Är alla ämnen språkämnen? Låt detta läsår bli ett språkutvecklande läsår! – Strategier för lärande. ”Alla ämneslärare i högstadiet måste undervisa i läsförståelse” Larmrapporter om svenska elevers sjunkande läsförmåga kommer med viss regelbundenhet och når sin höjdpunkt när Pisaresultaten publiceras, nästa gång i december.
Men alltför sällan undersöks de bakomliggande orsakerna till nedgången utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv, det vill säga hur undervisningen ska anpassas efter respektive skolämne. Ett exempel på detta är en larmrapport publicerad av Lärarnas riksförbund (LR) 2014, där grundskollärares uppfattningar om elevers läsförmåga undersöktes via enkätsvar. Resultatet visar att hela 40 procent av de 1.035 tillfrågade högstadielärarna, med ansvar för svenskämnet, anser att deras elever inte har tillräcklig läsförståelse när de börjar årskurs 7, vilket ansågs vara det mest alarmerande resultatet. Detta väcker några centrala frågor som bör uppmärksammas när skolans fallande resultat i läsförståelse diskuteras. Särskilt som bristande läsförståelse får effekter i alla skolämnen. Lektioners struktur. Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt – framgångsfaktor eller urvattnat modeord? Vikten av att lärare undervisar med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt lyfts ofta fram som framgångsfaktor för att fler elever ska nå skolframgång.
Vi instämmer i det men är samtidigt oroliga för en instrumentell användning, på samma sätt som andra varnat när det gäller till exempel strategier för läsförståelse. Så vad innebär egentligen språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Varför är det effektivt? Hur kan en instrumentell användning motverkas? Illustration: Helena Bergendahl Att lärare ska välja arbetssätt och arbetsformer som gynnar elevernas kunskapsutveckling skrivs fram tydligt i våra styrdokument.
Inom den sociokulturella teorin spelar interaktionen stor roll för lärandet och språkutvecklingen. Ny i svenska skolan: november 2013. Läsrelaterade aktiviteter har jag skrivit om vid ett flertal gånger förut och i det här inlägget tänkte jag fokusera lite extra på en rätt rolig "före-läsning"-aktivitet som går ut på att man aktiverar elevernas förförståelse för att de lättare ska förstå textens innehåll.
Aktiviteten bidrar också till att eleverna utvecklar strategier för att dra nytta av olika slags ledtrådar i en text för att öka förståelsen. Aktiviteten kallas informationstjuvar på svenska men namnet är betydligt mycket mer intressant på engelska: T.H.I.E.V.E.S. eftersom det är en akronym för följande: MLPROD045366. "Många barn är inte aktiva läsare" Det är över tio år sedan som Adrienne Gear och hennes kollegor på skolan i Vancouver upptäckte att de hade problem.
Läsförståelsen låg i botten bland eleverna trots att de var duktiga på stavning och grammatik. – Vi var chockade, alla lärarna gjorde ju ett sådant bra jobb. Och det var nästan så att vi skyllde på barnen, liksom vad är det för fel på dem? "Många barn är inte aktiva läsare" Invigos. Vill du arbeta med guided practice? Osäker på vad det är?
Inga konstigheter! CORI. Guided practice, modellering och stöttning är tre moment som ingick i forskningsstudien jag började skriva om i tidigare inlägg.
Guthrie & Klauda (2014) använder olika begrepp. Ett är exempelvis begreppet dedication, hängivenhet/engagemang. Detta används för att beskriva elevernas förmåga. Begreppet dedication har ungefär följande innebörd: Arbeta språkutvecklande i fysik och svenska med IKT. Artikel nr 1 2016: Mot rymden via cyberspace: Ett ämnesövergripande projekt i fysik och svenska Uttrycket “Alla lärare är språklärare!”
Är inget nytt men har idag fått ett större fokus. Artikeln beskriver hur man kan arbeta språkutvecklande med hjälp av IKT. “Mot rymden via cyberspace” är ett ämnesövergripande projekt i ämnena fysik och svenska med syfte att utveckla elevernas kommunikationsförmåga och digitala kompetens. Närläsning ger koll på kemin. – Kol.
Bra, då markerar ni ordet ”kol”. Språkutvecklingsplan. Alla ska lyckas!
För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Språket är en del av vår identitet. Lärmodul- faktatexter. I grundskolans kursplan Lgr 11 skriver om lässtrategier men ger inga konkreta exempel på hur begreppet lässtrategier ska förstås eller läras ut.
För årskurs 1 – 3 är kunskapskravet för godtagbara kunskaper i svenska i slutet av årskurs 3 att:”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.” Flera studier har visat att särskilt de svagaste eleverna i olika åldrar drar nytta av en strukturerad och explicit undervisning om läsförståelsestrategier. Denna undervisning innefattar inte bara svenskämnet, utan alla skolans ämnen, framför allt de naturvetenskapliga och samhällsorienterande ämnena. Moment A individuella förberedelser · att förutspå · att ställa frågor. Fördjupning. Bedömning och pedagogik. "Första hjälpen"-kit för formativ bedömning @ Nordström Education. Lässtrategier - exempel från klassrummet!
Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Värdet av den känslan kan man ju diskutera, men det mynnade ut i att jag som en del av arbetet under hösten anordnade tre stycken workshops om lässtrategier. Varje tillfälle var 40 minuter. Annette-och-Helena_Språkutvecklande-arbete.pdf. Ny i svenska skolan: Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande?