Anpassningar för alla på Malmö Latin. Antalet anpassningar för elever ökade, lärarna var stressade och skolledningen kände att man inte räckte till.
Det blev startskottet för det som har kommit att kallas för basundervisning på Malmö latinskola. – Alla elever mår bra av tydlighet och struktur – inte bara de med behov av särskilda anpassningar, säger Johan Ahx, biträdande rektor. När skolledningen satte sig ner och räknade på antalet anpassningar visade det sig att tjugo procent av eleverna hade någon form av anpassning. – När vi tittade närmare på vad de innebar så insåg vi att de till en stor del innehöll ungefär samma sak, säger Johan Ahx. Vid samma tidpunkt läste också skolledningen David Didaus “Tänk om allt du vet om undervisning är fel”.
I den diskuterar Didau hur lärare påverkas av att veta i förhand om en elevgrupp är “stark” eller “svag” och att undervisningen på ett omedvetet plan anpassas efter lärarens förutfattade meningar. – Vi ville ju att alla elever skulle mötas av samma höga förväntningar. Lektionsobservationer och kollegialt lärande. Sedan en tid tillbaka har vi på min skolenhet arbetat med lektionsbesök som en del av det kollegiala lärandet.
För oss var det viktigt att vi lärare fick stor frihet att själva avgöra vilket område vi ville arbeta med och vad i den egna undervisningen som skulle observeras. Vi ville även att lektionsobservationerna skulle systematiseras därför bestämde vi oss för en modell liknande den som går att hitta här. Lektionsbesöken ska utgå från skolans prioriterade utvecklingsområden, bedömning, språkutveckling, IT som pedagogiskt verktyg och studieteknik.
Otillräcklighet och frustration vardag för lärare i landet. När lärare upplever misslyckande och att de känner sig otillräckliga i specifika situationer konstruerar de förklaringar som motiverar och legitimerar misslyckandet.
Detta ska i sin tur forma lärarens fortsatta handlingar i klassrummet, enligt forskningsrapporten. – Lärarna känner mycket för eleverna och vill kunna göra mer men anklagar ofta sig själva för elevernas brister och misslyckanden. Frustrationen över vardagen i klassrummet är förståelig, men också olycklig eftersom den formar känslor, förklaringar och handlingar som förstärker känslan av misslyckande, säger Ulrika Gidlund, filosofie doktor i pedagogik på Mittuniversitetet. Kollegahandledning2018 01 03. Elever med behov av hjälp får egen skola i Katrineholm - P4 Sörmland. Skolan måste fredas från jobbiga föräldrar. Mejlbombande föräldrar har blivit ett arbetsmiljöproblem.
Rektorer måste stå upp för sina lärare. Under de senaste åren har både lärare och rektorer vittnat om hur de överhopas av mejl och utsätts för påtryckningar av föräldrar. I våras tog därför Stockholms stads utbildningsförvaltning fram ett enkelt dokument med nio regler som alla föräldrar förväntades följa. Exempelvis skulle de respektera lärarnas professionalitet vid betygsättning, se till att barnen kommer i tid, hålla sina kontaktuppgifter aktuella och ta del av information från skolan. Inga konstigheter, med andra ord. Didaktorn: Alla ska med - UR Skola. Amir Sariaslan – Psykiatrisk genetik och kausal inferens. Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet - Sara Bruun. Att vara lärare idag är sannerligen komplext och inget yrke som du bara kan läsa dig till att bli bra på.
Jag skulle säga att det är ett hantverk som kräver ganska många timmars övning för att bli riktigt skicklig på. När jag började jobba som lärare för cirka tjugo år sedan tappade jag ofta humöret och blev rasande på de elever som inte lydde eller gjorde tilldelade uppgifter som de skulle. Mindre klasser nyckel till elevernas skolframgång. Om debattören Katarina Kasmarvik Lärare med masterexamen i pedagogik.
Klasstorlek, lärartäthet och lärarnas arbetsbörda – Ekonomistas. Det har blivit vanligt att avfärda klasstorlek som viktig för elevernas studieresultat.
Andra faktorer — som lärarnas undervisningsmetoder och allmänna lärarförmågor — är viktigare än att på politisk väg minska klasstorleken, lyder argumentet. Även om detta är sant är det inte särskilt relevant då den genomsnittliga produktivitetseffekten av politiska åtgärder alltid kommer att vara liten jämfört med de produktivitetsskillnader som finns mellan olika arbetsplatser och anställda. Detta gäller i skolan precis som i all annan verksamhet, men det betyder inte att infrastrukturinvesteringar, regelverk, konkurrensutsättning eller skatte- och bidragssystemens utformning skulle vara irrelevanta. Inte heller finner forskningen att klasstorleken är irrelevant. Forskaren: Fokus på provresultat urholkar läroplanen. Regeringens förslag att resultatet av de nationella proven ska väga tyngre vid betygsättning är tidstypiskt.
”Tiden räcker inte för att stötta eleverna" Skolverkets nya betygsstatistik visar att 25 procent av eleverna på gymnasiets nationella program inte tar examen inom tre år.
Det innebär en liten förbättring jämfört med mätningen för ett år sedan men på det stora hela har situationen varit oförändrad sedan gymnasiet reformerades 2011. Trots ett uttalat syfte om att öka genomströmningen. Andelen elever som tar examen är högst på de högskoleförberedande programmen och kvinnor klarar utbildningen i högre utsträckning än män.
Skolverket har också följt upp hur det går för de elever som gått fyra eller fem år i gymnasieskolan. Var femte elev av dessa har fortfarande inte tagit examen, något Torun Rudin, enhetschef på Skolverket, kommenterar i ett pressmeddelande. Lärare: ”Det handlar om att skapa kontakt” Orsakerna till att en elev upprepade gånger olovligen uteblir från undervisningen kan vara många, det menar Måns Boström, lärare vid ESS-gymnasiet i Stockholm, som sedan ett år tillbaka arbetat med projektet ”Motivation”, ett metodprogram som syftar till att få elever med hög frånvaro tillbaka i undervisning. – Det finns så många olika berättelser om varför man blir hemma.
Det sociala samspelet är ett exempel, att gå från att bli barn till tonåring. Lågaffektivt - en trend som smittar. Redan som barn lär sig de flesta att skilja på sin egen och andras starka känslor. För somliga är det svårare och det kan ta sig uttryck i att de själva blir arga för att någon skäller på dem. Bo Hejlskov Elvén är leg. psykolog och en av Sveriges mest anlitade föreläsare om hur man hanterar problemskapande beteenden utifrån lågaffektiva metoder. – Jag brukar koka ner det till en metafor. När vi jobbar med barn ska vi tänka att det är en bilverkstad. Allt fler tar examen på IT-Gymnasiet och NTI-Gymnasiet – AcadeMedia Utbildning. På elva av IT-Gymnasiets och NTI-Gymnasiets 24 skolor tog minst 95 procent av eleverna examen 2016. Förra året nådde fyra skolor motsvarande resultat.
Samtidigt fortsätter de genomsnittliga betygspoängen att öka. – Det är väldigt roligt att de satsningar vi har gjort de senaste åren återspeglar sig i skolornas formella resultat. Inte minst våra rektorer och lärare har jobbat hårt och målmedvetet för att öka måluppfyllelsen, säger Christine Kastner Johnson, utbildningsdirektör på IT-Gymnasiet och NTI-Gymnasiet. Vanligaste felet vuxna gör med bråkiga barn. Hur gör man när ens ”vanliga” barn bråkar? Det låter som en fråga som är lätt att besvara. Men psykologen Bo Hejlskov Elvén får den ganska ofta när han hjälper föräldrar som har barn med särskilda behov. Ofta upptäcker de att samma råd funkar även med deras andra barn. Det gjorde att han skrev boken ”Barn som bråkar, att hantera känslostarka barn i vardagen” (Natur och kultur) tillsammans med författaren och journalisten Tina Wiman.
Han berättar att en chef en gång påpekade att han försörjer sig på folks maktlöshet. Flyttar problemet från eleven. Ett nytt frågeformulär och en åtgärds- och anpassningsbank på nätet – kan det verkligen göra jobbet lättare? Absolut, säger de vi möter och som är invigda i det material som nu ska implementeras i de kommunala skolorna i Umeå. Ett webbaserat redskap, alltså, som är tänkt att vara ett stöd för lärare och annan skolpersonal i deras arbete med tidiga insatser för elever som hamnar i problemsituationer av olika slag.
Framgångsfaktorer för professionsutveckling. Skrivet av Daniel Nordström Ett blogginlägg som sammanfattar forskning som framgångsfaktor för lärares professionsutveckling. Skolinspektionens granskning med stöd av forskning Skolinspektionen har gjort en sammanställning av forskningsresultat som stöd för att granska skolornas arbete på vetenskaplig grund. I forskningsöversikten Framgång i undervisning (2012) presenteras forskningsresultat om sambanden mellan olika undervisningsfaktorer och elevernas studieresultat som ligger till grund för deras granskning av undervisningen i relation till de nationella målen. Forskningsöversiktens syfte är att lyfta fram centrala framgångsfaktorer med målet att förbättra kvalitén undervisningen och områden inom. De tar elevhälsa på allvar. Teachmeet Kunskapssskolan - Blog Teachmeet Kunskapsskolan.
”Vi gör elever till aktörer” Mathivation är ett projekt som ska öka elevers motivation till att studera matematik, som används på flera skolor i landet. What If Everything You Knew About Disciplining Kids Was Wrong? Forskare vill revolutionera skolundervisningen. Undervisning inte skolans huvuduppgift menar forskare. Hattie framhåller vikten av att analysera effekterna av lärarens egen undervisning och att skapa ett tillitsfullt lärandeklimat.
Läraren måste också ha en klar bild av vad eleven ska lära sig under en lektion och veta hur väl varje elev har lyckats med att uppnå målen, så kallade framgångskriterier. För att kunna skapa en brygga mellan elevers förkunskaper och de förväntade lärandemål som står i undervisningens fokus måste läraren känna till elevers förkunskaper. Läraren måste också ha kännedom om elevers lärandeförmågor, kognition, motivation, språkfärdigheter, erfarenheter osv. Synliggjorda lärandemål underlättar måluppfyllelse Ju mer eleverna kan om lärandemålen och vägen till framgång desto mer kommer de att engagera sig i skolan, understryker Hattie. Att nå personligt satta mål ökar självförtroendet. Lärares professionella lärande och utveckling - Helen Timperley. Elever gav lösningarna. De svagbegåvade är tabu i skolan. Från individuellt till kollegialt lärande @ Nordström Education.
Kollegialt lärande & kvalitet! Ambition vässar texterna. ”Man ger upp lite för lätt” Kollegialt lärande - hur får vi till det? Edward och Skolutvecklingen. ”En rektor ska ha järnkoll, mod – och kärlek”