Pedagogisk Kartläggning/Utredning – Pedagogiska utredningar/kartläggningar och handledning. Den pedagogiska kartläggningen/utredningen baseras på tester, intervju med eleven, intervju med undervisande lärare samt intervju med vårdnadshavare.
Vad är DLS? DLS (Diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga) är ett screeningmaterial för läs- och skrivdiagnostik och som ger information om elevens färdigheter i läsning och skrivning. Materialet består av fyra delprov: Rättstavning, Ordförståelse, Läshastighet och Läsförståelse. DLS finns för skolår 2 och skolår 3, för skolår 4-6 samt för skolår 7-9 och år 1 i gymnasiet. Rättstavning innehåller 36 uppgifter som representerar olika delar inom stavningsmetodiken. Ordförståelse innehåller mellan 34 och 40 (beroende på ålder) uppgifter där eleven får välja ett av fyra alternativ till varje ord. Läshastighet innehåller mellan 32 och 36 uppgifter (beroende på ålder) där eleven under kort tid ska läsa igenom text och då och då välja ett av tre ord som passar i meningen/texten. Alla DLS tester är standardiserade. Vad är ITPA? Så har arbetet med särskilt stöd och åtgärdsprogrammen förändrats.
Lärares arbete med stöd och åtgärdsprogram har sedan den 1 juli 2014 blivit enklare.
Vad som nu gäller i skollagen kan beskrivas som en åtgärdstrappa för elever som inte bedöms nå kunskapsmålen. Här är en trestegsmodell som förenklat beskriver det nya systemet. Steg 1: Extra anpassningar Elever ska som ett första stödsteg få så kallade extra anpassningar. Dessa anpassningar kan exempelvis bestå i tidsbegränsade specialpedagogiska insatser, extra träning och läxhjälp eller särskilda IT- hjälpmedel. Steg 2: Pedagogisk utredning Innan åtgärdsprogram upprättas krävs en pedagogisk utredning. Stödinsatser i skolan. Skolans arbete med stödinsatser - huvudmannens ansvar. Arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Kort om Stödinsatser, extra anpassningar och åtgärdsprogram. StoÌdinsatser foÌr elever med NPF utifraÌn TBF.pdf. Stödmaterial för inkludering av elever med NPF,AST.pdf. Anpassa för elever med funktionsnedsättning. Ja, i vissa ämnen.
Matematik Läraren kan hjälpa eleverna att läsa delar i alla prov i matematik. Proven i matematik för årskurs 9 och gymnasiet finns inlästa på cd-skiva. Man kan också använda kopior med större stil. Men nationella prov som är tryckta på papper får inte överföras till datafiler, eftersom det kan riskera att proven sprids. Biologi, kemi, fysik, geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap Läraren kan hjälpa eleverna att läsa texterna. Svenska och svenska som andraspråk I årskurserna 3 och 6 ska eleverna i första hand läsa texterna själva i de delprov som prövar läsförmåga och läsförståelse. Däremot kan man anpassa proven så att de fortfarande prövar läsförmågan. I årskurs 9 och på gymnasiet följer en cd-skriva med provet. Engelska I första hand ska eleverna själva läsa texterna och göra uppgifterna. Några vanliga sätt att anpassa provet är att ge eleven mer tid eller att dela upp provet på två tillfällen.
Extra anpassningar årkurs 6-9. Det är krav på att dokumentera de extra anpassningarna dock inte för årskurser där betyg sätts.
För åren 1-5 finns den skriftliga utvecklingsplanen med skriftliga omdömen och där ska man dokumentera sammanfattning av insatser för att eleven ska kunna nå kunskapskrav. För elev som riskerar att inte nå något kunskapskrav ska det förtydligas vad i kunskapskravet som är svårighet samt kompletteras med sammanfattning av extra anpassningar som då görs. I årskurser där betyg sätts säger skolverket att inget hindrar att skolan utarbetar egna rutiner för dokumentation gällande extra anpassningar. Det är också så att det är upp till rektor och skola att ev starta IUP för t ex årskurs 6. Där kan extra anpassningar skrivas. Överföring av information gällande hur en elev behöver ha det för att utvecklas mot kunskapskrav är ju särskilt viktig vid skolbyte, t ex som ofta sker från mellanstadiet till högstadiet (år 6 till 7). Särskilt stöd tas bort – vad bra! Då flippar vi ÅP och organiserar för inkludering på allvar.
Elever i läs- och skrivsvårigheter - Enköpings kommun. Skoldatateket - ett digitalt stöd Skoldatatek är en gemensam verksamhet som utbildar skolpersonal i specialpedagogisk IT-användning.
Verksamheten vänder sig till pedagoger som undervisar elever i behov av särskilt stöd med fokus på elever med läs- och skriv-svårigheter, dyslexi eller ADHD-problematik. Alla elever har rätt att lyckas i skolan och elever som är i behov av särskilt stöd ska ha möjlighet att lära sig på sina egna villkor. Skolan har möjlighet att anpassa läromedel efter deras behov. Rätt till särskilt stöd. Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling.
Detta för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Alla ska få möjligheter att utvecklas så långt som möjligt Det innebär att skolan inte kan nöja sig med att en elev når den lägsta godtagbara kunskapsnivån. Elever har rätt till särskilt stöd. Skolor ska ta hänsyn till elevers olika behov och uppväga skillnaderna i deras förutsättningar att nå kunskapskraven.
Alla elever ska få ledning och stimulans. Vissa elever behöver extra anpassningar. En del behöver dessutom särskilt stöd. Alla elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. De som lätt når de lägsta kunskapskraven ska också stimuleras för att nå längre. Om en elev däremot riskerar att inte nå kunskapskraven, ska han eller hon snabbt få stöd i form av extra anpassningar. Innan en elev får stöd måste skolan först se över sina pedagogiska metoder och hur de fördelar befintliga resurser. Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Rätt till särskilt stöd.