Insights. Lässtrategier. Språkutvecklande övning: dictogloss. Denna övningar kan göras i vilket ämne eller ålder (de ska ha lärt sig skriva) som helst.
Den fungerar lika bra på nyanlända som på elever som talar flytande svenska. Bara att anpassa texten. Minds in Bloom: Ideas for Using Writing in Math. Writing across the curriculum has been a movement in education and my school district is no exception.
With the recent changes to common core and PARCC testing, I found myself at a loss for how I was going to get my students to write in math class. Math is just numbers and symbols right? Puls-snurran. Arbeta med begrepp. Diskutera: Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Arbetsgång. Lgr 11 eller din skolforms läroplan, Få syn på språket och Greppa språket är underlag som bör finnas med under arbetets gång.
Det är en fördel om deltagarna i arbetet har läst dessa dokument i förväg. Möte 1 Enskilt arbete inför mötet. 21 Cool Anchor Charts To Teach Close-Reading Skills. Läsförståelse. För de allra flesta barn handlar läsning om att lära sig avkoda korta och språkligt lätta texter om bekanta saker.
Så småningom blir texterna svårare och att lära sig läsa blir snarare att läsa för att lära sig. Då krävs det att läsförståelsen är god. Själva målet med läsningen är alltså att förstå texten. Läsförståelsen är till skillnad från avkodningen ingen automatisk process, utan den måste tränas. Avkodning och flyt i läsningen är ändå avgörande faktorer för läsförståelsen. Ordförrådets betydelse för läsning: Venue: Lärarutbildning: Linköpings universitet. Christina Wiklund, Linköpings universitet Vårt samhälle ställer stora och varierade krav på individers språkliga och skriftspråkliga färdigheter.
Kan du bevisa det? Läs- och skrivportalen. Hur kan vi arbeta med kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt? Vad är kollegialt lärande?
På Skolverkets webbplats sammanfattas kollegialt lärande på följande sätt: Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete. Tillsammans har två eller flera lärare uppgifter att förbereda och lösa, diskutera och reflektera över innan de söker råd eller diskuterar vidare med en handledare.
Litteracitet med inspiration från Nya Zeeland. Det finns några länder som jag brukar snegla lite extra på när det gäller skolfrågor, ett av länderna är Nya Zeeland eftersom de har kommit ganska långt när det gäller att se till att eleverna utvecklar språk och kunskaper parallellt i skolan.
Nya Zeeland har, precis som vi i Sverige, ganska många flerspråkiga elever och de brottas med samma problem som vi, nämligen svårigheten att eleverna ska tillägna sig ett såpass bra skolspråk att de klarar av kunskapsinhämtandet på sitt andra- (eller tredje-) språk. Litteracitet Det finns en nyzeeländsk sida, Literacy online, som jag brukar återvända till, för att inspireras och för att hålla koll på vad som händer. Deras underrubrik är ”Every child literate – a shared responsability” och det säger en hel del om vad det handlar om.
Literacy online är en sida där man kan ta del av deras kursplaner och styrdokument men där finns även mycket råd och stöd till både lärare och elever. Resan över Atlanten till en läs- och skrivundervisning för alla. På twitter hörde vi talas om otroligt inspirerande arbetssätt som Anna Bengtsson och hennes kollega tagit del av under en intressant studieresa.
Till vår stora glädje ville Anna dela med sig av detta till Skollyftet i detta väldigt långa men fantastiskt inspirerande inlägg om hur man kan undervisa eleverna i läs- och skrivstrategier. Det är en helt vanlig tisdag morgon. Ett språkligt bedömningsmaterial behövs för varje skolämne. För en tid sedan skrev jag ett inlägg här på Skollyftet, där jag hävdade att Lgr 11 gjorde oss alla till språklärare.
Påståendet grundade jag i det faktum att många av de förmågor som eleverna ska utveckla under skolåren kräver ett välutvecklat språk. Deras kunskapsutveckling måste följas av en språklig utveckling, om de ska ha chans att utveckla de förmågor som uttrycks i den nya läroplanen. För att visa på att förmågorna i Lgr 11 kräver ett akademiskt språkbruk använde jag mig av Göran Svanelids sammanfattning av de centrala förmågorna i Lgr 11 som han kallar the Big 5: De fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten.
Analysförmåga Beskriver orsaker och konsekvenser. Kommunikativ förmåga Samtala. Lgr 11 gör oss alla till språklärare. När jag studerar kursplanerna i lgr 11 ser jag språk överallt.
Att eleverna får rika möjligheter till att tala, läsa, skriva och lyssna är centralt i alla ämnen enligt vår nya läroplan. Ser jag detta för att jag är språklärare? Kanske. Men ta dig en titt på förmågorna i våra kursplaner nedan. Göran Svanelid, lektor på lärarutbildningen i Stockholm, har utkristalliserat fem förmågor som var och en på något sätt finns representerade i kursplanerna. De fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten. Analysförmåga Beskriver orsaker och konsekvenser. Kommunikativ förmåga Samtala. Metakognitiv förmåga Tolka. Förmåga att hantera information Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Läs och förstå faktatexter. Add a little bit of body text - Document by carina.rickard.
Genrepedagogik och cirkelmodellen - att utmana och stötta. ”Idag ska vi skriva sagor. Språkutvecklande arbetssätt. Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp.
Språk i alla ämnen. Språk – eller att byta en bromskloss Introduktion Språk och kunskapsutveckling hänger tätt ihop. En enkel ordkarta. Efter att jag återigen har läst Anna Kayas intressanta blogginlägg om hur man kan arbeta aktivt med ordförståelse så blev jag inspirerad och knåpade ihop en egen (enklare än den som visas i inlägget) ordkarta på appen Comic Life. Den har jag tänkt att vi kan använda framför allt i NO och SO, men även så klart i övriga ämnen.
Lässtrategier: Så sammanfattar du ett stort material. Lässtrategier: Så gör du för att komma igång med läsningen. Lässtrategier: Ta reda på mer innan du börjar läsa. Lässtrategier: Anteckningar hjälper dig att förstå. Lässtrategier: Ställ frågor för att förstå texten. Minnesstrategier: Förklara med egna ord. Lässtrategier - exempel från klassrummet! Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse. - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan.
"Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling. Språket bär kunskapen: Att identifiera svårigheter. Språket i alla ämnen. Språkutvecklande arbetssätt. Nonfiction Text: Reading with a Purpose.
As adults, when we read nonfiction, we are reading for a purpose. I pick up an article about the 13 colonies because I need to learn what the major settlements were for my lesson. Or I find an article about what coarcation of the aorta is so that I am better prepared when I visit the cardiologist for treatment discussions. I don't just pick up a nonfiction article to read for the fun of it. I always have a purpose. It is the same in class. First, we discussed some general guidelines for reading nonfiction text. Then, I gave them a simple article about the circulatory or respiratory systems. Checklista_sprakutvecklande_arbetsomrade. Fem_steg_for_planering. Checklista_fyra_sprakfardigheter.pdf. Forskning om språklig kompetens.
Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Språk- och kunskapsutveckling.