Förr eller senare, gruppdiskussionsfrågor till redovisningen - Google Docs. Förr eller senare,läsloggar - Google Docs. 50 olika sätt att redovisa en bok. Jag hittade ett gammalt papper hemma bland mina gamla skolböcker.
Det var en lista som vi fick från vår svenska lärare när jag gick i grundskolan. Det var någon gång under 90-talet men det går fortfarande att använda dessa idéer till redovisningar, så nu delar jag med mig av listan till er. Uppträd som en av personerna i boken - berätta om dig själv och din roll i berättelsen.Gör en intervju med en av personerna i boken.Spela upp en scen ur boken.Gör en beskrivning av en av personerna, muntligt eller skriftligt. Vill du ha fler tips på hur man kan redovisa en bok? Kika in på några av länkarna nedanför: 2. Modell för bokanalys. 2009-12-15 13:36 Joakim Wendell Tillbaka till föregående avsnitt Här är en modell för hur man kan analysera böcker på B-kursen i svenska.
Den kan även fungera för kortare texter, som noveller eller utdrag ur romaner. Försök besvara följande frågor. En del frågor kommer inte gå att besvara. Presentationen av din analys kan göras muntligt eller skriftligt. Chambers boksamtal. Aidan Chambers boksamtal. Gruppträning – boksamtal. Att prata böcker tillsammans med kloka medmänniskor är fantastiskt roligt.
Och man lär sig så mycket av varandra! De mest intressanta boksamtalen blir det ofta när man inte är riktigt överens eller när boken man läst är lite konstig och svår att förstå. I boken Böcker inom oss av Aiden Chambers finns förslag på hur man kan organisera ett boksamtal så att alla kommer till tals och får lära av varandra. Han föreslår att man gör ungefär så här: Ha ett stort papper som ni kan anteckna på. I kolumnen Jag tycker om ska ni skriva något ni gillat med boken. När ni har gått igenom så alla i gruppen snabbt fått säga något som passar i alla kolumner så börjar det spännande samtalet.
Sätt då igång att samtala om det! Hjälp varandra med möjliga förklaringar till frågor, argument om vad som ni gillar och inte gillar, försök förstå varför mönstren finns där och lyssna till varandras kopplingar! Samtal om en text. Boksamtal á la Chambers. 197 kandidater finns det till ALMA 2015 enligt nomineringslistan.
Det är ganska många! Men en sticker ut lite – han är nämligen nominerad två gånger. Aidan Chambers, från England, står på listan både som författare och, tillsammans med sin fru Nancy, som läsfrämjare. I sitt arbete som läsfrämjare har Aidan Chambers talat och skrivit en hel del både om läsmiljö och om boksamtal (se längst ned). När han diskuterar vad som behövs för att läsningen ska utvecklas (hos den enskilde och i en grupp, till exempel i skolan) lyfter han fyra saker: tid att läsa, högläsning, ett väl genomtänkt bokbestånd och goda boksamtal. Alla som försökt vet att det är både roligt och svårt att leda boksamtal, särskilt när man ska göra det i större grupp. Boksamtalets fyra frågor Samtalsstrukturen bygger på fyra grundfrågor, som kan tyckas nog så enkla – men som kan leda mycket långt. Vad tyckte du om i boken? Chambers är mycket noga med att ordet ”varför” ska vara bannlyst i boksamtalet. Vilka mönster ser du? Ett sätt att tala om böcker. Bokpratsspel ny version.
Litteraturblogga-med-eleverna. Boksamtal- frågekort. Att göra den enskilda läsningen gemensam. De flesta svensklärare är nog medvetna om de problem som är förknippade med så kallad tyst läsning, eller enskild läsning: Det är svårt att skapa gemensamma diskussioner kring innehållet i det lästa, det är svårt att få eleverna att gå på djupet i sina reflektioner kring det lästa, det är inte alltid lätt att veta om eleverna över huvud taget läst eller om de bara bläddrat och tänkt på annat, och det är nästan omöjligt att göra bra, systematiska bedömningar eller följa elevernas läsutveckling på det här sättet.
Bedömningsbiten kan vi lägga åt sidan ett tag, men övriga svårigheter har jag åtminstone delvis kommit runt tack vare en modell som jag provat mig fram till. Då och då hör och läser jag om lärare och debattörer som gillar att ställa högläsning och tyst läsning mot varandra. Som om det ena skulle utesluta det andra. Självfallet behövs båda. Argumenten för att ge eleverna lektionstid till att läsa tyst och enskilt är dock starka: Det finns förstås sätt att efterbehandla läsningen. Alternativ läslogg. Läsloggar är ett utmärkt arbetsverktyg i läsundervisningen har varit min åsikt till jag läste en liten artikel med rubriken Rethinking Reading Logs.
Artikelförfattaren Sarah Davis upptäckte en dag att – ja, visst läste hennes elever och skrev sina läsloggar – men det fanns ett MEN, upptäckte Sarah. Eleverna såg på läsningen som en uppgift och inte på något de gjorde för nöjes skull. Inte heller när de faktiskt uppskattade boken de läste. I stället började Sarah prova olika modeller.
Det hon fastnade för var att övervaka läsningen via en klasslista. Vi vet från senare tids forskning att tyst läsning i sig inte utvecklar våra elevers läsförmåga. Prova lässtrategin vi gick igenom.Uppmärksamma hur huvudpersonen agerar och vad som gör att hen agerar just så.Föreställ dig miljön som författaren beskriver så att du i vårt boksurr kan beskriva den.Leta efter en bra början.Lägg märke till ett kapitels tema.Använd sådant du kan för att lista ut vad nya ord betyder. Referenser: