Att prata med bokens karaktärer. ”Sakprosa lika viktig som sagor” Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona.
Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Barbro Westlund har lång erfarenhet av högläsning, både som förälder och lärare. I dag är hon forskare och undervisar lärare i läs- och skrivutveckling. Hon är också en av experterna i regeringens satsning ”Läslyftet”, som ska utbilda lärare i effektivare metoder i läsning och skrivning. När det gäller frågan om vilka böcker man ska välja, refererar Barbro till en studie i USA, där föräldrarna fick i uppdrag att läsa högt ur mer faktabaserade böcker.
. – Det betyder inte att man ska sluta läsa sagor. Trots att läsningen av faktaböcker har lyfts fram i den nya läroplanen för grundskolan, behandlas sakprosan ofta litet styvmoderligt av såväl lärare som föräldrar, menar Barbro Westlund, inte minst när det gäller högläsning. Om gemensam läsning av skönlitteratur i grupp, läskompetens och läsengagemang. En av mina tvåor på samhällsprogrammet läser just nu romaner.
Efter en kort introduktion till romantik, realism och naturalism, och en lektion där de fick ”smaka på” utdrag ur de båda romanerna, fick de bestämma sig för vilken av de två som de ville fortsätta att läsa i sin helhet. De har valt mellan Thérèse Raquin och Den unge Werthers lidanden, och i samband med romanläsningen arbetar vi också med epokerna och litteraturhistoria. Vi gjorde ett liknande upplägg i höstas, och då läste samma klass antingen Dvärgen eller Candide, och det fungerade väldigt bra. De närläser en roman och djupdyker i en epok, men får också insikt i vad de andra (som har valt den andra romanen) arbetar med då de ibland berättar och jämför (konflikter/språk/tidsanda…) med varandra över roman-/epokgränserna.
När vi läser hela romaner brukar eleverna få två att välja mellan, då jag ser fördelar med att de är många som läser samma roman samtidigt. Så här ska arbetet i grupperna fungera: Rätt nycklar låser upp texten. – Vad betyder ”specerivaror”?
Kan man dela på ordet – vad är varor? Något man köper, ja. – Vilken är funktionen? Specerivaror, ni har förstått att det är en typ av varor som man packar i kassar. Klass 8 grön och Laila Guvå på Tunaskolan i Tumba tittar närmare på ett citat ur boken om Gilbert Grape, som råkar sitta på klassrumsväggen. Så här kan man göra för att förstå ord, berättar Laila Guvå för eleverna. . – Eller så googlar man, säger en tjej. – Ja, men det är inte alltid man förstår förklaringen av ordet, svarar Laila. Filmer om lässtrategier. Visdomsord, Venn-diagram och textkopplingar - allt utifrån Lyckokakan. Nästa vecka får vi författarbesök på vår skola.
Kerstin Lundberg Hahn kommer på besök och för att förbereda oss inför detta har vi läst "Lyckokakan". Vi har lärt känna huvudpersonen Oscar och skrattat åt hans pinsamheter, glatt oss åt hans framgångar och inspirerats av hans mod. Eftersom boken nu är utläst var det dags att ta fram Cowboyen och reflektera över det viktigaste i innehållet. Vi valde att göra detta på ett lite annorlunda sätt utifrån ett tips vi fått av en annan pedagog på deras blogg: . Vi började med att plocka ut nyckelord som beskrev huvudpersonen Oscar. Tavlan fylldes snabbt med nyckelord och det blev dags för nästa moment. I Lyckokakan får vi även lära oss vad ett visdomsord är och en lektion ägnades åt att reda ut betydelsen av dessa fantastiska och genomtänkta små ord.
Vi läste visdomsorden ännu en gång och lät Detektiven arbeta som aldrig förr. -"Var inte rädd att ta det stora steget! " Boksamtal- frågekort. Chambers boksamtal. Att samtala om text. Samtal om en text. Berättelseansiktet - modell för att samtala om en text.
Boksamtal. Lyckokakan. Malm%25F6%25201.Studiecirkeltr%25E4ffar%2520med%2520bakgrund.pdf. Läsförståelsestrategier i praktiken. Så här planerar jag undervisning (ur och med Alfonsböckerna) del 1. Då jag planerar undervisning ur litteratur brukar jag samla ihop många olika utgåvor av en författares utgivning.
Nu har jag plockat fram Gunilla Bergströms Alfonsböcker. Jag lägger ut den framför mig. Varje bok tydlig och synlig. Dessa böcker har jag framför mig: Hurra, för pappa Åberg! Jag är noga med att lista upp saker och ting. . - Hmmm, vad ska jag hitta på? Det här ser jag rörande titlarna (inte illustrationerna): 7 av 10 titlar innehåller namnet Åberg.8 av 10 titlar innehåller namnet Alfons.5 av 10 titlar innehåller både namnet Alfons och Åberg.2 av 10 titlar innehåller pappa ÅbergAlfons pappa heter i titlarna ”Pappa Åberg”Två av titlarna är frågor; Är du feg, Alfons Åberg? Skapa undervisande frågor Då jag har gjort detta kan jag skapa frågor som utvecklar elevernas medvetande. Vilka skiljetecken använder Gunilla Bergström då hon skriver böckernas titlar? Då jag skriver ned mina frågor gör jag det utan att tänka på om frågorna är öppna eller slutna. Kommande undervisning kan vara: