Ny undersökning: Skolan hårdaste arbetsplatsen. Lärarna har kanske aldrig varit populärare – i valrörelsen. Partier snubblar över varandra i att erbjuda högre lön, bättre villkor, mindre klasser. Men som det ser ut just nu, och när lärarna själva beskriver sitt jobb är det en av de värsta branscherna att jobba i. Mest motiverade Enligt årets jobbhälsobarometer, som görs av Företagshälsans branschorganisation, sticker de anställda i skolan ut på många sätt. De hinner inte med sina arbetsuppgifter i tid och de känner i större utsträckning än andra ett psykiskt obehag över att gå till arbetet. Det är också lärare som oftast säger att de inte har möjlighet att få stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning – hälften av lärarna uppger detta. Men anställda i skolan utmärker sig också på ett annat, ljusare sätt. Kompetens tas inte till vara Om man ser till alla branscher sammantaget är det tydligaste att arbetsmotivationen, eller arbetsglädjen, faller.
Det är också allt färre som anser att deras kompetens tas till vara på jobbet. Framgångsrika skolkommuner. Projektet Framgångsrika skolkommuner lyfter fram goda exempel från 16 kommuner som under flera år visat bra resultat i skolan eller kommuner som har förbättrat sina resultat. Vi har varit nyfikna på hur man leder och styr skolan på ett bra sätt. Rapporten "Konsten att nå resultat – erfarenheter från framgångsrika skolkommuner" beskriver åtta gemensamma faktorer från kommunerna. Vad kännetecknar framgångsrika skolkommuner? I rapporten kan du läsa mer om våra iakttagelser, konkreta exempel från kommunerna och ett internationellt perspektiv.
I länkarna nedan finns sammandrag av slutsatserna och korta kommunreportage. Vi har sett att framgångsrika skolkommuner: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Fakta De kommuner som har deltagit i projektet för att de haft goda resultat är (i bokstavsordning): Arjeplog, Båstad, Danderyd, Kungsbacka, Lomma, Lund, Lysekil, Malung-Sälen, Nacka och Pajala. Kontakt Informationsmaterial Rapporten - analys öppna jämförelser grundskola 2009 SKL, Framgångsrika skolkommuner 1. 1.
Framtidens lärande: Lärandets nya landskap – öppen hearing i Riksdagen. Offentlig hearing om lärandets nya landskap, organiserad av ledamöter i Riksdagens utbildningsutskott tillsammans med Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Skolledarna och Stiftelsen DIU. Tid: Onsdag, 5 februari, kl 12.00 – 15.45(programmet startar med enklare lunch) Plats: Riksdagen, första kammaren Framtidens lärande – lärandets nya landskap De nationella styrdokumenten anger att alla elever har rätt att få använda digitala verktyg i skolan, och att alla elever ska få ”digital kompetens”. Betydande framsteg görs med digitala ingångar till skrivandet och läsandet, med delat skrivande och effektivare former för arbetet i klassrummet med återkoppling till elever, med synliggjort lärande. Och nya forum växer för delat kollegialt lärande. Samtidigt visar Skolinspektionens och Skolverkets bilder att många skolor och kommuner ännu inte på ett systematiskt sätt integrerar de digitala verktygen och arbetssätten i sitt arbete.
AnmälanProgram hearing riksdagen 5 februari (fullsatt) Barn gör rätt om de kan. I stadsdelen Kirseberg i Malmö har alla pedagoger i skola och fritidshem fått möjlighet att utbilda sig i metoden CPS, Collaborative Problem Solving. Ross W Greenes böcker Explosiva barn och Vilse i skolan som beskriver hans metod att möta barn och ungdomar med framförallt utagerande beteenden har mött stort intresse, inte minst bland specialpedagoger och speciallärare.
Ross W Greene är lektor i psykologi vid Harvard Medical School i usa. Han har genomfört flera föredragsturnéer i Sverige. Metoden utgår från att barn beter sig så gott de kan och att problematiska beteenden uppstår på grund av brister i kognitiva förmågor som barnet behöver ha för att hantera vardagliga situationer. När Ross W Greene besökte och föreläste i Malmö för drygt ett år sedan fick alla pedagoger på fritidshem och skolor i Kirseberg möjlighet att lyssna när han förklarade metoden. . – Jag föll direkt för hans sympatiska sätt att se på barn! Nyckelordet för att nå eleven är empati. . – Handledning är nödvändig. Lärares professionella lärande och utveckling - Helen Timperley. Samtiden - Bok och bibliotek 2013: Alla lärare är språklärare.
Visa enskild publikation. Var sjätte elev rädd för en vuxen i skolan. Skolinspektionen har inte kommit hela vägen med analysen av siffrorna. Generaldirektören Ann-Marie Begler kallade ändå till ett seminarium i Almedalen där hon berättade lite vad de kan se så här långt. – När vi granskar skolorna vill vi gärna veta vad elever, personal och föräldrar tycker redan på förhand. Då har vi sedan hösten 2010 gjort en skolenkät där vi ställer en rad olika frågor till de här grupperna. Nu har vi 403 136 svar i vår databas. Vi har extremt mycket material om hur elever, lärare och föräldrar ser på skolan, säger hon. Enkäterna går ut i årkurs fem och nio – samt andra året i gymnasiet. Enligt Ann-Marie Begler är det ingen nämnvärd skillnad på svaren från killar och tjejer bland eleverna – förutom i två aspekter. – När det gäller studiero har flickorna mycket mer kritiska synpunkter. När det gäller trygghet och studiero har Skolinspektionen gjort några iakttagelser som Ann-Marie Begler valde att lyfta upp. – Hälften av eleverna upplever att andra elever stör ordningen.
Goda relationer förutsättning för ordning och reda. Ordning och reda är ett återkommande tema i skoldebatten. Enligt olika undersökningar är det mycket prat och stök i den svenska skolan och utbildningsminister Jan Björklund har lyft bristen på arbetsro som en orsak till fallande resultat. På ett seminarium hos Sveriges Kommuner och Landsting diskuterades frågan om arbetsro bäst uppnås genom sanktioner eller relationer. Deltog gjorde representanter för lärare, skolledare och elever. En rad ämnen kom upp som vikten av goda relationer mellan elever och skola och att eleverna måste göras delaktiga i arbetet kring ordningsregler. – Vi vet att det nya lärare tycker är absolut svårast är att skapa ett bra, fungerande arbetsklimat i klassrummet. En annan av paneldeltagarna var Jan Jönsson, rektor på Karsby International School i Stockholm.
. – Ja, jag tycker att det är ett problem och det visar ju även olika utvärderingar av skolan. . – Jag tror inte att det enbart är skolans problem. Vem äger problemet när det gäller studieron? Vilken roll spelar skolan när lärandet är livslångt? ”Hur skapar vi en skola för en okänd framtid?” Det var namnet på ett seminarium som arrangerades i Almedalen. Bakom stod Creatables, ett nätverk för designers och ingenjörer. Utgångspunkten var: Hur ska vi veta vad vi ska lära våra barn, när utvecklingen går så snabbt.
I publiken fanns en hel del både lärare och skolledare, som snart var delaktiga i samtalet. Entreprenören Gustaf Josefsson inledde med att reflektera kring hur snabbt utvecklingen går. – Det finns en bild på mig när jag är kanske fyra år, omkring 1987, och jag sitter framför en Mac SE, en av Apples första datorer. Han berättade att i dag uppdateras datorer utan att vi märker det – förändring är inbyggt i systemet. . – Vi pratar om ett livslångt lärande. Gustaf Josefsson hänvisar till en rapport som gått igenom vilka av dagens arbetsuppgifter i Sverige som kommer att kunna automatiseras inom 20 år. . – Så de som börjar i skolan idag kommer att utföra uppgifter som vi inte har en aning om vad det är.
. – Tänka kritiskt. Testa mer för bättre inlärning. Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet inledde med att betona att goda förutsättningar för lärande bygger på att man som lärare har ett språk för att tala om sin egen undervisning, så väl med eleverna som med kollegor, föräldrar och politiker och lärare behöver kunna argumentera för sin undervisning. – Dagens marknadsekonomiska situation gör att man försöker hitta enkla lösningar, men undervisning är komplex. En aspekt handlar om hur man bygger upp innehållet. Vi vet från studier av framgångsrika miljöer att man behöver bygga innehåll inte bara på ett skolämnes innehåll utan man behöver ta in elevernas egna erfarenheter och bygga broar till andra ämnen inom skolan. Vi pratar om att bygga semantiska nätverk och det är särskilt betydelsefullt för elever som kommer från miljöer där man inte har en så rik språklig bakgrund, sa Caroline Liberg under seminariet i Almedalen.
Lars Nyberg talade om två metoder för inlärning som visat sig framgångsrika. Kompetensutveckling av lärare i en-till-en | Fleischer Kompetensutveckling. Sommar. Almedalen rullar igång. Där diskuteras många skolfrågor, inte minst de om datorisering. När det gäller införande av en-till-en, är det en mängd olika aspekter som behöver belysas efter att själva införandefasen är klar. I arbetet med systematisk uppföljning av en-till-en i IPAK-modellen har jag delat in det i tre huvudsakliga områden: Ämnesinnehåll, teknik och pedagogik,Betygsättning, bedömningspraktik och e-portfolios,Juridik, etik och demokrati. Det finns naturligtvis andra sätt att göra en sådan indelning.
Det centrala är dock att ha lärarkårens kontinuerliga utveckling för ögonen. I mitt sätt att beskriva saken tas utgångspunkt i forskningen av Hall & Hord (2011). När det gäller en-till-en har alltså detta prövats av bland annat Donovan, Hartley och Strudler (2007). 0 MedvetenhetLäraren tänker och upplever: ”Jag berörs inte av en-till-en. 1 Information Läraren tänker och upplever: ”Jag skulle vilja veta mer om en-till-en. 3. Hall, G.E. & Hord, S.M. (2011).