Center för skolutveckling. SWOT-analys - KvUtiS. I en SWOT-analys kan man på ett strukturerat sätt få en överblick över nuläget och vad som behöver utvecklas i verksamheten.
SWOT är en förkortning avS = StrengthsW = WeaknessesO = OpportunitiesT = Threats I fyrfältsschemat skrivs verksamhetens styrkor (S) respektive svagheter (W) upp samt vad som kan betraktas som möjligheter (O) och hot (T). Styrkor och svagheter ses som faktorer som den egna organisationen kan påverka själv, dvs genom egna beslut. Möjligheter och hot är däremot faktorer som den egna organisationen inte kan påverka, dvs samhällsfrågor eller beslut som fattas av andra utanför den egna organisationen som regering, riksdag, Skolverket, kommun etc. "Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning" Lärare ska fortbildas i grupp, alltid utgå ifrån elevernas behov och är beroende av ett starkt och tydligt pedagogiskt ledarskap.
Det är kärnbudskapet i Helen Timperleys forskning, som bland annat består av metaanalyser som hon genomfört tillsammans med kollegor på University of Auckland i Nya Zeeland, där hon är professor i pedagogik. Resultaten presenterades i boken Det professionella lärandets inneboende kraft (på svenska 2013), som snabbt fått stor spridning. – Sedan den kom har jag arbetat ännu mer med skolledare och fått insikter om vikten av att sätta upp mål för personalen, vara specifik med sina förväntningar och utarbeta en viss typ av möteskultur. Just nu jobbar jag med ledarskapspraktiker för rektorer i Australien. Att mötas i samtalet – coachning del 1.
Att undervisa handlar om möten.
En blogg om Ånge kommuns skolutvecklingsarbete. Så lappar du ihop arbetsplatsträffen. På arbetsplatsträffen ska medarbetarna bjudas in till dialog och delaktighet.
Det är i alla fall tanken, men de flesta har suttit på arbetsplatsträffar där det inte blivit som det är tänkt. Nyckeln är noggrann planering. Prata pedagogik! - Kvartssamtal.se. Skolforskning - JL Skolutveckling. Då de flesta lärare varken har tid eller intresse för att läsa igenom mängder av skolforskning tänkte jag välja ut en del av den forskning som jag tycker att man behöver känna till.
Jag plockar ut en del av den viktigaste informationen och om man är intresserad av att fördjupa sig så hänvisar jag till var man kan läsa mera. Anna Ekström: "Ingen kan kommendera fram att kunskap anses viktigt" Den här artikeln börjar med en mellanstadieflicka som står på startlinjen för att springa 60 meter.
Hon vet redan att hur mycket hon än anstränger sig så kommer hon sist i mål. Den slutar med ett konstaterande att vi alla tillsammans kan påverka skolans utveckling med en kraft som ingen lag eller myndighet kan åstadkomma. Det enda vi behöver göra är att tänka annorlunda. Början och slutet har mycket med varandra att göra. Flickan var Anna Ekström.– Jag stod där på startlinjen och hela klassen tittade på och jag visste att jag skulle komma sist hur jag än sprang. Rektor Forssén. Oj vilket tempo det varit de sista veckorna.
Tjänsteplaneringar, lönesamtal, schema, rekryteringar, budget, elevärende, ja listan kan göras precis hur lång som helst. Dessutom så toppar vi med två fantastiska skolavslutningar tillsammans med våra underbara elever! Har försökt att uppdatera mailboxen, attesterat fakturor, skickat mail med lite delegerade uppgifter, sommarbreven är skrivna och ja nu närmar det sig semester. Med stormsteg. Är jag klar då? Rektorns roll som förändrare. Såsom skolan styrs idag.
Med en riksdag som delar ut ett statligt uppdrag genom skollag och läroplaner och med det kommunala huvudmannaskapet får rektor en – i det offentliga Sverige – ganska unik roll. Utifrån ett statligt uppdrag men med lokala förutsättningar ska rektor leda och utveckla det pedagogiska arbetet på sin skola. Många har sagt att man kan känna sig klämd i den här rollen. Med statliga styrdokument men med en kommun som fördelar resurser, och som även delar ut en ibland ganska lång rad andra uppdrag. Kreativt, Interaktivt, Kommunikativt, Kognitivt, Språkutveckland... Tema Rektor - forskning. Vad är pedagogiskt ledarskap?
Termen pedagogiskt ledarskap har använts för att beskriva rektorns ansvar för att leda den pedagogiska verksamheten vid en skola. Dock saknar begreppet tydlig definition. Redan 1946 års skolkommission lyfte att rektor har ett ansvar att leda det pedagogiska arbetet men samtidigt betonade den att "den enskilde lärarens frihet att utforma undervisningen på sitt eget sätt måste betraktas som principiellt oantastbar".
En central fråga i dagens debatt är: Kan en rektor utöva pedagogiskt ledarskap vid en skola utan förstahandsinformation kring vad som pågår i klassrummet? Svarar man ja på den frågan kommer definitionen av pedagogiskt ledarskap att handla om styrning och ledning av en skolas resurser för pedagogisk verksamhet, och för generell skol- och kompetensutveckling. Svarar man nej på frågan blir det naturligt att säga att rektors pedagogiska ledarskap måste omfatta besök i klassrummen när undervisning pågår. Hur har rollen som rektor förändrats? Nej. Systematiskt kvalitetsarbete. Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att alla som arbetar i förskolan, skolan, fritidshemmet och vuxenutbildningen ska kunna ge barn och elever en likvärdig utbildning.
Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar i förskolan, skolan och vuxenutbildningen systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. Skolverket utvecklar kontinuerligt stöd för huvudmäns, förskole- och skolenheters kvalitetsarbete. Några av dessa stöd är Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete, Kvalitetsarbete i praktiken och självskattningsverktyget BRUK. Nu finns också ett särskilt material framtaget som stöd för huvudmannens kvalitetsarbete. För huvudmannen.
Diskutera: Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. BRUK - verktyg för självskattning. Stöd för utveckling. Varför får dessa elever, med denna personal, kompetens och organisation, detta resultat just nu? Vad behöver min personal för att hjälpa just dessa barn/elever? En lärmodul är ett ”utvecklingspaket” där artiklar, filmer och annat material sätts i ett sammanhang, diskuteras och prövas. Varje lärmodul består av fyra moment: Skolutveckling, Lyckas med skolan genom kollegialt lärande. Vad kännetecknar framgångsrika skolor?