Recension av Skriv och Läs - Att skriva sig till läsning Användningsområden Skriv och Läs är en app som främst vänder sig till de elever som är i början av sin läs- och skrivutveckling. På appens hemsida går det att läsa att den är utvecklad av den danske lågstadieläraren Janus Madsen. Från appens förstasida kan användaren gå till sitt bibliotek, läsa om Skriv och Läs, få tips om hur appen kan användas, samt även se en kort instruktionsfilm. Det går även att skapa en ny bok. När man är klar med titelsidan går det att skapa en ny sida i boken och nu inbjuds en vuxen att skriva under elevens text. Vid skrivning av text går det att välja på att få bokstaven ljudad, uttalad eller avstängd. I biblioteket går det att dela sin bok via Facebook och e-mail (som pdf), eller via skrivare. Jag skulle förklara appen för en kollega för ett tag sedan och det bästa jag kunde komma på att säga var ”Skriv och Läs är som Book Creator med bokstavsljud”. Skriv och Läs får en fyra i betyg. Instruktionsfilm från tillverkaren: Funktioner Tänk utanför appen
Tangentdansen | ASL inspirerat arbete och mycket mer ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande Publicerad av Charlotte Christoffersen Vi är just nu inne i ett skifte när det handlar om läs- och skrivinlärning i skolan. Om 10 år kommer det vara helt främmande för oss hur vi fram till nu har tänkt att det ska gå till. Det tror Carola Rehn-Lindberg som träffade 60 pedagoger i Malmö som vill använda sig av skriv- och läsinlärningsstrategin ‘Att Skriva sig till Läsning’ på dator (ASL) när de tar emot nya barn inför höstterminen. De sista åren har ett stort antal pedagoger i Stockholm fått utbildning och handledning i ASL av Carola Rehn-Lindberg och hennes kollega på Medioteket i Stockholms stad. ASL möter barnet där den är Många barn lär sig att skriva och läsa oavsett metod och arbetssätt men Rehn-Lindberg tror att det framför allt är barn som i annat fall skulle ha det tufft med att lära sig skriva och läsa som är hjälpta av ASL – samtidigt som strategin även stimulerar de barn som redan är eller som är på god väg att bli läsare och skrivare. Varför är det bra att först lära sig skriva?
Temabloggar Att Skriva sig till Läsning Kom-i-gång med ASL, del 4 – kurs vt15 Under våren förbereder sig 65 Malmöpedagoger fördelat i tre grupper inför höstens skolstart genom att delta kursen Kom-i-gång med ASL... Kom-i-gång med ASL, del 3 – kurs vt15 Kom-i-gång med ASL, del 2 – kurs vt15 Kom-i-gång med ASL, del 1 – kurs vt15 Under våren förbereder sig ett antal Malmöpedagoger inför höstens skolstart genom att delta i en kurs om ‘Att Skriva sig... ASL inspirationscafé i ett klassrum där tiden inte har stått stilla. Vi som har kommit till ett ASL-inspirationscafé på Bulltoftaskolan får ta del av skrivprocesser på datorn, genrepedagogik med cirkelmodellen som... Inspirerande vinterträffar med ASL nätverksgrupper Fler och fler saker börjar falla på plats vad gäller arbetet med att låta barnen skriva sig till läsning på... Tredje nätverksträffen om olika ASL-komponenter ASL-nätverksgrupper hade under nov-dec sin tredje träff av läsårets sex träffar. Program ASL i Malmö stad, vt 15
Råby skola Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen. Egen läsning, läsning med textsamtal, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter. Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen. Att dessutom möta varje elev på sin nivå i en klass med 27 elever från åk 1 till 3 är en ännu större utmaning. Det gemensamma textsamtaletVissa lektioner har vi valt att dela på klassen och i svenskämnet sker detta ett par gånger i veckan. Spågumman - att förutsäga vad en text kommer handla om följer med oss in i andra texter också. Hur gör vi då med den den mer tekniska sidan av läsningen - avkodningen? Varje vecka har vi 3 tillfällen med parläsning på ca 30 min. När det gäller att sedan automatisera läsningen fyller vår läsläxa en viktig funktion. Utöver detta har vi 2 gånger i veckan IUP-pass där eleverna arbetar mot sina egna mål. Har vi någon enskild tyst läsning?
sundelius | Magister Sundelius IKT-blogg Ljuva minnen av fantastiska lärtillfällen med bästa barnen...#blogg100 48/100 Satt en stund och gick igenom klassbloggen och hamnade på vårt härliga arbete med myror som vi startade i början av klass 1. Jag vill dela med mig av detta arbete för att visa vilken enorm kapacitet och kunskap små barn besitter när vi ger dem möjlighet. Njuter och läser vidare.... Idag startade vi vårt temaarbete om djur, livscykler och näringskedjor. Barnen tittade underligt på mig när jag berättade att de skulle rita en myra så noggrant som möjligt, med så många detaljer som möjligt och att de inte fick titta på någon bild, utan att de skulle hämta sin kunskap om hur myror ser ut, inifrån sitt minne. Väluppfostrade som barnen är satte de igång…och det dröjde inte länge förrän följande frågor hördes runt om i klassrummet: ”Hur många ben har en myra nu igen?” När vi ringde in mötte barnen en klart uppförstorade bild av en myra…..”Va! Här nedan ser ni 6 bilder. Prova själva om ni kan!
Språkutveckling via en bilderbok Jag och elever i årskurs F-5 har börjat jobba med Astrid Lindgrens magiska bok Allrakäraste syster. Första lektionen samlades vi alla framför cleverboarden och samtalade kring bokens framsida. Först turades vi om att berätta vad vi såg; ”Jag ser två flickor”, ”Jag ser blomsterkransar”, ”Jag ser ett slott” osv. Det här sättet att starta samtalet kring en bild är så bra för att det: Gör alla elever delaktiga.Bidrar till att alla kan delta på sin nivå. Sedan gick vi vidare med att berätta om vad vi trodde eller tänkte utifrån bilden. Vi får höra att tankar och gissningar kan vara olika, och att det är okej.Vi tränar oss på att förklara våra åsikter. Sedan började jag högläsa, medan jag visade bokens illustrationer på cleverboarden. Redan texten på första sidan väckte många frågor, t.ex varför Ylva-Li sprang iväg och gömde sig när hon var nyfödd, hur hon kunde göra det när hon bara var en liten bebis och varför mamma och pappa inte tycker om Barbro. Roligt, lärorikt, gemenskap!
Tema Gosedjur åk 1 Under några veckor arbetar vi med temat gosedjur i åk 1. Vi arbetar ämnesövergripande och du ska få arbeta med temat i både bild, engelska, idrott, matematik, musik och svenska. Temat är planerat utifrån elevernas förslag på innehåll i olika ämnen. Tema gosedjur Syfte: Vad ska jag som elev utveckla? I temat "Gosedjur" ska du få möjlighet att utveckla din förmåga att: avbilda ditt gosedjur med olika tekniker, tex oljepastell och fotografering.lära dig nya ord på engelska och träna på att använda dessa i dialoger.delta i idrott med gosedjuren.göra matematiska undersökningar med ditt gosedjur.sjunga sånger om olika djur.skriva olika slags texter om ditt gosedjur, tex berättande text och faktatext.muntligt berättande om gosedjuret och lyssna när dina klasskamrater berättar om sitt gosedjur. Kopplingar till läroplan Centralt innehåll: Vad ska vi arbeta med? Under temat gosedjur kommer du att få: Bl 1-3 Bildframställning Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Bedömning
Liste der Unterrichtsmethoden – Wikipedia Unterrichtsprinzipien[Bearbeiten] Unterrichtsprinzipien sind allgemeine Vorstellungen von Unterricht (z.B. lehrerzentriert oder schülerzentriert), die sich in unterschiedlichen Verfahren realisieren lassen. Unterrichtstechniken[Bearbeiten] Unterrichtstechniken dienen dazu, unterrichtliche Prinzipien in der Realität umzusetzen. Sozialformen[Bearbeiten] Medien[Bearbeiten] Die Wahl des Mediums ist ebenfalls eine methodische Entscheidung. Siehe auch[Bearbeiten] Literatur[Bearbeiten] Maiko Kahler (Hrsg.), Falko Peschel, Boris Pfeiffer: Selbstorganisiertes Lernen als Arbeitsform in der Grundschule: Situative Frischkost nach 40 Jahren Arbeitsblatt-Didaktik. Einzelnachweise[Bearbeiten]
En liten avstickare till er som möter barn som ska lära sig läsa – Läslistor i 20 steg ”Då läsningen börjar är det av största vikt att barnet får uppleva lyckan av att klara av sina uppgifter” (Att lära barn läsa, Bodil Jönsson) Det här materialet gjorde jag för några år sedan (med inspiration från montessoripedagogikens rosa listor och boken ”Att lära barn läsa”) och det bygger på att barnen lär sig läsa i väldigt små steg. I steg 1 behöver barnet bara kunna bokstavsljuden Aa, Oo, Ee, Åå, Ii, Ss, Ll, Mm, Nn, Rr, Ff och Vv vilket gör att de allra flesta elever upplever att de kan läsa redan från början. I en klass provade jag två olika läsmetoder, grupp 1 fick läsa småböcker på barnets egen nivå (alla i gruppen hade knäckt läskoden) och grupp 2 (som inte kunde läsa) lärde sig läsa med hjälp av läslistorna. Här kommer materialet! Läsa steg för steg som word-dokument. Läsa steg för steg som PDF.
En läsande klass Veckans bokstav - Mia Kempe Att undervisa den första läs- och skrivinlärningen är bland det roligaste, men också svåraste, man kan göra som lärare. I samma klass kan det finnas allt från barn som precis börjat känna igen symboler till barn som nästan läser flytande. Vilken utmaning för lärare att organisera en undervisning som passar alla! Frågan är om det någon gång skiljer så mycket i barnens individuella behov. I detta inlägg tänker jag berätta om min struktur gällande bokstavsarbetet i åk.1, hur jag brukar presentera bokstäverna och den arbetsgång jag brukar använda mig av. 1.Pseudoläsning (eller skenläsning) är det första steget. 2.Logografisk läsning. 3.Alfabetisk läsning är tredje steget i läsprocessen. 4.Den ortografiska (och morfologiska) läsningen (det sista steget i läsutvecklingen) infinner sig när barnet inte längre behöver ljuda ut ljuden i varje ord utan ser ordet som en ortografisk bild. Skrivutvecklingen följer samma utvecklingssteg som läsutvecklingen och de olika processerna stödjer varandra.
Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Text och publikationer Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Få syn på språket Greppa språket Film