Konflikthantering i professionellt lärarskap 3:e uppl. Konflikter är en naturlig del av skolans och förskolans vardag – att möta och hantera konflikter kräver däremot specifik kunskap och träning.
Om det sociala samspelet i en konflikt hanteras väl kan konflikten vara ett tillfälle att träna sig i att uttrycka sina egna tankar, diskutera olika uppfattningar och tolkningar, reflektera över sitt eget och andras deltagande samt att tänka igenom samspelets förlopp. Forskningen visar också att när lärare och förskollärare får kunskap om konflikthantering behöver de inte ägna lika mycket tid åt att hantera konflikter och till disciplinering.
Det innebär i sin tur att tiden för lärande ökar. Hur ska då en lärare hantera de konflikter som uppstår i skolan så att de kan bli goda lärandetillfällen? Konflikthantering i professionellt lärarskap innehåller såväl teoretisk som erfarenhetsbaserad kunskap och kan ses som en orientering i kunskapsfältet. Bokens tredje upplaga är utökad med ett kapitel om konflikthantering i förskolan. Övriga författare: VEM SÄGER VAD. Pea_2077_34853_1.pdf. Recept på en god läxa. Läxor är en ständig källa till debatt, senast när kommunpolitiker i Hallstahammar ville göra skolan läxfri.
Det fick dåvarande utbildningsminister Jan Björklund att hota om lagstiftning till läxornas försvar. I skollag och styrdokument står det ingenting om läxor och inte heller inom lärarkåren finns någon enighet när det gäller läxans vara eller icke vara. Ett vanligt argument mot läxor är risken att de försämrar likvärdigheten. Barn med välutbildade föräldrar kan helt enkelt räkna med mer hjälp. Nu har Skolverket tagit fram stödmaterialet ”Läxor i praktiken” för att bringa lite ordning. Helena Kvarnsell, lärare i matematik och NO i årskurs 7–9 på Björknässkolan i Nacka, tar läxdebatten med ro. – Jag har en idé om att man i princip ska kunna uppnå ett E utan att behöva göra läxor, genom att närvara på lektionerna och göra det man ska där. I arbetet med niorna handlar mycket om att de ska bli självgående och lära sig ta eget ansvar.
Var det något i Skolverkets råd som du fastnade för? Inga universalmetoder i skolan. 2014-11-27 | Uppdaterad 2014-11-27 Skoldebatten behöver nyanseras genom att diskussionen inte handlar om att vara för eller mot exempelvis läxor utan istället fokuserar på de problem som läxor kan medföra och hur dessa kan förebyggas.
Återupprätta förtroendet för läraren, sluta ge pekpinnar, skriver Marita Cronqvist. Rapport hade nyligen (19/11) ett inslag där metoden att använda slumpen (lottdragning) för att bestämma vilket barn som får yttra sig när läraren ställer en fråga presenterades som möjligen mer demokratisk än det traditionella alternativet, att läraren bestämmer. Jag har tidigare hört Ida Legnemark presentera metoden såsom utmärkande och föredömlig för formativ bedömning. En formativ bedömningsprocess innebär att tydliggöra målet för undervisningen, beskriva var eleven befinner sig i förhållande till målet och ge återkoppling som vägleder eleven mot målet. Marita Cronqvist doktorand, Högskolan i Borås. Google Drive Viewer. Five Research-Driven Education Trends At Work in Classrooms. Webinarier. Skolinspektionen arrangerar webbaserade seminarier om olika ämnen.
Alla som vill är välkomna att delta. Här ser du vilka webinarier som planeras och kan titta på inspelningar av tidigare webinarier. Du kan också anmäla dig som prenumerant på inbjudningar till webinarierna. Prenumerera på inbjudningar Information enligt personuppgiftslagen: E-postadresser, liksom övrig information som skickas till Skolinspektionen, är generellt sett allmänna handlingar vilket innebär att allmänheten kan ha rätt att ta del av informationen. Språk i alla ämnen för alla elever på Släbro/Råbyskolor. Öppna kurser och läromedel skapas gemensamt.
I mars skrev jag om hur det utvidgade kollegiet vuxit fram i Sverige under de allra senaste åren, såväl på som utanför nätet.
Här kan pedagoger ge uttryck för och ta del av olika perspektiv på undervisning och lärande och gemensamt vidga perspektiven. Tillsammans med kollegor och andra intresserade från hela landet kan man utforska nya sätt att hantera yrkeslivets möjligheter och utmaningar. Det handlar om ett pågående utvecklingsarbete och ett informellt lärande som sker underifrån, med utgångspunkt i vardagens konkreta erfarenheter. Nyligen startade EDOOC – ett initiativ för pedagogers öppna och kollaborativa lärande på nätet – av Micke Kring, it-pedagog på Årstaskolan i Stockholm.
Tanken är att skapa rum för kurser som utvecklas och drivs av pedagoger och att bidra till fortsatt diskussion och nätverkande. EDOOC är en slags MOOC som bygger vidare på konnektivismens grundidéer och drar nytta av digitala medier och deltagarkultur för att underlätta kunskapsdelning och gemensamt lärande.