Ny undersökning: Skolan hårdaste arbetsplatsen. Lärarna har kanske aldrig varit populärare – i valrörelsen.
Partier snubblar över varandra i att erbjuda högre lön, bättre villkor, mindre klasser. Men som det ser ut just nu, och när lärarna själva beskriver sitt jobb är det en av de värsta branscherna att jobba i. Mest motiverade. Framgångsrika skolkommuner. Projektet Framgångsrika skolkommuner lyfter fram goda exempel från 16 kommuner som under flera år visat bra resultat i skolan eller kommuner som har förbättrat sina resultat.
Vi har varit nyfikna på hur man leder och styr skolan på ett bra sätt. Rapporten "Konsten att nå resultat – erfarenheter från framgångsrika skolkommuner" beskriver åtta gemensamma faktorer från kommunerna. Framtidens lärande: Lärandets nya landskap – öppen hearing i Riksdagen. Offentlig hearing om lärandets nya landskap, organiserad av ledamöter i Riksdagens utbildningsutskott tillsammans med Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Skolledarna och Stiftelsen DIU.
Tid: Onsdag, 5 februari, kl 12.00 – 15.45(programmet startar med enklare lunch) Plats: Riksdagen, första kammaren Framtidens lärande – lärandets nya landskap De nationella styrdokumenten anger att alla elever har rätt att få använda digitala verktyg i skolan, och att alla elever ska få ”digital kompetens”. Betydande framsteg görs med digitala ingångar till skrivandet och läsandet, med delat skrivande och effektivare former för arbetet i klassrummet med återkoppling till elever, med synliggjort lärande.
Och nya forum växer för delat kollegialt lärande. Samtidigt visar Skolinspektionens och Skolverkets bilder att många skolor och kommuner ännu inte på ett systematiskt sätt integrerar de digitala verktygen och arbetssätten i sitt arbete. Barn gör rätt om de kan. I stadsdelen Kirseberg i Malmö har alla pedagoger i skola och fritidshem fått möjlighet att utbilda sig i metoden CPS, Collaborative Problem Solving.
Ross W Greenes böcker Explosiva barn och Vilse i skolan som beskriver hans metod att möta barn och ungdomar med framförallt utagerande beteenden har mött stort intresse, inte minst bland specialpedagoger och speciallärare. Ross W Greene är lektor i psykologi vid Harvard Medical School i usa. Han har genomfört flera föredragsturnéer i Sverige. Metoden utgår från att barn beter sig så gott de kan och att problematiska beteenden uppstår på grund av brister i kognitiva förmågor som barnet behöver ha för att hantera vardagliga situationer. Lärares professionella lärande och utveckling - Helen Timperley. Samtiden - Bok och bibliotek 2013: Alla lärare är språklärare. Visa enskild publikation. Var sjätte elev rädd för en vuxen i skolan. Skolinspektionen har inte kommit hela vägen med analysen av siffrorna.
Generaldirektören Ann-Marie Begler kallade ändå till ett seminarium i Almedalen där hon berättade lite vad de kan se så här långt. – När vi granskar skolorna vill vi gärna veta vad elever, personal och föräldrar tycker redan på förhand. Då har vi sedan hösten 2010 gjort en skolenkät där vi ställer en rad olika frågor till de här grupperna. Nu har vi 403 136 svar i vår databas. Vi har extremt mycket material om hur elever, lärare och föräldrar ser på skolan, säger hon. Enkäterna går ut i årkurs fem och nio – samt andra året i gymnasiet. Enligt Ann-Marie Begler är det ingen nämnvärd skillnad på svaren från killar och tjejer bland eleverna – förutom i två aspekter. – När det gäller studiero har flickorna mycket mer kritiska synpunkter. När det gäller trygghet och studiero har Skolinspektionen gjort några iakttagelser som Ann-Marie Begler valde att lyfta upp. – Hälften av eleverna upplever att andra elever stör ordningen.
Goda relationer förutsättning för ordning och reda. Ordning och reda är ett återkommande tema i skoldebatten.
Enligt olika undersökningar är det mycket prat och stök i den svenska skolan och utbildningsminister Jan Björklund har lyft bristen på arbetsro som en orsak till fallande resultat. På ett seminarium hos Sveriges Kommuner och Landsting diskuterades frågan om arbetsro bäst uppnås genom sanktioner eller relationer. Deltog gjorde representanter för lärare, skolledare och elever. En rad ämnen kom upp som vikten av goda relationer mellan elever och skola och att eleverna måste göras delaktiga i arbetet kring ordningsregler. Vilken roll spelar skolan när lärandet är livslångt? ”Hur skapar vi en skola för en okänd framtid?”
Det var namnet på ett seminarium som arrangerades i Almedalen. Bakom stod Creatables, ett nätverk för designers och ingenjörer. Utgångspunkten var: Hur ska vi veta vad vi ska lära våra barn, när utvecklingen går så snabbt. I publiken fanns en hel del både lärare och skolledare, som snart var delaktiga i samtalet. Entreprenören Gustaf Josefsson inledde med att reflektera kring hur snabbt utvecklingen går. Testa mer för bättre inlärning. Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet inledde med att betona att goda förutsättningar för lärande bygger på att man som lärare har ett språk för att tala om sin egen undervisning, så väl med eleverna som med kollegor, föräldrar och politiker och lärare behöver kunna argumentera för sin undervisning. – Dagens marknadsekonomiska situation gör att man försöker hitta enkla lösningar, men undervisning är komplex.
En aspekt handlar om hur man bygger upp innehållet. Vi vet från studier av framgångsrika miljöer att man behöver bygga innehåll inte bara på ett skolämnes innehåll utan man behöver ta in elevernas egna erfarenheter och bygga broar till andra ämnen inom skolan. Vi pratar om att bygga semantiska nätverk och det är särskilt betydelsefullt för elever som kommer från miljöer där man inte har en så rik språklig bakgrund, sa Caroline Liberg under seminariet i Almedalen. Lars Nyberg talade om två metoder för inlärning som visat sig framgångsrika. Kompetensutveckling av lärare i en-till-en. Sommar.
Almedalen rullar igång. Där diskuteras många skolfrågor, inte minst de om datorisering. När det gäller införande av en-till-en, är det en mängd olika aspekter som behöver belysas efter att själva införandefasen är klar.