What’s Worth Learning in School? What’s Worth Learning in School?
Därför tror skolforskare inte längre på disciplin. Det senaste året har allt fler börjat ifrågasätta idéerna om hårdare krav och tidigare betyg i skolan.
Det gäller även liberala debattörer, och från forskarhåll har kritiken varit hård länge. När en ny regering röstades fram i september var vi därför många som hoppades på att det skulle leda till en ny skolpolitik. Riktigt så enkelt blev det nu inte. Alliansen, med stöd av Sverigedemokraterna, kan fortsätta diktera villkoren för skolan. Det ger anledning till oro även för kommande kunskapsresultat. När Jan Björklund förra året presenterade sin utredning om forskningsstödet för hans reformer (”Det tar tid”), konstaterade den handplockade utredaren på punkt efter punkt att stödet antingen var svagt, obefintligt eller att det saknades forskning.
Svaga elever löper större risk för demens. ”Flitigt läsa gör dig klok.
Därför läs varenda bok.” Skrev humoristen Falstaff Fakir i slutet på 1800-talet i berättelsen om ”Den flitige gossen”. Något överdriven slutsats kan man tycka. Men två nya svenska forskningsstudier, varav den ena inte ännu är publicerad i någon vetenskaplig tidskrift visar ändå, att den som har mycket kunskap och en väl utvecklad intellektuell förmåga redan i 10-årsåldern skjuter upp sin risk att få demenssjukdomar efter pensionen.
Forskare vill revolutionera skolundervisningen. Lärarfortbildning - Hjärna utbildning. Allt om forskning och undervisning. Elever om skolarbetet. The Secret to Raising Smart Kids. World Teachers' Day 2014. SKOLFORSK: Underlag om skolforskning - Vetenskapsrådet. Skolforskning i skolvardagen. Uppsala tar initiativ för en forskningsbaserad skola - Uppsala universitet. Publicerad 2014-10-27 Debatten om skolan är intensiv och åsikterna går isär om vad som behövs för en positiv utveckling av den svenska skolan.
Nu tar Uppsala universitets utbildningsvetare ett kraftfullt initiativ för att i dialog med verksamma lärare utveckla skolan och undervisningen. - Vi har uppfattat en reformtrötthet och en önskan från lärarna att själva få möjlighet att vidareutveckla undervisning och arbetsmetoder. Därför lanserar vi nu en digital plattform med fokus på forskningsbaserad kompetensutveckling för lärare inom alla nivåer och ämnen, berättar Leif Östman, professor i didaktik vid Uppsala universitet, som grundat plattformen tillsammans med kollegan Lena Molin. Den digitala plattformen – Academy of Education (www.acedu.se) – kommer att byggas upp stegvis i samarbete med skolans aktörer, lärarutbildare, lärarstudenter och utbildningsforskare. Enbart vetenskaplig forskning eller ett djupare perspektiv? Krönikör: Rebecka Koritz.
Jag har via twitter sett många frågeställningar som jag tycker är både intressanta och relevanta. Ett ämne som verkligen triggade igång mig, var huruvida enbart vetenskaplig forskning ska ligga till grund för skolan eller om det finns andra områden som kan lyfta perspektivet. Jag blir alltid nyfiken när jag stöter på den här typen av tankar, för jag vill förstå hur det tänks: Skulle endast vetenskap bestämma vad som lärs ut och hur, eller skulle grunden skolan står på baseras på vetenskapliga forskningresultat? ”Lär av den franska skolans metod att avlasta lärarna” Sällan har en nyhet engagerat debattörer från så många samhälleliga sektorer som de rekordusla resultaten från Pisaundersökningen.
Förslagen på förklaringar är många och varierade. Här finns skolans kommunalisering, det fria skolvalet, överbetoningen av skolans demokratiskt fostrande roll kontra fokus på kunskaper, den dåliga förberedelsen att undervisa elever med utländsk bakgrund (DI 4/12), läraryrkets statusförsvagning (DN 9/12) och ordningen i klassrummen (DI 20/12). Framgång i undervisningen.
Tilltro till varje elevs förmåga, att skolan anpassar undervisningen efter varje elev och att lärarna fungerar som tydligare ledare – det är tre viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning.
Det visar en sammanställning av aktuell forskning som Skolinspektionen har tagit fram. Här kan du ladda ner sammanställningen. Forskning om vilka faktorer som leder till framgångsrik undervisning är en viktig utgångspunkt för Skolinspektionens arbete. Om forskningen visar att vissa faktorer är extra betydelsefulla för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och till att så väl elevernas resultat som studiemiljön förbättras är det viktigt att också fokusera på dessa faktorer i inspektionen. Därför bad Skolinspektionen två forskare vid Linnéuniversitetet att de skulle göra en översikt av aktuell forskning, både svensk och internationell, inom detta område.
Forskning lyfter skolvardagen. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att göra det till verklighet i skolans vardag behöver lärare och rektor ha en levande diskussion om vad begreppen konkret innebär och hur forskningen kan bidra till att utveckla undervisningen. Skolans arbete med att bidra till och använda sig av beprövad erfarenhet är väsentligt för den egna utvecklingen. För att kunna göra verklighet av skollagens skrivning krävs en djupare förståelse för vad vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens på utbildningsområdet kan innebära i skolvardagen.
Skolverket har fördjupat sig i begreppen och sammanställt sina ställningstaganden. Humanist- och teologdagarna 2014: Sanningar inom skolan. Curie - Curie. Forskning ska göra skolan bättre - Curie. Skolfrågan är hetare än någonsin efter de dåliga PISA-resultaten som visar kraftigt försämrade kunskaper bland svenska elever.
Regeringen vill nu skapa en särskild myndighet, ett skolforskningsinstitut, med ansvar för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat som kan bidra till ökad kunskap om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder i skolväsendet. Skolforskningsinstitutet motiveras också utifrån skollagen från 2010 (2010:800) som säger att undervisningen i skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Forskning om undervisning och lärande. Forskning. Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens. Uttrycken vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har fått ökad tyngd genom en ny bestämmelse i 2010 års skollag.
Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Beprövad erfarenhet innebär att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, som är granskad och dokumenterad. Nyheter & fakta - forskning.se. Sammanfattning-forskningsoversikten. Bättre i skolan med test - Debatt.