Educational Technology and Mobile Learning: New- CK-12 Now Provides Great Vid... Att förändra matematikundervisningen. Just nu håller man på förändrar matematikundervisningen på en grundskola i Sverige som jag har insyn i.
Bakgrunden är att många elever inte får med sig tillräckliga kunskaper i matematik och det syns på resultaten de nationella proven i år 9. På de nationella proven är det många elever som inte når samma resultat som det betyg de har i matematik (på riksnivå är det drygt 30% av eleverna i år 9 i Sverige som har ett högre betyg i matematik än det betyg de får på de nationella proven; målet är inte att resultaten ska vara identiska, men 30% är väldigt många elever). Målet är förstås att eleverna ska ha med sig de kunskaper de behöver när de går ut år 9 (vilket borde visa sig i deras resultat på de nationella proven) för att de ska klara gymnasiematematiken.
Utdrag ur Skolverkets ”Redovisning av uppdrag om avvikelser mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs 9” (man har tittat på betyg och resultat på nationella prov år 2013): 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. A. B. Språk i alla ämnen (del 2) Inspirerande matematik: Resonera och kommunicera i matte. Matematikens kraft. Ibland får man tillfällen som kan visa matematikens kraft för eleverna.
Sådana tillfällen får man inte låta glida sig ur händerna. Problemlösning i matematik. Människan är av naturen problemlösare.
Därför borde problemlösning i matematik falla sig naturligt. Tyvärr är det inte alltid så enkelt men vi har oss själva att skylla- vi har inte tränat problemlösning tillräckligt mycket. Tänk er en elev (eller vem som helst faktiskt) som har fått eller köpt en ny smartphone. Kooperativt lärande. När jag jobbar med problemlösning i matematik är det några saker som jag tycker är svårare än andra.
Hur får jag eleverna att engagera sig i varandras resonemang, gärna i helklass och hur kan jag få dem att se att det finns många sätt att lösa ett problem. På senaste träffen i matematiklyftets handledarutbildning fick vi några tips på hur man kan jobba med kooperativt lärande. Ett av dem har jag nu testat (med lite fri tolkning) och det visade sig vara en guldgruva. Jag utgick ifrån en ganska vanlig typ av uppgift inom arbetsområdet procent. ”Priset på en dator har sänkts med 16 % vilket motsvarar 1000 kr.
Vad kostade datorn från början?” Diskutera med varandra uppgiften och den lösning ni fått Se till att alla gruppmedlemmar har förstått uppgift och lösning och att ni kan förklara alla steg i redovisningen av lösningen. Sedan fick de ca 15 minuter att gå igenom sin lösning. En timme - en uppgift. Två gånger i veckan har jag elevens val matematik.
Det ena tillfället är helt vikt åt problemlösning. Gruppen består av 18 elever från årskurs 7-9. Vi gör något som man kanske skulle tro är omöjligt, vi jobbar med endast en uppgift en hel timme. Det finns många skäl till varför man skulle tror att det är svårt att ägna så pass lång tid åt bara en uppgift. Elevernas uthållighet sägs inte vara så stor i dessa tider där många hävdar att dagens unga behöver ständiga belöningar för att hålla intresset uppe.
Utmaning: genomgångar som lyfter. I mitt förra blogginlägg beskrev jag hur jag löste problemet med ineffektiva provgenomgångar med hjälp av ”Kims prov”.
Just genomgångar har intresserat mig och mina elever på sista tiden. När man säger genomgång tänker många på en föreläsande lärare vid sin tavla eller powerpoint, emellanåt avbruten av några enstaka frågor. Jag brukar vara nöjd med mina genomgångar och elevernas engagemang men i mina ögon skall en genomgång vara en lärarledd aktivitet där man tillsammans tar sig an t ex ett begrepp eller en metod. Undersökande arbetssätt i matematik. I min matteundervisning försöker jag hålla en konsekvent linje: Introduktion av begrepp, metod, modell etc, övningar som ger eleverna möjlighet att utforska och bli förtrogna med innehållet, träning och slutligen problemlösning.
Beroende på vad vi jobbar med kan delarna se olika ut. Här följer ett exempel på hur vi har jobbat i årskurs 9 för att utforska volym, egenskaper hos geometriska kroppar och sambandet med formler för volym. Eleverna jobbade två och två och fick ett par geometriska kroppar som hörde ihop. Jag hade tillgång till följande par: prisma och tetraeder, cylinder och kon, rätblock och pyramid. Kropparna i paret har lika stor basyta och och lika stor höjd och de går att fylla med vatten. Titta på de två volymmodeller ni har fått och jämför dem med varandra. I den första punkten var mitt mål att eleverna skulle använda begrepp som de kände till sedan tidigare (kant, hörn, sida, höjd mm) samt att vi skulle introducera begreppet basyta.
Inspirationsplats i Matematik. Mattelådor för laborativ matematik Filmer med bl.a Karin Kairavuo som berättar och leder en workshop med inriktning på laborativ matematik.
Karin arbetar på Mattelandet, en plats för inspiration och stödverksamhet i matematik för lärare och elever i Helsingfors. Matematikinriktningen i Mattelandet bygger på laborativt material och att konkretisera matematiken. Karin är gymnasielärare men på Mattelandet arbetar hon med lärare som undervisar på alla stadier från förskoleklass till och med gymnasiet.
Filmerna är inspelade på Medioteket. Provfri matematik – bedömning i praktiken. Om eleverna ska bedömas på något, måste de få en rimlig chans att öva på det. En aspekt som ska bedömas i NO är om eleven har kunskap om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva/förklara och visa på samband inom dessa/förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag. Tror du att eleverna vet vad ett biologiskt sammanhang är? Diagnoser i matematik. Jag har tagit fram diagnoser i matematik för att årligen testa elevernas kunnande i matematik i år 6-9.
Anledningen till att jag har tagit fram dem är för att jag har saknat bra diagnoser som gör att jag kan följa elevernas kunnande i matematik. Det finns många bra diagnoser men de är antingen begränsade till en viss del av matematiken eller så går det inte att följa elevernas kunskaper från år till år. Jag vill helt enkelt kunna se vad eleverna har lärt sig under ett undervisningsår för att sedan kunna utvärdera min egen undervisning. Hur kommer det sig att eleverna inte lär sig det jag vill att de ska lära sig eller vad var det som gjorde att eleverna förstod vissa begrepp. Diagnoserna fokuserar huvudsakligen på begreppsförståelse eftersom det utgör grunden för all matematik. Diagnoserna är också gjorda för att enkelt kunna rättas och de finns även som digitala versioner i form av Google formulär.
Diagnoserna: