ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande

Publicerad av Charlotte Christoffersen Vi är just nu inne i ett skifte när det handlar om läs- och skrivinlärning i skolan. Om 10 år kommer det vara helt främmande för oss hur vi fram till nu har tänkt att det ska gå till. De sista åren har ett stort antal pedagoger i Stockholm fått utbildning och handledning i ASL av Carola Rehn-Lindberg och hennes kollega på Medioteket i Stockholms stad. ASL möter barnet där den är Många barn lär sig att skriva och läsa oavsett metod och arbetssätt men Rehn-Lindberg tror att det framför allt är barn som i annat fall skulle ha det tufft med att lära sig skriva och läsa som är hjälpta av ASL – samtidigt som strategin även stimulerar de barn som redan är eller som är på god väg att bli läsare och skrivare. Varför är det bra att först lära sig skriva? Arne Trageton, som står bakom strategin ASL, har utgått från att det är lättare att lära sig skriva än att läsa. -Fast då tänkte man på pennan som skrivredskap. Avkodning och inkodning De första skrivuppgifterna Related: åk 1 • Blogs/ Skolutveckling

Recension av Skriv och Läs - Att skriva sig till läsning Användningsområden Skriv och Läs är en app som främst vänder sig till de elever som är i början av sin läs- och skrivutveckling. På appens hemsida går det att läsa att den är utvecklad av den danske lågstadieläraren Janus Madsen. Från appens förstasida kan användaren gå till sitt bibliotek, läsa om Skriv och Läs, få tips om hur appen kan användas, samt även se en kort instruktionsfilm. När man är klar med titelsidan går det att skapa en ny sida i boken och nu inbjuds en vuxen att skriva under elevens text. Vid skrivning av text går det att välja på att få bokstaven ljudad, uttalad eller avstängd. I biblioteket går det att dela sin bok via Facebook och e-mail (som pdf), eller via skrivare. Jag skulle förklara appen för en kollega för ett tag sedan och det bästa jag kunde komma på att säga var ”Skriv och Läs är som Book Creator med bokstavsljud”. Skriv och Läs får en fyra i betyg. Instruktionsfilm från tillverkaren: Funktioner Tänk utanför appen Undervisningens syfte

VillMer -Att skriva sig till läsning Cirkelmodellen Att skriva sig till läsning Att skriva sig till läsning med digitala verktyg Många skolor i Stockholm använder nu metoden som bygger på den norske forskaren Arne Tragetons forskningsresultat i förskoleklass och årskurs 1 – 3 för den första skriv- och läsinlärningen. Genom Språk- och lässatsningen har Medioteket haft flera hundra lärare på föreläsningar i Att skriva sig till läsning. Föreläsningen ges två gånger/termin. Medioteket har också genomfört projekt på flera Stockholmsskolor och föreläst på konferenser om ASL. Kontakt på Medioteket Anna EngströmTelefon 08 508 32 708 anna.engstrom@stockholm.se Carola Rehn-LindbergTelefon 08 508 33 258carola.rehn-lindberg@stockholm.se Filmer om ASL som du kan låna genom Medioteket Skolfront- Ut med blyertspennorna, in med datorer.

Cirkelmodellen – med sikte på att stödja skrivandet (del 3) | Skrivlyft Vilket stöd behöver eleverna för att lyckas bra i sina ansträngningar med olika skrivuppgifter? Det är en av de frågor som Cirkelmodellen vill kasta ljus över. Med en genomtänkt och strukturerad arbetsgång vägleds eleverna genom en rad förberedelser inför det egna skrivarbetet. Via de tre första faserna enligt Cirkelmodellen blir eleverna steg för steg lotsade över till att skriva egna texter i fas fyra. Skolans språk är ett annat än vardagsspråket. Vad kan Cirkelmodellen bidra med ? Först och främst betonas lärarens roll mycket starkt. Därefter riktar läraren elevernas fokus på viktiga förebilder när man tillsammans undersöker utvalda mentorstexter. Skrivarbeten som känns meningsfulla Här har vi berört arbete med beskrivande faktatexter om djur (se del 1 och 2). Då kan Cirkelmodellen erbjuda en tydlig och överblickbar arbetsgång för både elever och lärare. Att lära sig nya textgenrer och ämnesspecifikt språk är i sig inte självklart intressant och motiverande för de flesta elever.

Läsfixarmatris Råby skola Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen. Egen läsning, läsning med textsamtal, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter. Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen. Det gemensamma textsamtaletVissa lektioner har vi valt att dela på klassen och i svenskämnet sker detta ett par gånger i veckan. Spågumman - att förutsäga vad en text kommer handla om följer med oss in i andra texter också. Hur gör vi då med den den mer tekniska sidan av läsningen - avkodningen? Varje vecka har vi 3 tillfällen med parläsning på ca 30 min. När det gäller att sedan automatisera läsningen fyller vår läsläxa en viktig funktion. Utöver detta har vi 2 gånger i veckan IUP-pass där eleverna arbetar mot sina egna mål. Har vi någon enskild tyst läsning? Min filosofi liksom Ann-Marie Körlings är att det självständiga läsandet föds ur den gemensamma.

Flerspråkighet i skolan - med fokus på elever med språkliga problem. Måndagen den 11 maj var vi två representanter från Råby/Släbro på en kurs i Stockholm. Efter att ha letat oss fram till Danderyd och ett litet patienthotell med en liten konferenssal bjöds vi på en mycket spännande dag med intressant och bra innehåll. Föreläsare var var leg.logoped och med.dr Eva-Krisina Salameh.Läs mer om henne och hennes arbete här: Många barn lever i en mycket komplex språklig situation med brist på "kompetenta" andraspråkstalare utanför skolan. Förskola och skola har stor betydelse för utvecklingen av barnens båda språk. Att vara tvåspråkig är en tillgång och förstärker exekutiva förmågor. Med god tillgång till båda språken kan elever som är tvåspråkiga kodväxla utan bekymmer. Ofta är flerspråkiga elever duktiga på fonologisk medvetenhet och har ett flerspråkigt barn problem med nonord skall man också se det som en varningssignal. En språkstörning kan se olika ut och vara olika grav. Hur kan vi arbeta med semantiska associationer?

VÖL