Mallar och instruktioner. Digitala verktyg. Jag gillar att känna bokens sidor, höra tidningens prassel och rita symboler vid sidan av texten jag läser.
Jag gillar också digitala verktyg som ger mig och eleverna helt andra ingångar till att läsa, samtala och skriva. Det går att använda digitala verktyg på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt, till exempel för planering, flippar, språkutvecklande arbetssätt och formativ bedömning, som ger goda resultat (Läs om STL-studie här). Som vanligt när det gäller undervisningens innehåll (VAD) eller de metoder läraren använder (HUR) gäller det att ha klart för sig i vilket syfte den ena eller andra används (VARFÖR). En del kollegor har säkert lärt sig Google Drive, Kahoot och Padlet, men många lärare står fortfarande utanför den digitala världen och därmed också eleverna. Vägen att använda verktygen fylls lätt av ”digital stress”, det vill säga man har förstått vad verktygen kan tillföra undervisningen, men insatsen att lära sig hur verktygen kan nyttjas är just nu alldeles för stor. Fem steg till formativ bedömning i klassrummet. Syftet med denna sida är att inspirera genom konkreta exempel på hur det kan se ut i ett klassrum där formativ bedömning är grunden för undervisningen.
Du hittar några av exemplen på denna sida och många fler i min bok Formativ bedömning i praktiken – från förmedling till förståelse. Ett sätt att ta reda på om man har grundat ett klimat och en kultur som bygger på formativ bedömning är att titta på Dylan Wiliams nyckelstrategier för ett hållbart arbete med formativ bedömning som grund för undervisning och lärande. Tillsammans utgör nyckelstrategierna en bas för ledarskap i klassrummet som kännetecknas av tydlighet, intresse för eleverna, undersökande arbetssätt, nyfikenhet, inkludering.
De fem strategierna är: Ledning och stimulans – Specmaja. Ledning och stimulans 3 kap.
Barns och elevers utveckling mot målen 3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.
Differentierad undervisning istället för individanpassningar – några exempel för kollegiala reflektioner. Vi har ett gruppuppdrag i skolan men allt tal om individanpassningar gör att man kan förledas att tro att bara vi individualiserar mer så klarar vi fler elever.
Denna tanke tolkas, upplever jag, som att vi ska individanpassa för varje elev eller så fort en elev verkar ha svårt att lära sig något eller bete sig som man bör i skolsammanhang. Eller varför inte när föräldrar eller tex BUP kräver det? Eftersom studier visar att alla elever någon gång under sin skoltid kommer att hamna i skolsvårigheter kan individanpassningar krävas rätt ofta, kanske varje dag och i varje klass. Ibland gör man anpassningar för att eleven ska kunna göra det som läraren tänker att klassen ska göra, ibland gör man anpassningar som innebär att eleven gör något helt annat än det klassen gör. Min fritid på tyska – Cecilia Jalkebo. Hülya – -flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande. Läslyftet. Samla inspiration om serier Att arbeta med serier Skapande aktiviteter – visa hur texter tolkas i kreativa former Monstret – skapa en filmtrailer (ta kort från Monstret, bilder från nätet, stillbilder).
Automatiskt elevinflytande! Lernstübchen: mein Arbeitsplan für die erste Klasse. Er lag als Orientierung oft auf meinem Schreibtisch, war aber nur eine Richtschnur und wurde nicht akribisch eingehalten... auf Wunsch stelle ich ihn hier zur Ansicht.
SKRIVPROCESSEN – Poster by Annika Sjödahl. Färklaring av värdeoerden i kunskapskraven. Från olika lärarbloggar. Cirkelmodellen – med sikte på att stödja skrivandet (del 3) Vilket stöd behöver eleverna för att lyckas bra i sina ansträngningar med olika skrivuppgifter?
Det är en av de frågor som Cirkelmodellen vill kasta ljus över. Med en genomtänkt och strukturerad arbetsgång vägleds eleverna genom en rad förberedelser inför det egna skrivarbetet. Vi berättade om metodikens fyra faser i del 2 av denna artikelserie. Via de tre första faserna enligt Cirkelmodellen blir eleverna steg för steg lotsade över till att skriva egna texter i fas fyra. Genom den direkta kopplingen till det gemensamma förarbetet kan elevernas egna skrivande sedan bli effektivt och framgångsrikt.
Skolans språk är ett annat än vardagsspråket. Vad kan Cirkelmodellen bidra med ? Först och främst betonas lärarens roll mycket starkt. Därefter riktar läraren elevernas fokus på viktiga förebilder när man tillsammans undersöker utvalda mentorstexter. Skrivarbeten som känns meningsfulla. ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande. Publicerad av Charlotte Christoffersen Vi är just nu inne i ett skifte när det handlar om läs- och skrivinlärning i skolan.
Om 10 år kommer det vara helt främmande för oss hur vi fram till nu har tänkt att det ska gå till. Det tror Carola Rehn-Lindberg som träffade 60 pedagoger i Malmö som vill använda sig av skriv- och läsinlärningsstrategin ‘Att Skriva sig till Läsning’ på dator (ASL) när de tar emot nya barn inför höstterminen. De sista åren har ett stort antal pedagoger i Stockholm fått utbildning och handledning i ASL av Carola Rehn-Lindberg och hennes kollega på Medioteket i Stockholms stad.
ASL möter barnet där den är. VillMer -Att skriva sig till läsning. Nyanlända elever och betyg. Många lärare i grundskolan upplever att det är problematiskt att sätta betyg när en elev som är nyanländ till Sverige t.ex. börjar skolan sent på terminen.
En del lärare tycker det känns orättvist att ge nyanlända elever ett F i betyg och väljer hellre att sätta ett streck när det finns ett litet underlag eller inget alls för att bedöma elevens kunskaper. Streck innebär frånvaro Enligt skolförfattningarna ska streck användas i de fall betyg inte kan sättas på grund av att det saknas underlag för bedömning på grund av en elevs frånvaro. En streckmarkering signalerar att eleven inte har deltagit i undervisningen och är även en indikator på hur skolan lyckas i sin uppgift att främja elevers närvaro. En nyanländ elev som kommer till skolan sent under terminen, men som sedan deltar i undervisningen, kan inte anses ha varit frånvarande från skolan. När underlag för bedömning saknas När begränsat underlag för bedömning finns. Flerspråkighet i skolan - med fokus på elever med språkliga problem.
Måndagen den 11 maj var vi två representanter från Råby/Släbro på en kurs i Stockholm.
Efter att ha letat oss fram till Danderyd och ett litet patienthotell med en liten konferenssal bjöds vi på en mycket spännande dag med intressant och bra innehåll. Föreläsare var var leg.logoped och med.dr Eva-Krisina Salameh.Läs mer om henne och hennes arbete här: Många barn lever i en mycket komplex språklig situation med brist på "kompetenta" andraspråkstalare utanför skolan. Förskola och skola har stor betydelse för utvecklingen av barnens båda språk. För att kunna stötta eleverna på bästa sätt behövs kunskaper om flerspråklig utveckling och hur man skiljer på en sen andraspråksutveckling och en språkstörning. Reflektioner, tips och tankar från mitt lärarliv. Att Skriva sig till Läsning – men sen då? : Pedagog Malmö. Hur fortsätter man skrivandet på dator i åk 2 och 3? Vilken plats har handskrivning i det fortsatta skrivandet? ASL inspirerat arbete och mycket mer.
Att skriva sig till läsning. Att skriva sig till läsning med digitala verktyg Många skolor i Stockholm använder nu metoden som bygger på den norske forskaren Arne Tragetons forskningsresultat i förskoleklass och årskurs 1 – 3 för den första skriv- och läsinlärningen. Genom Språk- och lässatsningen har Medioteket haft flera hundra lärare på föreläsningar i Att skriva sig till läsning. Föreläsningen ges två gånger/termin. Medioteket har också genomfört projekt på flera Stockholmsskolor och föreläst på konferenser om ASL.
Kontakt på Medioteket Anna EngströmTelefon 08 508 32 708 anna.engstrom@stockholm.se Carola Rehn-LindbergTelefon 08 508 33 258carola.rehn-lindberg@stockholm.se. Temabloggar Att Skriva sig till Läsning. Kom-i-gång med ASL, del 4 – kurs vt15 Under våren förbereder sig 65 Malmöpedagoger fördelat i tre grupper inför höstens skolstart genom att delta kursen Kom-i-gång med ASL... Visa-enskild-publikation?_xurl_= Methoden im Rechtschreiblernprozess - Norbert Sommer-Stumpenhorst.
Online-Didaktik Deutsch - Hauptseite: Schreibdidaktik - Didaktik der Textproduktion. HLD06GOTD. Magister Sundelius IKT-blogg. Lotusdiagram.pdf. Språkutveckling via en bilderbok. Jag och elever i årskurs F-5 har börjat jobba med Astrid Lindgrens magiska bok Allrakäraste syster. Första lektionen samlades vi alla framför cleverboarden och samtalade kring bokens framsida.
Först turades vi om att berätta vad vi såg; ”Jag ser två flickor”, ”Jag ser blomsterkransar”, ”Jag ser ett slott” osv. ISB - Staatsinstitut für Schulqualität und Bildungsforschung München. Kontakt. Ich❤tyska - Modersmål tyska Trelleborg. Intern.zaubereinmaleins.de. 4-6. Klasse, Muttersprachenunterricht: Weihnachten. In unserem letzten Muttersprachenunterricht hatten wir noch einmal eine Übersetzungsübung. Hier mussten die Schüler anwenden, was sie während des Halbjahres gelernt haben, und gleichzeitig deutsche Weihnachtswörter üben. Ich füge die Übung mit Lösungsvorschlag bei: Heiligabend in D_Übersetzungsübung Was wir beim Lösen noch einmal besprochen haben: Ideenreise: Deutsch. Tema Modersmål - Tyska - Administration. Liste der Unterrichtsmethoden – Wikipedia. Unterrichtsprinzipien[Bearbeiten] Unterrichtsprinzipien sind allgemeine Vorstellungen von Unterricht (z.B. lehrerzentriert oder schülerzentriert), die sich in unterschiedlichen Verfahren realisieren lassen.
Nürnberger Empfehlungen zum frühen Fremdsprachenlernen - Rahmenbedingungen - Methodisch-didaktische Prinzipien - Goethe-Institut. Tips och material från lärare - Natur och Kultur. Språkutvecklande arbetssätt. Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Kul@lära. Mitt språkutvecklande klassrum. Türkçe Anadil Dersleri. Min blogg om allt mellan himmel och jord. Förstudie: Spelifierat Lärande. Vad händer när lektionsuppgifter förvandlas till utmaningar i ett spel? Vilka monster identifierar eleverna att de förlorar energi till under ett arbetspass?
Och hur många blixtar krävs det egentligen för att levla samarbete? Under våren 2012 designade Frida Monsén, lärare på Vittra Telefonplan, en spelifierad modell för att konkretisera vissa delar av de individuella utvecklingsplanerna (IUP) som har med värdegrund och personlig utveckling att göra. En läsande klass.
Ullis skolsida. Klass 2B: Läsläxa och berättelsekarta. Kommunikation, läs- och skrivutveckling: CORI - en metod för faktatexter. Lektionsförslag: Lek med några ord, muntligt och skriftligt.