Skolans arbete med extra anpassningar. Åtgärdsprogram som främjar, förebygger och åtgärdar hållbart. Det som inte görs före påsklovet blir inte gjort sägs det, särskilt när det gäller blivande studenter som nu inte har så mycket tid kvar i skolan.
Oavsett årskurs är det troligt att det nu kommer en tid av åtgärder för att få elever på banan eller för att rätta till sådant som inte har fungerat. Jag får ofta frågan hur ett riktigt bra ÅP ska utformas så att det blir användbart. Självklart ska man följa de riktlinjer som finns för ÅP men det är inte själva skrivandet av ÅP som gör susen utan hur det används och följs upp.
Bättre att skriva ett dåligt ÅP som följs upp senast tre veckor senare för att se om det fungerade som det borde, nämligen som en hjälp för lärare och annan personal att få eleven på banan. Uppföljningen bör ju visa vad som eventuellt inte fungerade, kanske var det för abstrakt, kanske var det för övergripande eller kanske var det för mycket fokus på eleven själv? Mitt tips är att utgå från främja, förebygga och åtgärda så hamnar man lättare rätt. PS.
Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Anpassningar, extra anpassningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram, EVK (elevvårdskonferens), elevhälsan och rektors utredningsansvar i nya skollagen. Vad gäller egentligen kring anpassningar, extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, vad är en elevvårdskonferens (EVK) och vad är elevhälsan för något!
Det är mycket att hålla reda på för skolpersonal och för föräldrar. Det här inlägget ska försöka reda ut lite kring det här. vara en sammanfattning för lärare och andra i skolan och inte minst lite av en intro till föräldrar som slängs i denna svåra värld utan att kunna terminologin och gången, men ändå ska värna sitt barns rätt till utbildning.
Med förändringarna i skollagen 1 juli 2014 är det förtydligat att ett stort ansvar ligger på såväl lärare att skapa en inkluderande undervisning genom att individualisera den (anpassa), som på rektor och andra att skapa förutsättningarna för detta. Extra anpassningar är mindre stödinsatser som kan genomföras av lärare och övrig skolpersonal inom den ordinarie undervisningen. Arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. En presentation från Skolverkets konferens om stödinsatser i skolan.
Syftet med konferensen är att ge information om bakgrund och innehåll i den nyligen reviderade Allmänna råd om arbete med ... En presentation från Skolverkets konferens om stödinsatser i skolan. Syftet med konferensen är att ge information om bakgrund och innehåll i den nyligen reviderade Allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Konferensen informerar också om Skolverkets olika stödmaterial som är kopplade till bestämmelserna om extra anpassningar och särskilt stöd. Målgruppen är främst rektorer och elevhälsopersonal för förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och fritidshemmet.
Konferenserna hålls runtom i Sverige under hösten 2014 och våren 2015. Statistics Views Total Views. Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill jobba inkluderande och bejaka lustfyllt lärande. Mar9 I alla klasser finns det minst en elev med diagnostiserade svårigheter som dyslexi, ADHD eller Aspergers syndrom.
Dessutom kan du utgå från att det finns minst en elev med samma svårigheter men som inte har utretts och fått någon diagnos. Dyslexi förekommer också i varje klass liksom nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och problem med fokus som inte är av varaktig sort utan beror på att livet ser ut så just nu. Klart med nya regler för åtgärdsprogram. Igår, den 4 juni, fattade riksdagen beslut om ändringar i skollagen bland annat beträffande kraven på åtgärdsprogram.
Man vill att reglerna om stöd och särskilt stöd ska bli tydligare och att lärarnas arbete med åtgärdsprogram och dokumentation ska bli enklare. Beslutet innebär bland annat att en elev som riskerar att inte nå minimikunskapskraven, snabbt ska få stöd i form av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. Först när extra anpassningar har gjorts och eleven fortfarande riskerar att inte nå upp till kunskapskraven ska en anmälan göras till rektor. – Det blir nu än viktigare för oss att bidra till att man i skolan har tillräckliga kunskaper för att tidigt identifiera elevers behov av stöd, och att man gör de utredningar och kartläggningar som tydliggör stödbehovet.
Därutöver måste man ha kunskaper för att aktivt kunna åtgärda detta i den ordinarie undervisningen. Betänkandet Tid för undervisning finns på regeringens webbplats. Nya krav på snabbare stöd till elever. Det är viktigt att tidigt fånga upp elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås samtidigt som lärare får mer tid till undervisning.
Därför har Skolverket tagit fram nya allmänna råd som baseras på nya bestämmelser i skollagen som förtydligar vad som avses med stöd och särskilt stöd och dokumentationen kring dessa. – Varje elev som inte får det stöd den har rätt till är ett misslyckande för skolan. I och med den nya lagen kan vi i vårt material vara ännu tydligare med vilket ansvar skolan har, säger Ulrika Lundqvist, chef för förskole- och grundskoleenheten på Skolverket. Viktigt att först se över organisationen runt eleven Skolan ska vara kompensatorisk, vilket innebär att den ska ta hänsyn till alla elevers olika behov och uppväga skillnader i deras förutsättningar.
. – Innan stödinsatser till elever sätts in är det viktigt att skolan ser över hur befintliga resurser fördelas, vilka pedagogiska metoder som används och hur den aktuella elevgruppen fungerar. Studiepaket till Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stödinsatser i utbildningen. Särskilt stöd. Skolan ska ge alla elever förutsättningar att nå kunskapsmålen.
Om en elev inte når målen, eller riskerar att inte nå målen, ska eleven få särskilt stöd. Skolinspektionen ser dock ofta brister i arbetet med särskilt stöd, både på grundskolan och i gymnasieskolan. En av skolans huvuduppgifter är att anpassa undervisningen så att varje elev får möjlighet att lära på det sätt som passar eleven bäst. Särskilt stöd tas bort – vad bra! Då flippar vi ÅP och organiserar för inkludering på allvar.