande, själsdödande upplevelse eftersom de passivt ”sitter och tar emot” ”skriver Helen Timperley i boken Det professionella lärandets inneboende kraft. Helen Timperley är professor i pedagogik på University of Auckland i Nya Zeeland och hon har ägnat en stor del av sin forskning åt hur lärares lärande ska leda till att elevernas engagemang och resultat förbättras. Boken är en bra utgångspunkt för lärare och skolledare som ska påbörja ett lärgruppsarbete som möjliggör lärare att lära sig mer om sin egen undervisning. Timperly menar att på grund av de stora utmaningar som varje lärare möter varje dag i sitt klassrum - införa nya läroplaner och bedömningsmetoder i kombination med nya tekniska hjälpmedel - till en grupp elever som inte tar emot eller reagerar på undervisningen har behovet av professionellt lärande för lärare ökat. Hon säger att, / Ingegerd Norder
Att introducera en texttyp med hjälp av lässtrategier. | Strategier för lärande Idag hade jag en lektion i Svenska 2 med min samhällstvåa där vi hade de sista fyrtio minuterna på slutet till att komma igång med vårt nästa område, nämligen att skriva debattartikel. Eleverna hade tidigare på lektionen lyssnat på varandras utredande tal så jag ville göra något kreativt där de fick engagera sig och samtidigt använda och fördjupa sina lässtrategier. Upplägget blev väldigt lyckat så jag delar med mig av det i detta inlägg! Jag nämnde inte för klassen att vi skulle fördjupa oss i debattartikeln som genre utan skrev ut och delade ut (ja, ibland är det skönt med papper trots att vi är en 1-1-skola) debattartikeln ”Hjälp unga att hantera sina uppkopplade liv” och la på deras bänkar under rasten. De skulle alltså i paren, på fem minuter, försöka bestämma texttyp och enas om tre anledningar till varför de ville kategorisera texten på detta vis. Nu kunde vi gå vidare till del två, som handlade om att de skulle komma på tre anledningar till varför detta är en debattartikel. Åsa
Läsförståelsestrategier på svenska och engelska Att arbeta med läsförståelsestrategier är inget nytt för svensklärare, men tack vare det utvidgade kollegiet sprids många bra varianter för att förtydliga och synliggöra detta arbete. Som språklärare har jag inte fått någon formell utbildning kring detta, så inspirationen för min del kommer från nätet. Jag har tittat på de jättetydliga filmerna som Susanne Nystedt har gjort, kollat in Josef Sahlins sida, kikat in på En läsande klass och läst Annika Sjödahls tydliga beskrivningar. Grunden för dessa strategier ligger hos Barbro Westlund och hennes bok Att undervisa i läsförståelse. Det jag har gjort är att jag har gjort sammanfattningar av de olika strategierna med hjälp av canva.com. att förutspå – to predict att ställa frågor – to ask questions inre bilder – inner images att reda ut oklarheter – to clarify att sammanfatta – to summarize
"Grammatiken - ett mönster som kan utforskas" Varför ska vi lära oss grammatik? Ja, varför ska man lära sig något om något? Varför ska biologilärare lära ut hur en groda ser ut inuti, varför ska fysiklärare lära ut vad gravitation är? Det räcker väl att se att grodor är små och gröna, och märka att vi slår i golvet om vi ramlar? För mig är det uppenbart: Grammatik är beskrivningen av hur språket fungerar. I de flesta länder är grammatik en självklar del av allmänbildningen. Efter att min bok ”Grejen med verb” kom ut har jag blivit inbjuden till många skolor för att prata med språklärare om grammatik i skolan. En lärare frågade mig: Du som skriver skönlitterärt. Kära nån. Det är så jag ser grammatiken, och det är därför jag är så tagen av den. För grammatiken är inte en lagbok. Vi (och våra förfäder) har gjort språket. Allt är upptäckter, och själv försöker jag införliva det i mina lektioner. Grammatik är inte svårt. Och framför allt, föremål för stora upptäckter. Av Sara Lövestam Sfi-lärare och författare.
futurelearn Did the First World War make heroism meaningless or was it the conflict that gave it the most meaning? We’ve designed this course in partnership with the BBC to help you explore, discuss and challenge the ways in which First World War heroism has been remembered. Our experts will take you through the changing British, French and German views of heroism and discuss important similarities and differences. Through discussion and analysis of art, literature, film and television, guided by our experts, you will explore the portrayals of heroism before, during and after the war. Together we will examine the changing faces of heroism from distant figureheads and brave warriors to the ordinary ‘Tommy’ and front-line nurses. This course will give you the opportunity to purchase a Statement of Participation. This course is part of a series designed in partnership with the BBC to commemorate the war.
Att gestalta en upplevelse | Mitt öppna klassrum Har du någon gång varit med om en upplevelse som du delat med andra? Det kan t ex vara en konsert, en match eller en särskild händelse. När man delar upplevelser med andra kallas det för kollektiv upplevelse. Exempel att utgå från: Några exempel på gestaltningar fick lära er ni när vi läste om de som var med på Utöya och blev skjutna. Ni kanske har sett konserten med Laleh där hon sjunger Some Die Young för offren. Ni ska få ta del av en musikdokumentär om Laleh och efter filmen kommer vi diskutera några av låtarna som bygger upp handlingen och stärker budskapet av henne som karaktär – d v s hur hon gestaltas. hur framställs hon? Fler exempel: Efter filmen ska vi titta på lite bilder på bloggen Genusfotografen, för att se på exempel på hur bilder och text används i medier för att framställa normer och gestaltningar av människor. I filmen visas även Laleh när hon sjunger Chiquitita för utsatta flickor. Tänk på att:
The Quest To Harness Wind Energy At 2,000 Feet Image courtesy Altaeros By Erik Sofge Nothing about the grooved, inflatable body taking shape inside Greentown Labs in Somerville, Massachusetts, resembles a wind turbine. It looks more like a jetliner’s emergency ramp, or something you’d tie behind a boat and cling to desperately while bumping across the surface of a lake. But the 14-foot-long structure most resembles what it actually is–an air-filled wing. To be more precise, it’s a stabilizing fin, part of a tube-shaped, robotic airship designed to tap the power of high-altitude winds. Provided, of course, the vehicle hasn’t sprung a leak. Read the full article by clicking the name of the source located below. Vad betyder värdeorden? Rubriken inleder med hur man kan tolka värdeorden. Värdeorden är de fetstilade orden i läroplanen som uttrycker på vilken nivå ett kunskapskrav nåtts, t ex enkelt, utvecklat, välutvecklat och det är där bedömningen utgår ifrån. För att hjälpa till att bedöma värdeorden används det som kallas bedömningsaspekter (här finns mer information från Pedagog Värmland om ämnet) men De kallas även för språkliga uttrycksformer i Skolverkets skrift Få syn på språket. Anna Kaya skriver om språkliga uttrycksformer här och här. Om du vill läsa mer om bedömningsaspekterna rekommenderar jag även denna skrift Bedömningsaspekter. Jag har sammanställt dessa ord i en liten skolparlör nedan. Jag har även gjort dem i CANVA så man kan sätta upp dem i klassrummet men för mina ämnen i svenska och engelska och lite tips för hur man man tänka för att utveckla sitt resonemang mm. Du hittar stödet längst ner i inlägget efter filmerna! Argumentera – att påstå något och bemöta andras påståenden Tolka – att förstå
Walrus mass in vast numbers on Alaska beach as sea ice retreats | Environment Pacific walrus that can’t find sea ice for resting in Arctic waters are coming ashore in record numbers on a beach in north-west Alaska. An estimated 35,000 walrus were photographed on Saturday about five miles north of Point Lay, according to the National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA). Point Lay is an Inupiat village 700 miles (1,126 kilometres) north-west of Anchorage. The enormous gathering was spotted during NOAA’s annual arctic marine mammal aerial survey, spokeswoman Julie Speegle said by email. The gathering of walrus on shore is a phenomenon that has accompanied the loss of summer sea ice as the climate has warmed. Pacific walrus spend winters in the Bering Sea. Unlike seals, walrus cannot swim indefinitely and must rest. As temperatures warm in summer, the edge of the sea ice recedes north. The World Wildlife Fund said walrus had also been gathering in large groups on the Russian side of the Chukchi Sea. “They’re going to get them out there next week,” she said.
Om att få eleverna att se språket och om wordle som verktyg för språkövningar... Jag funderar ofta på hur jag ska nå de elever som inte befinner sig där de vill vara rent språkligt, men som (trots stöd från mig) har svårt att ställa sig utanför sin text och se och förstå vad som behöver förändras eller utvecklas. Jag ser ju vad som kan utvecklas i texten rent språkligt, men det är bland det knepigaste i svenskundervisningen att lyckas med att få eleverna att se detta själva, tycker jag. Det är ju strategier man vill att de ska erövra! Hur kan jag få en elev se att hans eller hennes text är talspråklig, till exempel? Det är en fördel med en viss grammatisk kunskap och ett språk för att samtala om texter. Från ordnivå till meningsnivå Jag har tidigare berättat om hur jag arbetar med konkreta språkövningar i svenskundervisningen. På samma sätt kan jag själv träna med mina elever genom att plocka meningar direkt ur deras egna texter. Att närma sig texten under skrivprocessen Lekfulla sätt att få syn på sitt eget språk Åsa Relaterat Hej på er! I "Akademiskt skrivande"
Några ord om hijab och hucklen | Motargument.se “Jag såg att häggen blommade, det kom en doft av den. Då gick jag till min älskade och sade: Se och känn! Hon stod vid makaronerna, hon sydde på en klut, Och när hon lyfte ögat hade häggen blommat ut.” /Alf Henriksson Att kalla hijaben osvensk, tyder på en stor okunskap om svensk kultur och svensk historia. På Almgrens sidenväverier kan man se de huvuddukar, eller klutar, som tillverkades för kvinnor av olika stånd och rang i samhället. Min mormor berättade att när hon var liten, runt första världskriget, gick fortfarande folk på skånska landsbygden klädda i huvudukar, sjalar. Skälen till varför man gick klädd i klut var lite olika. Fast min mormors mor tillhörde nog de sista som ansåg att man var tvungen att bära klut för att vara en “ärbar” och riktig kvinna. Konventioner och huvudduk Då Idas föräldrar var unga, 1800-talets mitt, var huvudduken inget val, utan ett tvång, i Skåne. Jag citerar en sida om skånsk folkdräkt: Det där med klädsel var viktigt förr. hijab Hur som helst.
Skola | Litteraturbanken Litteraturbankens skola är en resurs för lärare och elever, bibliotekarier och alla litteraturläsare: den är tänkt att fungera som läsarens vägledning till det svenska litteraturarvet. Vid sidan av Litteraturbankens vanliga texter och kommentarer finns här pedagogiska introduktioner, översikter, uppgifter för eleverna och läshandledningar. Vi tror på en litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever i exempelvis samtal och loggskrivande. Samverkande arbetssätt är extra viktigt vid arbete med äldre och med mer avancerade texter. Litteraturskolan har en avdelning för prosa där exemplen är hämtade från Selma Lagerlöf, och en avdelning för lyrik där vi väljer bland många författare. Selma Lagerlöfs författarskap kan introduceras redan i skolans tidiga år. Ur Litteraturbankens rika lyrikskatt har vi gjort ett urval på cirka hundra dikter, som vi tror kan tilltala unga läsare i dag. Ta dig fram med hjälp av menyn till vänster.