Gästblogg av Christina Olin-Scheller: Lässtrategiundervisning – inte hur som helst och inte för alla 2015-04-28 Idag skriver Christina Olin-Scheller på vår gästblogg om undervisning i lässtrategier. Christina Olin-Scheller är fil. dr i litteraturvetenskap och professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och en av redaktörerna till den nya boken Svensk forskning – om läsning och läsundervisning. Många yrkesgrupper får sannolikt frågor även i privata sammanhang som relaterar till det arbete man bedriver. Läkare får ställa diagnoser på bordsgrannar vid middagar, snickare ge råd om vilken lösning på ombyggnationen som är att föredra och idrottlärare ge synpunkter på effektiva träningsformer. bloggar.ur Hur ska pedagoger hantera konflikter och hetsiga diskussioner om känsliga ämnen? Lärarna Martin Löfgren och Per Ahlkvist har valt att flyttat klassdiskussioner om värdegrundsfrågorna till ett online-forum. På forumet finns olika policys, alla elever får ha en fri åsikt men måste kunna belägga sina påståenden med fakta.
Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. Stöd i läroplanerna
Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks.
Framgång ska lyftas! Jag gillar att arbeta med framgångsfaktorer. Eleverna får ofta veta vad de har gjort som har lyckats och att de ska göra mer av det. Jag gillar att göra detsamma med lärarkandidater och till och med med mig själv. Det är ju väldigt ”osvenskt” – i alla fall sägs det så – att berömma sig själv. Jag skulle vilja att det blir mer ”svenskt” att få tala om vad vi lyckas med utan att få höra ”att eget beröm luktar illa”. Förstudie: Spelifierat Lärande Vad händer när lektionsuppgifter förvandlas till utmaningar i ett spel? Vilka monster identifierar eleverna att de förlorar energi till under ett arbetspass? Och hur många blixtar krävs det egentligen för att levla samarbete? Under våren 2012 designade Frida Monsén, lärare på Vittra Telefonplan, en spelifierad modell för att konkretisera vissa delar av de individuella utvecklingsplanerna (IUP) som har med värdegrund och personlig utveckling att göra. Tanken var även att ge eleverna ett verktyg för att lyckas bättre med sin skoldag. Lärarna i Fridas arbetsgrupp valde att spela förmågorna: samarbete, mod, ansvar, arbetsro och fokus.
Språkutvecklarna En måndag i slutet av april hade jag förmånen att, tillsammans med en grupp skol- och folkbibliotekarier och en rektor, besöka skolbiblioteket vid Centrumskolan i Växjö- nyligen utnämnt till Årets skolbibliotek och sedan tidigare ett skolbibliotek i världsklass. Växjö kommun är kända för att ha en genomtänkt struktur och organisation för skolbibliotek och skolbiblioteksutveckling- precis den typen av inspiration och påfyllning vi behöver för vårt vidare skolbiblioteksutvecklingsarbete i Halmstad kommun. Vid Centrumskolan träffar vi Rebecca Borg, skolbibliotekssamordnare och skolbibliotekarie. Hon berättar att det i Växjö kommun finns två skolbibliotekssamordnare på vardera 25% tjänst. Utöver detta arbetar de båda som skolbibliotekarier vid olika skolor i kommunen. Växjö har 23 skolbibliotekarier på 27 skolbibliotek.
Allmänt svenska De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. I slutet av denna text finns ett delat dokument samt Canvas här med de olika texttyperna likt bilden nedan om ni vill skriva ut och sätta upp i klassrummet:
Att förbereda eleverna på de muntliga nationella proven i svenska – ett konkr... De muntliga nationella proven ska i år läggas på höstterminen. Det frågas en del i diverse Facebookgrupper om tips på hur man kan göra för att förbereda eleverna. Jag har därför skapat ett upplägg för svenskan för att eleverna ska vara väl förberedda på vad som krävas av dem och hur de ska göra för att nå sina mål.
Samtalsgoogla med dina elever Jobba kollektivt, kommunikativt för att utveckla elevernas sökstrategier För några år sedan kom vår tonåring hem med en uppgift. Han skulle skriva ett ”eget arbete” om konsumtionsvanor. Instruktionerna från lärarna löd: ”Välj ett ämne och en problemformulering. Kommunikation, läs- och skrivutveckling: CORI - en metod för faktatexter Jag har äran att ingå i Skolverkets och NCS läs- och skrivutvecklingsgrupp. I denna grupp finns många läs- och skrivutvecklare som arbetar med olika kompetenshöjande insatser i området. En av dessa utvecklare är Toura Hägersten från Stockholm. Hon har skapat två pedagogiska filmer som beskriver metoden CORI.