Snabbguide! Slipp farliga mikroplasten i badrumsskåpet. Tänk dig ett berg med pyttesmå plastbitar, ett berg som väger 40 ton.
Så mycket mikroplast kommer varje år ut i Östersjön bara från kosmetiska produkter som innehåller små plastbitar för att bli lite lagom ”riviga”. Till detta kommer alla små plastfragment vi inte har koll på, de som kommer från sönderfallande plastskräp, textilier och färgrester. Gamla bildäck, konstgräs och skosulor är några stora källor till mikroplast. I en rapport från Baltic Eye, en del av Stockholms universitets Östersjöcentrum, beskrivs vad mikroplasterna ställer till med. De små pärlorna drar till sig bakterier och miljögifter. Plasten stannar inte bara i matsmältningssystemet på djuren utan bryter sig igenom och hamnar i vävnaden där den kan göra stor skada. Till slut hamnar plasten på våra egna tallrikar.
Redan nu har jakten på plastskräpet börjat. I Sverige användes till exempel drygt 18 ton mikroplast i kosmetik år 2000, 15 år senare bara drygt 6 ton. 2 enkla sätt att välja bort mikroplast! Över 26.000 läsare! Diamantfeber. Den döende planeten.
Lektioner_5-6. Kursiv text finns bara i lärarens lektioner.
Länkarna finns som adresser eller bilagor i utskriftsversionen av lärarens lektioner. Jorden drar till sig allt som finns i närheten. Det är jordens dragningskraft som håller oss kvar på jordytan. Det håll som jorden drar oss mot kallar vi för neråt. Fallrörelse Fäll två föremål, som är olika tunga men lika stora, från ett par meters höjd. Lutande plan Luta en kartongskiva eller ett bräde mot en stol. Finns det en ytter-trappa att pröva samma sak på?
Vad man vinner i kraft förlorar man i väg. Vad man vinner i väg förlorar man i kraft. Det går att räkna ut hur mycket kraft som behövs när arbetet ska utföras med den här formeln. W = F • s = G • h Då är: W = arbete F = dragkraften s = den sträcka som man drar G = tyngden h = lyfthöjden Sträckan och höjden ska vara i meter.Tyngden, kraften som behövs för att lyfta är i Newton. Arbetets enhet är Joule (J) G = ____ N F • ___ = ____ N • ____ m H = ____ m s = ____ m F = ————— W = F • s F = ————— N W = G • h Friktion. Rovdjuren överlever – men ekosystemet kraschar. Rovdjurs förmåga att anpassa sig till nya byten kan få svåra konsekvenser för hela ekosystemet. – I värsta fall kan det leda till en ”utdöendekaskad”, där art efter art slås ut i en sorts dominoeffekt, säger David Gilljam, doktorand i teoretisk biologi som tillsammans med professor Bo Ebenman och fil.dr.
Alva Curtsdotter publicerar en ny studie i tidskriften Nature Communications. Genom att arbeta med både verkliga och datorgenererade näringsvävar visar forskarna hur rovdjur med förmåga att överleva genom effektivt utnyttjade av nya bytesdjur, långsiktig kan få negativa konsekvenser för hela ekosystemet.
Valfångsten förstörde basen för havsdjuren Ett dramatiskt exempel på det är stillahavskustens späckhuggare, vars huvudsakliga byte var nyfödda valkalvar. Det lättade på trycket för utterns favoritföda sjöborrarna, vilka då betade ner de tångbälten som varit barnkammare för många fiskarter och marina smådjur. – Tänk ett rep som består av ett antal tvinnade fibrer. Bokenomnaturvetenskap.pdf. Innehåll Tre typer av naturvetenskaplig kunskap ....................................................................................................... 8 Naturlagar...................................................................................................................................................... 9 Begrepp ....................................................................................................................................................... 11 Hypoteser .................................................................................................................................................... 11.
Mån- & solförmörkelse. En sax för gener kan få Nobelpris. Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna är heta kandidater till Nobelpriset.
Deras gensax, utvecklad ur bakteriernas försvarssystem, har på bara några år revolutionerat ett helt forskningsfält och lovar bot för svåra sjukdomar, men har också lett till en bitter patentstrid. Det började efter middagen vid en konferens i Puerto Rico i mars 2011. Emmanuelle Charpentier, professor vid Umeå universitet, sökte upp Jennifer Doudna från Berkeleyuniversitetet i Kalifornien för att prata om ett intressant protein som hennes forskargrupp höll på att undersöka. Sedan gick allt mycket fort. När Nobelprisen presenteras om en dryg vecka är det få som blir förvånade om Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna får årets kemipris eller priset i fysiologi eller medicin.
Vid mötet i Puerto Rico hade ingen av dem någon aning om att deras samarbete skulle leda fram till en av de viktigaste upptäckterna någonsin för gentekniken. Det var precis ett sådant verktyg som saknades. Svårt att läsatexten? Forskare oroade över rekordkallt område. 2015 har varit ett extremt varmt år.
På flera ställen har rekord slagits. Men i norra Atlanten har det varit precis tvärt om – och det kan tyda på något mycket allvarligt. Perioden januari till och med juni 2015 var det varmaste halvåret som någonsin uppmätts, enligt statistik från amerikanska National Oceanic and Atmospheric Administartion, NOAA. Rekordnoteringen från 2010 slogs med 0,09 grader. På en karta som myndigheten släppt syns hur stora delar av världen haft temperaturer långt över det normala, med flera som dessutom slagit lokala rekord. Ett ställe går dock mot trenden. ”Viktig ström avtar” I forskarvärlden finns inget konsensus om vad som orsakat det kyliga rekordet, men vissa anser att det beror på en process som klimatforskare fruktat – att cirkulationen av Atlanten saktar ned. I studien menar de att de mer än 100 miljarder ton is som varje år smälter från Grönlands glaciärer frigör kallt färskvatten som spär ut det kalla och saltrika vattnet i norra Atlanten.
Kommer fortsätta.